(Detta utdrag är hämtad från Språksituationen i Sverige 2010 - Omvärldsanalys utarbetad vid Språkrådet, som lades ut på nätet idag)

Ett och ett halvt år efter att språklagen trätt i kraft kan dess effekter sammanfattas med ett ökat intresse hos kommuner och myndigheter vad gäller förpliktelser särskilt mot minoritetsspråken. Klarspråksarbetet har tack vare språklagen fått större uppmärksamhet. För döva och hörselskadade har språklagen betytt att teckenspråket också i lagstiftningen erkänns som ett fullvärdigt språk, med samma skydd som de nationella minoritetsspråken. Det i sin tur har lett till ökad aktivitet från de teckenspråkiga. Även om språklagen inte är en rättighetslag så är den ett starkt argumentationsstöd i strävandena¨att ge teckenspråkiga tillgång till sitt språk, inom skola och förskola, äldrevård, i myndighetskontakter etc.

Från allmänhetens sida har språklagen främst uppfattats som en lag mot användningen av engelska i det svenska samhället – att döma av JO-anmälningarna om brott mot språklagen. De anmälningar som fick mest medial uppmärksamhet gällde regeringens bruk av engelska e-postadresser. Två anmälningar mot regeringens e-postadresser gjordes strax efter att språklagen trätt i kraft i juli 2009. I februari 2010 kom JO:s beslut. Resonemanget gick i korthet ut på att utformningen av myndigheters e-postadresser ligger utanför det kärnområde som språklagen syftar på när den kräver att svenska ska användas. Att en e-postadress skrivs på engelska anses inte utgöra ett hinder mot att kommunicera med myndigheten i allmänhet. Däremot innebär språklagen ett ansvar för svenska språkets användning och utveckling – ett ansvar som åläggs varje myndighet. Som JO skriver bör ”tyngden av det ansvarets räckvidd […] vägas mot den enskilda myndighetens roll och ställning”. Regeringskansliets roll är unik och därför är bruket av engelska e-postadresser inte förenligt med statens särskilda språkvårdsansvar. JO fann alltså att regeringens e-postadresser stod i strid med språklagens bestämmelser. Regeringen svarade att man inom kort skulle se över möjligheterna att använda både svenska och engelska e-postadresser. Något tekniskt hinder föreligger ju inte, varken att ha dubbla e-postadresser eller att använda å, ä och ö i adresserna. Med detta lät sig JO nöja och konstaterade att ”[det] finns skäl att utgå från att problemet är på väg att lösas”. (JO, beslut 2010-02-19, dnr 3913-2009, 3932-2009) I skrivande stund, ett år efter JO:s beslut, har fortfarande inget hänt med e-postadresserna!

Från juli 2009 fram till mars 2010 gjordes totalt nio anmälningar till JO som rörde

engelska namn och slogans. Stockholms kommun anmäldes till exempel för användningarna ”Stockholm Visitors Board”, ”Stockholm Business Region”, ”Stockholm Entertainment District”, “The Capital of Scandinavia”, ”Waterfront” och “Love 2010” (i samband med kronprinsessan Victorias bröllop). I samtliga fall slår JO fast att det inte finns något generellt förbud mot att använda engelska utanför kärnområdet, men att myndigheten eller kommunen ifråga ska betänka att ”det allmänna [har] ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas”.

Två anmälningar om användning av engelska har fallit utanför språklagens räckvidd. I mars 2010 gjordes en JO-anmälan mot Handelshögskolan i Stockholm. Frågan gällde information på skolans webbplats (www.hhs.se/Library) som bara fanns på engelska. Anmälaren påpekade också att biblioteket sköter all kommunikation på engelska. JO tog emellertid inte upp frågan med motiveringen att Handelshögskolan i Stockholm är en privat skola och alltså inte står under JO:s tillsyn. I oktober 2010 anmäldes Stockholms lokaltrafik, SL, eftersom man satt ut nya gummiplattor som ska varna för förbipasserade spårvagnar på övergångsstället vid Regeringsgatan/Hamngatan. Varningsskyltarna är helt på engelska. JO tog inte upp fallet och motiverade det med att SL inte är en myndighet (utan ett aktiebolag).

Också Högskoleverket har yttrat sig i en fråga med anknytning till språklagen. I april 2010 gjorde en student en anmälan mot Högskolan i Kristianstad till Högskoleverket på grund av otydliga anvisningar om examination på kursen Strategic Human Resourse Management. Högskoleverket framförde mild kritik mot högskolan beträffande anvisningarna.

I samband med att man granskade kursplanen fann man dock att den var helt

på engelska, vilket man i beslutet (som ju egentligen rörde en annan fråga) kritiserade högskolan för. Högskoleverket konstaterade att kursplaner är att betrakta som föreskrifter och därför alltid ska finnas på svenska.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

lr.

26 februari 2011 19:23

Med andra ord behövs en mycket starkare språklag. En sådan skulle kräva att all offentligt finansierad verksamhet erbjöd svenskspråkiga alternativ.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Om det finns en egenskap som mest utmärker oss som människor, så är det vår förmåga att uttala ord, det vill säga språk. Genom språket förmedlar vi våra känslor och tankar och påverkar andra. Språket är en viktig del av samhället och har varit vårt f...

Per Kornhall skriver på Vi Lärare den 6 november bland annat: ”Är det någon som har hört talas om Skolverkets rapport ” Etablering på arbetsmarknaden och fortsatta studier år 2023 efter gymnasieskolan”. Inte? Det är märkligt för e...

  ((Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)    ...

De som har kunskaper i tyska, spanska och franska, måste  väl ha funnit ord i dessa språk som är mer tydliga, logiska, lättstavade och begripliga än motsvarande ord på engelska.   Min käpphäst från april detta år är de båda orden jordgubbe och sm...

Swedish International School är en svensk skola i Spanien Marbella Estepona – se  Swedish International School!   Kommentar:    I reklamen för denna svenska skola står språken i ordningen: Engelska, spanska och svenska. I hur många länd...