Det finns ett fåtal fall där en folkgrupp kollektivt har beslutat att överge sitt språk i stället för att se det långsamt dö ut. Enligt Claude Hagège, fransk lingvist, i ”On the death and life of languages”, är yaaku det mest kända fallet:

“Denna folkgrupp i norra och centrala Kenya talade ett språk som tillhörde den östra grenen av den kushitiska familjen. Yaakuerna jagade, samlade och fiskade, och levde ganska fattigt, vilket är vanligt bland nomader som huvudsakligen bedriver naturahushållning. För att förbättra sina levnadsvillkor, sökte många av dem arbete hos sina grannar, massajerna, vilkas hjordar de vaktade. Massajkulturen och -språket utövade ett växande inflytande på yaakuerna. De övergav sin tidigare endogami. Giftermål blev allt vanligare mellan de två etniska grupperna, och yaakuerna levnadssätt började att förändras, som ett resultat av att de skaffade boskap, mot en herdeekonomi. Det var samma process som hos andra jägare-samlare. Om yaakufruarna antog sina massajmäns språk, antog inte massajfruarna sina yaakumäns språk. Detta resulterade i att allt färre barn talade yaaku.” (sid. 137 – min översättning).

Detta ledde till att prominenta yaakuföreträdare anordnade ett offentligt möte på 30-talet. Diskussionerna på detta möte utmynnade i ett beslut att överge yaaku till förmån för massajspråket, eftersom det förra bl.a ansågs vara illa anpassat till den dominerande herdeekonomin.

Nu visar det sig dock att yaakuspråket har överlevt. I början av tjugohundratalet anordnades ett nytt möte, där man beslöt att försöka återuppliva språket. Några eldsjälar beslöt också att kontakta holländska lingvister för att utröna om det fanns tillräckliga resurser för att återuppliva språket. Dessa holländska lingvister besökte yaakuernas område 2005 och fann till sin förvåning att språket inte alls var utdött utan att åtminstone en handfull kunde tala det flytande. Mer om detta kan man läsa i denna artikel. Hur det har gått sedan vet jag inte.

I sin bok ”Sverige, Sverige!Fosterland?” från 2006 och i en efterföljande intervju i Aftonbladet  och i artiklar i Dagens Nyheter (inte längre på nätet) pläderade Marian Radetzki för att svenskarna borde överge sitt modersmål till förmån för engelskan. Exakt hur detta skulle gå till, framgick aldrig. Att sammankalla ett offentligt möte för alla berörda låter sig näppeligen göras.

Men nog finns det en del svenskar, som uppträder lika aningslöst som yaakuerna. Därför är det bättre att stämma i bäcken än i ån. Om engelskan som högstatusspråk vinner allt mer terräng i det svenska samhället, så kan det bli svårt att bromsa utvecklingen. Svenskan kommer dock att överleva i minst 80 år till, eftersom det ännu inte finns några tecken på att svenskspråkiga har slutat förmedla sitt språk till sina barn och inte heller att svenskar har övergått till att prata engelska med det stora flertalet invandrare. I yaakuernas fall talade inga barn längre det ursprungliga språket, om nu inte det nämnda revitaliseringsförsöket burit frukt.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Ole Stig Andersen

25 mars 2011 22:37

Lidt mere om yaaku
http://www.information.dk/137949

http://sprogmuseet.dk

 

Per-Åke Lindblom

26 mars 2011 12:50

Tack för tipset - artikeln i Information har länkats på webbplatsen.

 

Anders Lotsson

30 mars 2011 18:39

Ett folk som beslöt att överge sitt språk är ubykherna, en folkgrupp från norra Kaukasus. De övergav sitt hemland när ryssarna erövrade det och emigrerade till nuvarande Turkiet. Deras äldste beslöt att det var mer praktiskt om barnen lärde sig turkiska. Jag vet inte om det finns någon kvar som talar språket, men det är dokumenterat. Språket var nära släkt med andra nordkaukasiska språk som abkhasiska.

 

Per-Åke Lindblom

30 mars 2011 20:54

Var inte ubykh ett språk som också innehöll osedvanligt många konsonantfonem?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...

Hej!   På Sveriges Radios webbplats  står följande:   "Upptäckten är över 2000 år gamla och ovanligt välbevarade trots det vulkanutbrottet Vesuvius som lämnade staden i aska".   Men på dessa få ord finns flera grammatikfel och ett sakfel:...

Söndagens svenskspråkiga sång och dikt 2024-04-14   Söndagens svenskspråkiga sång   Sara Eng - Trollkarlen från Indialand    Söndagens svenskspråkiga dikt   Den norske viking som grundade Limerick säkert samma dag, samma timme fick...

      Och denna "verksamhet", som också förstör elevernas kunnskaper i samt känsla för att vilja använda det svenska språket, betalar samtliga svenska skattebetalare för via skatten (skolpengen).   Enligt den svenska språklagen från 2009 ...