Jag kände inte till att det kunde krävas särskilda kvalifikationer för att få sitta i nödutgångsraden i ett flygplan, inte förrän jag läste Dennis Barons artikel, ”English-only in the exit-row”.

Han berättar om USAir:s sätesinstruktioner som lyder: “Please contact a USAir Express crewmember if you are not able to read, speak, or understand English.” Hur detta budskap ska kunna nå någon, som inte behärskar engelska är naturligtvis en gåta. Orsaken till att USAir kräver dessa språkkunskaper (som i sin tur går tillbaka på det amerikanska luftfartsverkets regelverk), är att en passagerare som sitter i en fåtölj i nödutgångsraden ska kunna förstå instruktioner för att kunna öppna närmaste flygplansdörr vid nödlandning.

JetBlue, ett annat amerikanskt flygbolag, går ett steg längre än USAir, och kräver dessutom att nämnda passagerarkategori ska kunna ge instruktioner på engelska. American Airlines specifierar inte nödutgångsspråk, men förvarnar om att någon besättningsmedlem kan komma att ställa frågan om man förstår tryckta/grafiska illustrationer eller kommandon från besättningen. Japan Airlines instruktioner säger att man kan sitta i en nödutgångsrad, om man ”förstår evakueringsåtgärder och besättningens instruktioner och muntligen kan förmedla sådan information till andra passagerare”, men anger alltså inget bestämt språk.

Om man söker vidare på ”exit-row” på Internet, förstår man också att dessa fåtöljrader är eftertraktade. Det finns alltså ett söktryck på nödutgångsrader. Det diskuteras t.o.m hur man skaffar sig en sådan plats och vissa flygbolag, låt vara att det verkar vara amerikanska, tar extra betalt för en sådan fåtölj. Den som sitter i en nödutgångsrad har nämligen extra benutrymme. Det kan jag bekräfta av egen erfarenhet.

Dessvärre känner jag inte till det svenska luftfartsverkets eller de europeiska luftfartsverkens regelverk. Nästa gång jag har möjlighet att boka en fåtölj i nödutgångsraden, kommer jag också att fråga om jag behöver öppna flygplansdörren vid nödlandning. Det extra benutrymmet måste vägas mot denna risk, eller extra besvär om man så vill. 

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...