(Denna text är hämtad från Språkrådets webbplats bortsett från ett tillägg)

Nu följer skylten på curlinghallen i Umeå de svenska skrivreglerna.Tidigare stod det Curling Hall i neon på fasaden, men efter hård kritik har tillverkaren bytt versalt H mot gement och flyttat ihop skyltdelarna, meddelar Västerbottenskuriren. Av läsarkommentarerna på tidningens webbplats att döma är det en välkommen förändring. Flera Umeåbor med starka åsikter om korrekt språkbruk säger sig ha plågats av den särskrivna skylten. Men Mats Persson, före detta ordförande i Umeå Curlingklubb, tycker att förändringen är onödig, eftersom den förra skylten fick folk att lägga märke till anläggningen.

Se också Ingrid Herberts blogginlägg!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Johan Svensson har skrivit en artikel, ”Det odemokratiska språket”, som behandlar språkvårdens betydelse. Den innehåller naturligtvis ståndpunkter som är helt korrekta, men jag anser att artikelns fokus är felaktigt.

1. Språk dör inte i första hand på grund av inlåning av ord utan på grund av successiva domänförluster.

Det som hotar ett språk är domänförluster, d.v.s att det upphör att användas på olika områden, inte i första hand inlåning av ord. I en inledning vid ett medlemsmöte i Språkvårdssamfundet den 28/10 2010 använde jag följande bild:

”Den globala uppvärmningen riskerar att leda till att polarisarna smälter. Detta i sin tur kommer att medföra att havsytan stiger. Vad ska invånarna på låglänta öar i Indiska oceanen eller i Stilla havet göra i den situationen? Ska de fortsätta att odla sina trädgårdar och bekämpa ogräs som vanligt? Eller ska de också försöka att bygga vallar mot havet? Bygger de inte vallar, kommer det överhuvudtaget inte att finnas några trädgårdar kvar på sikt. Ogräsbekämpningen kommer att tillhöra historien.”

De senaste decennierna har engelskan flyttat fram sina positioner på svenska språkets bekostnad. De viktigaste domänförlusterna har skett inom den högre utbildningen, där andelen avhandlingar på engelska idag uppgår till c:a 90 procent och andelen kurser på master- och magisternivå till två tredjedelar ges på engelska. Engelska införs som första undervisningsspråk i allt fler grundskolor och gymnasier. Engelska används som koncernspråk i de flesta svenska storföretag. Användningen av engelska i reklamen ökar konstant, trots att vetenskapliga undersökningar visar att konsumenterna föredrar att tilltalas på sitt förstaspråk. En ettårig undersökning som Språkförsvaret gjorde 2006 visade att 80 procent av långfilmerna i svenska tv-kanaler var engelskspråkiga, 14 procent svenskspråkiga och 6 procent kom från världens övriga 6000 språk. Sverige är fortfarande sämst i klassen tillsammans med Danmark och Finland vad gäller användningen av sitt eget huvudspråk inom EU.

Försvaret av svenskans ställning, statusvården, är alltså huvudfrågan. Dessutom är inlåningen av onödig engelska ord ofta en ren funktion av att svenskan förlorar terräng i förhållande till engelskan. Inlåning av ord är inte den viktigaste orsaken till att ett språk dör. Svenskan lånade in massor av ord från lågtyskan och förändrades visserligen på grund av lågtyskans inflytande, men stod ändå pall som språk. Engelskan har kanske lånat in fler ord än något annat språk, men ändå överlevt.
 

2. Språkvård är viktigt, men underordnad statusvården

Språkförsvaret har skrivit om inlåning av främmande ord i paragraf 26 i Vanliga
frågor . Den framställningen är balanserad . Det går inte att ta in låneord hur som helst eller avvisa alla låneord. Låneord måste tillföra något. Huvudlinjen måste vara att försöka hitta ett ersättningsord. Går det inte, anpassar man ordet till svenska skrivregler, uttal och böjningsmönster. I yttersta nödfall tar man in ordet oförändrat.

Dessutom måste man göra en rangordning av vilken slags inlåning som är farligast. Namngivning på engelska/svengelska på myndigheter, institutioner, evenemang, projekt, tjänster etc., är farligast ur statussynpunkt, eftersom det är företag, myndigheter etc. som sätter sin tyngd bakom och som kan ge stor spridning åt sitt språkbruk. Se bl.a denna artikel.

Därför betraktar vi kampen för namngivning på svenska egentligen som statusvård. De flesta  av Språkförsvarets JO-anmälningar liksom enskilda medlemmars brev direkt riktade till myndigheter och företag har uttryckligen kritiserat namngivning på engelska. 

3. Uppfattningen att all inlåning av engelska låneord är av ondo, är ohållbar

Den motsatta uppfattningen, d.v.s att all inlåning av främmande ord är av godo och som har företrätts av Lars Melin, är naturligtvis lika felaktig. Jag har tidigare polemiserat mot denna uppfattning i ett blogginlägg .

Det verkar som om Johan Svensson är emot all inlåning av främmande ord, just nu mest engelska, att döma av hans exempel. Ta exempelvis smog, d.v.s ”dimma bestående av luftföroreningar”, som är belagt  sedan 1953. Det finns inget svenskt ersättningsord och har förmodligen heller aldrig funnits. Varför ska man överhuvudtaget befatta sig med ord, som har nästan 60 år på nacken? Det är ett helt utsiktslöst företag. Detsamma gäller ordet blogg. Detta är inlånat från engelskans blog, egentligen en förkortning av web log. Det är inte bara svenskan som lånat in engelskans blog; det har även danska, norska, tyska, spanska och franska och säkert många andra språk. Varför? Det är ett behändigt ord, som går att anpassa till uttal och stavning i respektive språk. Dessutom kan man bilda verb och adjektiv utifrån substantivet, vilket inte är fallet med nätdagbok, som också har motsvarigheter på de nämnda språken. Det hindrar inte att vi kan fortsätta att använda nätdagbok; plötsligt har vi alltså två ord för samma företeelse.

4. Svensk språkvård är i huvudsak bra, men kan bli betydligt bättre

Den slutsatsen bygger jag på en jämförelse mellan svenska språket å ena sidan och de tyska, franska och spanska språken. Eftersom jag har en femspråkig schacksida, Schackportalen, måste jag regelbundet ta ställning till hur engelska internet- och datatermer ska översättas till svenska, tyska, franska och spanska. När det gäller schacktermer förnyas de ytterst långsamt, eftersom det finns en etablerad terminologi på dessa språk sedan länge. Däremot är engelskan den viktigaste långivaren vad gäller internet- och datatermer. Min erfarenhet är franskan i störst utsträckning hittar ersättningsord, att det är hugget som stucket mellan svenskan och spanskan och att tyskan är sämst. Enligt den senaste undersökningen av importord i Norden lånade norskan in flest lånord, tätt följd av svenskan, och danskan, medan färöiskan, finskan och isländskan - i den ordningen - lånade in betydligt färre lånord, minst alltså isländskan. När mina texter sedan granskas av infödda korrekturläsare, väljer de naturligtvis de mest gångbara orden. I annat fall skulle ju läsarnas förståelse försämras.
 

Man måste fråga sig vilka som står för inlåning av onödiga engelska ord i svenskan. Den farligaste inlåningen står företag, särskilt reklambranschen och nöjesindustrin, och myndigheter för; därnäst representanter för massmedierna, speciellt journalister som skriver om underhållning och sport. Dessutom sker det en inlåning via områden, där svenskans ställning är svag, exempelvis högskolan, och via Internet. Många, som inte är språkligt medvetna, bryr sig inte ens om att ta reda på om det finns ett svenskt ersättningsord. I princip är jag överens med Johan Svensson vad gäller de stora massmediernas språkvård, som har försämrats de senaste åren. Många tidningar tycks ha avskaffat löpande korrekturläsning; det räcker inte att i efterhand införa rättelser.

Det är inte Svenska Akademien eller Språkrådet som tar initiativet till denna onödiga inlåning utan tvärtom försöker de bromsa utvecklingen. Det finns flera institutioner och grupper, som sysslar med att försöka hitta ersättningsord och utveckla en svensk terminologi. Det gäller Språkrådet, Datatermgruppen, Språkvårdsgruppen (Språkportalen), Svenska Biotermgruppen, Rikstermbanken, Terminologicentrum m.fl privata initiativ.

Svenska Akademiens ordlista ”ger i första han upplysningar om svensk stavning, ordböjning och i viss mån ordbildning (t.ex. formen för enskilda sammansättningar). Därutöver finns mindre systematiska uppgifter om ordens uttal och betydelse, ämnestillhörighet och bruklighet.

Ordlistans rekommendationer har två fundament: hur språkbruket i själva verket ser ut och hur man skulle vilja att det såg ut…Under SAOL:s historia har balansen mellan språkbruk och språknorm växlat.” ( Inledning, sid. X1 – X11)

SAOL kan inte uteslutande vara normerande; den måste också spegla språkbruket utan att för den skull ta in ord som är dagssländor. Om SAOL och andra ordböcker inte speglar verkligheten, minskar också deras användbarhet. Frågan om vilka ord som ska tas in är en fråga om rätt och fel, eftersom det alltid går att diskutera avgränsningen. Det är bortkastad tid, ett sisyfosarbete, att ägna sig åt främmande ord som har hunnit etablera sig i svenskan. Det som är viktigt är att försöka förhindra inlåning av färska, helt onödiga främmande ord i de fall, där det redan finns fungerande svenska ord eller där det enkelt kan konstrueras ett svenskt ersättningsord. Ta till exempel uttrycket ”suicide by cops”, som en journalist på Aftonbladet använde i en artikel och som Jonas Borelius kritiserade i ett brev till honom . Det finns ett utmärkt svenskt ersättningsord, nämligen ”polisassisterat självmord”.

Det räcker inte med att Språkrådet och olika termgrupper föreslår ersättningsord. De måste också ”vinna acceptans”, som Anders Lotsson, utgivare av Språksamt och medlem i Datatermgruppen, skrev till mig vid ett tillfälle. Därmed är allmänhetens hållning utslagsgivande för att ett visst språkbruk inte ska sprida sig och där kommer naturligtvis Språkförsvaret in. Det sägs att på Island sköts språkvården i första hand av allmänheten. Den danska språknämnden är också betydligt passivare än sina svenska och norska motsvarigheter när det gäller att föreslå ersättningsord; ändå tar danskarna in mindre låneord än svenskar och norrmän enligt den tidigare refererade undersökningen av nordiska importord.

5. Det går inte att folkomrösta om en språklag, som försöker reglera språkvården i ett land!

Johan Svensson har också publicerat ett medborgarupprop på Facebook

om en folkomröstning om Sveriges officiella majoritetsspråk senast 2014.

För det första har Sverige redan en språklag sedan 2009. Det är den vi måste förhålla oss till. Språkförsvaret har alltsedan diskussionen startade 2005 haft synpunkter på hur en språklag ska utformas, alltifrån det egna utkastet till språklag till betänkandet ”Värna språken” och språklagspropositionen 2009. Efter det att språklagen antogs, har vi fortsatt att kritisera och pröva den genom en serie JO-anmälningar. Språklagen har alltså stora brister och måste förbättras på viktiga punkter.

För det andra brukar inte språklagar reglera språkbruket utan språkens ställning. Jag har visserligen inte läst alla språklagar i världen, men jag har läst många och kan inte erinra mig en enda som reglerar språkbruk. Detta överlåter respektive land till olika språkvårdande myndigheter eller till olika frivilliga institutioner eller allmänheten.

Jag anser alltså att uppropet är ett förfelat initiativ.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Webbtjänsten Translated har utarbetat ett T-Index . Det är ett statistiskt index som anger ett procentvärde för varje språks marknadsvärde och de språk som har den bästa försäljningspotentialen i den händelse man översätter sin webbsida.

Språken rankas i följande ordning: engelska, kinesiska (förenklad), japanska, spanska, tyska, franska, portugisiska, ryska, arabiska och koreanska. Svenska kommer på 18:e plats. Om man slår ihop andelarna för svenska, danska och norska, så skulle de tre nordiska språken tillsammans hamna på 14:e plats före turkiskan.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Linnea Hanell har startat en språkbloggjulkalender. Varje dag presenteras ett meddelande med julanknytning på ett nytt språk. Idag  översattes meningen "Den tjocka tomten åt upp Rudolfs risgrynsgröt" till kurdiska.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)