Alla inlägg under december 2010

Av Nätverket Språkförsvaret - 11 december 2010 20:34


Språkförsvarets kärngrupp skickade den 22/11 iväg ett öppet brev till Sveriges regering och riksdag, i vilket vi motsatte oss EU-kommissionens förslag om endast tre obligatoriska patentspråk i EU, nämligen engelska, franska och tyska. Samtidigt stödde vi Spaniens och Italiens motstånd mot detta förslag. Dessutom formulerade vi ett eget förslag om att alla patentansökningar ska skrivas på det egna nationalspråket och på ett av språken engelska, franska, spanska och tyska, d.v.s högst två språk. EU-kommissionens förslag diskriminerar alla nationalspråk i Europa utom de tre nämnda. Dessutom går EU-kommissionens förslag direkt emot EU:s egen målsättning om ett mångspråkigt Europa.


I en artikel av Teresa Küchler idag i Svenska Dagbladet refererar hon till diskussioner i EU-domstolen om att EU-kommissionens förslag kan strida mot EU:s principer om att alla medborgare ska kunna använda sitt eget språk.


Spanien och Italien har kontrat med att man bara ska använda engelska, så får inte tyskar och fransmän ologiska fördelar. De vill också att man väntar på ett utslag från EU-domstolen i Luxemburg innan några steg vidtas.

 

Ett dokument som läckte ut från domstolen i höstas pekar på att de språkregler som föreslagits, med bara tre ansökningsspråk, kan anses strida mot EU:s principer om att alla medborgare ska kunna använda sitt eget språk.”


Dessutom utvecklas helt enkelt inte den tekniska terminologin på nationalspråken (förutom engelska, franska och tyska), om det inte längre är nödvändigt att skriva patentansökningar och patentbeskrivningar på det egna språket.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 10 december 2010 21:18


I en artikel den 16/11 2010 i Berlingske Tidende berättar Sabine Kirchmeier-Andersen, chef för Dansk Sprognævn, att språknämnden har rekommenderat inrättandet av en nationell termbank i Danmark liksom i Norge och Sverige. Hon skriver:


I en radiodebat på P1 Morgen torsdag d. 11.11.2010 mellem Frank Søholm Grevil og undertegnede gav Frank Søholm Grevil udtryk for at det største problem for erhvervsoversætterne faktisk ikke er dobbeltformer, eller at konkrete ord ændrer betydning, men derimod den udstrakte brug af engelsk, fx i erhvervslivet. Han fortalte at det bliver mere og mere vanskeligt for oversætterne at skabe nye danske ord og udforme forståelige danske tekster på baggrund af de engelske. Denne problemstilling har Sprognævnet meget længe været opmærksom på. Nævnet har bl.a anbefalet at der på samme måde som i Norge og Sverige oprettes en national termbank, hvor fagfolk, undervisere, oversættere og andre interesserede kan dele deres viden om det danske fagsprog og sprede forslag til oversættelser af udenlandske fagudtryk.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 9 december 2010 14:02

 

Den 25 oktober skrev jag ett inlägg i denna nätdagbok om ”crowdsourcing”. Igår upptäckte jag webbplatsen weconverse  och blev positivt överraskad över att frågan om att hitta ett ersättningsord till ”crowdsourcing” diskuterades där redan i slutet av juni i år. Diskussionen utmynnade i ett tiotal förslag till ersättningsord.

 

Jag vill också anknyta till vad jag skrev i ett inlägg för en vecka sedan:

 

”Det räcker inte med att Språkrådet och olika termgrupper föreslår ersättningsord. De måste också ’vinna acceptans’, som Anders Lotsson, utgivare av Språksamt och medlem i Datatermgruppen, skrev till mig vid ett tillfälle. Därmed är allmänhetens hållning utslagsgivande för att ett visst språkbruk inte ska sprida sig och där kommer naturligtvis Språkförsvaret in. Det sägs att på Island sköts språkvården i första hand av allmänheten.”


Om samma allmänhet, inte bara professionella språkvårdare och språkvårdare, aktivt diskuterar och föreslår ersättningsord, finns det gott hopp om att mota onödiga engelska lånord i grind.

 

Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 8 december 2010 21:38



I en insändare i Dagens Nyheter den 7 december hävdar Stefan Hjelm att SVT:s julkalender spär på svenskarnas okunnighet om språksituationen i Finland. Han skriver:


Mamman i julkalendern är finlandssvenska och har alltså svenska om modersmål. I serien låtsas hon vara finska, med finska som modersmål, vilket låter väldigt märligt. Nu är Maria Sid tvåspråkig, men en finlandssvenska skulle aldrig svära eller räkna tyst på finska, det är ju alltid modersmålet som kommer först, alltså svenska i det här fallet.”


Stefan Hjelm drar slutsatsen:


Svenskar i gemen verkar ganska okunniga om den finlandssvenska minoritetens kamp för att kunna använda sitt modersmål i det officiellt tvåspråkiga Finland”.


Okunnigheten är generande. I varje fall försöker Språkförsvaret bidra till att råda bot på den genom att följa och dokumentera den finlandssvenska språkdebatten – se ”Tematiskt arkiv/Finlandsvenskan”.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 december 2010 22:02


Anglifieringen av Stockholm stads förvaltning tycks fortsätta. Det senaste (?) är att man har ett projekt att öka julbelysningen på vissa gator. Och, vad kallar man projektet? Jo, förstås, "Best Christmas in Scandinavia". Björn I. Ohlson försöker få in följande insändare i DN och har skickat texten även till Stadshuset:
   
Det blir allt värre. Läste i DN i dag tisdag 7.12 att Trafik - och renhållningsnämnden skall "klubba igenom" ett projekt som fått benämningen "Best Christmas in Scandinavia". Vad i all sin dar? Förstår nämnder och förvaltningar i Sveriges huvudstad inte längre landets huvudspråk, det vill säga svenska? Det är väl ändå inte engelsktalande personer som skall besluta och verkställa. Det är kanske sponsorerna som är utländska. Nog kan väl affärslivet i Stockholm klara av det.

Det blir säkert trevligt med mer juldekorationer — men vart tog miljön vägen? Jag tror mig för övrigt ha sett julbelysning på fler gator.
   
Björn I. Ohlson
Stockholmare


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 december 2010 13:14

 

(Meddelande från Finlandssvensk Samling - texten något redigerad)


Expertkommittén för Europarådets minoritetsspråkstadga - Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk -  besöker Finland.


Expertkommittén  träffar representanter för finlandssvenska medborgarorganisationer på onsdag morgon den 8 december 2010 i Helsingfors. Kommittén möter också samiska representanter i Enare.


Finland inlämnade i september 2010 sin sin fjärde periodiska rapport till expertkommittén för Europarådets språkstadga.


Finlandssvensk samling kommer särskilt att påpeka att Finland helt underlåtit sin informationsskyldighet i enlighet med stadgans artikel 6 enligt vilken staten skall "tillse att berörda myndigheter, organisationer och personer informeras om rättigheter och skyldigheter" enligt stadgan. Finland har inte publicerat sina rapporter på svenska och inte heller distribuerat expertkommitténs slutsatser på svenska. Endast ministerkommitténs slutsatser, som omfattar endast en sida, finns på svenska.


Föreningen vill särskilt fästa expertkommitténs uppmärksamhet vid ett flertal förvaltningsreformer som strider mot kravet i stadgans del II artikel 7.1.b "respekt för det geografiska området för varje landsdels- eller minoritetsspråk för att trygga att gällande eller ny administrativ indelning inte utgör hinder mot främjande av ifrågavarande landsdels- eller minoritetsspråk," Exempel på detta är Helsingfors annektering av en betydande del av Sibbo, sättet polisdistrikten sammanslogs på och indragningen av Ekenäs BB trots att såväl Västra Nylands sjukvårdsområde samt dess kommuner och alla representanter för den finlandssvenska befolkningen, bland dem Nämnden för den språkliga minoriteten inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, Folktinget och Finlandssvensk samling, motsatte sig indragningen.


Finlandssvensk samling kommer att representeras av ordförande Juha Janhunen samt styrelsemedlemmarna Stig Björkman, Carl-Gustaf Aminoff och Anna Ritamäki-Sjöstrand.


ALLMÄN INFORMATION:


Finland har ratificerat språkstadgan för samiska och svenska som "ett officiellt språk som används mindre allmänt" (stadgans definition av landsdels- eller minoritetsspråk inkluderar inte officiella språk, men svenskan i Finland omfattas av stadgan p.g.a "officiellt språk som används mindre allmänt"-artikeln i språkstadgan). Stadgan omfattar endast traditionella minoritetsspråk, inte invandrarspråk. Stadgan är en integrerad av lagstiftningen i Finland. Del II som gäller alla språk som uppfyller stadgans definition på landsdels- eller minoritetsspråk (inte endast samiska och svenska) kan ses som minimistadganden för befrämjande av minoritetsspråk. Del III innehåller valbara åtgärder av vilka Finland valt att förbinda sig till 65 för svenskans del och 59 för  samiskans del.


Rapporten (endast på engelska) finns på utrikesministeriets hemsida:


http://www.formin.fi/public/default.aspx?contentid=89005


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 december 2010 12:42


Språkförsvarets webbplats har på förmiddagen tillfälligt stoppats på webbhotellet. Det har uppstått ett fel i vår programvara, som orsakar en enorm belastning på webbhotellets server och även drabbar andra kunder. Vi hoppas lösa felet under dagen.

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 december 2010 22:11


Den finlandssvenska tankesmedjan Magma länkar till en intressant artikel om rätoromanskan i New York Times. Rätoromanskan (rumantsch), som ytterst har utgått från latinet, är ett litet språk i Schweiz, som talas av 60000 personer eller en procent av befolkningen. Språket är naturligtvis hotat och de som talar det kämpar för språkets överlevnad. En av dem som intervjuas i artikeln säger också: "Språk är en hjärtefråga - inte bara fråga om att förstå."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3
4
5
6 7 8 9 10 11 12
13
14 15
16
17 18
19
20 21 22 23
24
25
26
27
28
29 30
31
<<< December 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se