Alla inlägg under juli 2011

Av Nätverket Språkförsvaret - 15 juli 2011 20:32


Living Tongues heter ett institut för hotade språk. Dess uppdrag är att bistå hotade språkgrupper i deras kamp för kulturell och språklig överlevnad. Detta sker genom dokumentation, uppehållande och bevarande verksamhet samt revitalisering av hotade språk i hela världen. Detta förverkligas genom multimediala, språkliga dokumentationsprojekt, som stöds av lingvister och som genomförs med bas i lokalsamhällena.  


Institutet försöker lokalisera de mest hotade språken och inleder sedan en dialog med de sista företrädarna för språken. Efter att språkgruppen ifråga har accepterat ett samarbete, diskuterar representanter för institutet och de berörda ett mer detaljerat åtgärdsprogram.


Institutet, som samarbetar med National Geographic Magazine, fokuserar på fem språkliga ”katastrofområden” i världen, nämligen norra Australien, centrala Sydamerika, nordvästra stillahavskusten i USA/Kanada, östra Sibirien och sydvästra USA.  I dessa områden finns alltså många inhemska språk som är illa ute.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)


DN:s Lotta Olsson har omvärderat sin syn på översatta böcker. I en krönika i Dagens Nyheter skriver Lotta Olsson att hon tidigare tyckte att böcker ska läsas på originalspråk, och att hon då betraktade den översatta versionen med nedlåtande blick. Men så småningom började hon lägga märke till enskilda översättare och har nu flera favoriter, som gör ”klingande musikalisk svenska av allt de får i händerna”. I stället för att mekaniskt byta ut orden mot deras svenska motsvarigheter, har en riktigt bra översättare en sådan känsla för båda sina språk att han eller hon blir en sorts spökskrivare som kanske till och med gör boken bättre än i original.

Lotta Olsson listar också åtta bra översättningar, bland annat Bibel 2000, Anna Karenina och Alice i underlandet.

Krönikan publicerades i DN söndag 3 juli 2011, och finns ännu inte publicerad på nätet.


(Denna nätdag är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Några trägna gäster på olika kaféer och restauranger vid nedre Ringvägen på Södermalm har enligt Södermalmsnytt fått för sig att området borde byta namn till ”Lower Ring Side” (se artikeln ”Välkommen till ’Lower Ring Side’).


Signaturen Fia har i samma tidning kritiserat förslaget i fråga:


Det var det löjligaste namn jag hört. Är så förbannat trött på alla engelska namn som ska klistras över oss. Vårt språk är unikt och vackert! Var stolta över det som norrmännen är stolta över sitt norska, det finns till exempel ett norskt arkitektkontor med det underbara namnet Snöhätta. Men här verkar man sky å och ä och ö, som är vårt språks magiska feer.


Stockholm Waterfront är ett annat trist exempel.


Apropå Ringvägen är Södra Esplanaden vackert, eller varför inte Snålblåstvägen eller AdjössBlåBussgatan (eftersom vi kvinnor står och spanar i det evinnerliga efter 4:ans eller 3:ans blå bussar, som alltid är försenade i det privatbilistkaos som våra blå politiker föredrar).”


Man kan naturligtvis gå in och kommentera artikeln i Södermalmsnytt.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 11 juli 2011 15:34

Språkförsvarets webbplats ligger just nu nere på grund av ett tekniskt fel. Webbplatsen kommer dock att fungera som vanligt senast i morgon bitti, förmodligen tidigare.

Fredrik Lindström påpekar med rätta att svenska alls inte är något fattigt språk i "Världens Dåligaste Språk" (sid. 96 i pocketupplagan):


"Att överhuvudtaget tala om svenskan som ett fattigt språk där vi kan precisera sådana exakta betydelser som snuttifiera och skåpsupa är närmast löjligt. Ett språk där man kan kånka, krafsa, hångla, skräna, kravla, glöta, pyssla, gruffa, dingla, och roffa åt sig. Och där man kan få dåndimpen, bli hagalen, kväva kaffegäspen, lägga ut dimridåer, eller ha högmysfaktor. Ett språk där man kan vara lillgammal, nykissad, lättfotad, avbajsad, påflugen eller spritt språngande naken. ….Ett språk som kan skapa ett begrepp som hängbröstvänstern kan aldrig beskrivas som fattigt."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 9 juli 2011 15:02

(Se även Björn I. Ohlsons brevväxling med Camilla Zedendahl)


Destination Sigtuna AB        
Att. Camilla Zedendahl
Stora Gatan 33
193 30 Sigtuna


Beträffande er nya slogan Sigtuna – where Sweden begins.


Den är ologisk, osann och ger uttryck för hybris. Om en sträcka kan man säga att den börjar vid en punkt och slutar vid en annan. Om ett landområde som Sveriges är påståendet ologiskt. Man kan inte med fog påstå att ett landområde börjar vid en given punkt och slutar vid en annan.


Om sloganen syftar på trafikströmmarna till Sverige är den endast sann till en viss del. Tre av fem flygresenärer som kommer utrikes ifrån till Sverige landar på Arlanda. Resterande två landar någon annanstans. Samma är det med resenärer med båt eller färjor. Tåg, buss, bil, andra fordon och gående kommer aldrig in i Sverige via Sigtuna. Det vanligaste är att man inte ens besöker staden.


Om sloganen syftar på historien är den färgad av att ni önskar att den vore sann, men det är den inte.


Götaland befolkades redan för 15 000 år sedan när Sigtuna låg under ett tjockt istäcke.


För 8 500 år var hela Sverige beboeligt utom nuvarande Ostkusten och Mälarlandskapen, som då låg på havsbotten.  


Den första kända stadsbildningen i Sverige uppstod för snart 2 000 år sedan i Uppåkra, som var föregångaren till vad vi nu känner som staden Lund. Det skulle dröja ytterligare nästan ett millennium innan Sigtuna blev en stadsbildning.


I din kommentar till en av mina kollegor visar du beundran över den Sigtunabo som även skapade sloganen Stockholm – the Capital of Scandinavia. Han slirar lika mycket på sanningen i den.  Om man räknar Danmark, Norge, Finland och Sverige till Skandinavien, så har dessa länder varsin huvudstad – Köpenhamn, Oslo, Helsingfors och Stockholm. Skandinavien har ingen huvudstad.


Du menar också att man vill vara internationell. Och det tror ni att ni är genom att slänga in engelska i sloganen. Verkligt internationella vore ni om ni hade en svensk slogan, som beroende på mottagare översattes åtminstone till de stora världsliga och europeiska språken, till exempel kinesiska, arabiska, spanska, engelska, ryska, franska, tyska, italienska beroende på er ambitionsnivå. Vi får inte glömma grannländernas språk finska, polska, estniska, lettiska och litauiska.


Det är först när man inser att engelskan, trots sin särställning, endast är ett språk bland andra, som man kan börja bli effektiv i sin strävan att nå internationell framgång.


Mitt förslag till er är att ni börjar om från början. Steg ett är att hitta en slogan som förutom att den är sann också är logisk. Steg två är att den skrivs på svenska.


Att integrera de 29 % av Sigtunaborna, som är födda utomlands, i det svenska samhället, går inte på annat sätt än att vänja dem vid svenska språket.


Med vänlig hälsning


Gunnar Lund
Karlstad


P.S Bilägges även ett exemplar av språklagen. Den gäller även för er. D.S


(Denna nätdagfbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Björn I. Ohlson har haft en brevväxling (se nedan!) med Destination Sigtuna om det nya varumärket ”Sigtuna – where Sweden begins”. Camilla Zedendahl, verkställande direktör för Destination Sigtuna, har svarat, men hennes svar väcker nog fler frågor än det besvarar.


Är Sigtuna först på allt i Sverige? Är Sigtuna först på det mesta här i Sverige? Eller är det ett utmärkande drag för Sigtuna, dess människor och natur, att vara först?


När inlandsisen släppte sitt grepp över Sverige, var det just i Sigtuna landet först steg upp ur havet? Steg de första människorna i Sverige i land vid Sigtuna? Restes den första runstenen  i Sigtuna? Ligger verkligen de första svenska kungarna begravda i Sigtuna? Byggdes det första vikingaskeppet i Sigtuna? Är Sigtuna verkligen Sveriges första stad? Vad med Birka? Nedtecknades den första svenska lagtexten i Sigtuna? Trycktes den första boken i Sigtuna?


Det må hända att den första telegrafstolpen ”byggdes” i Sigtuna, men konstruerades också den första skiftnyckeln, propellern, blixtlåset, dynamitpatronen, telefonluren, kullagret etc. i Sverige i Sigtuna?


Sigtuna är tydligen också mera ”internationellt” än alla andra platser i Sverige. Fanns det ingen kung före Olof Skötkonung som anlitade utländsk hjälp? Utgrävningar visar väl att Gotland är den fyndrikaste platsen i Sverige vad gäller skatter från vikingatiden och tidigare? Om kriteriet på att en kommun är ”internationell” är andelen invånare födda utomlands, distanseras Sigtuna under alla förhållanden av Botkyrka. Och vad med kommuner, exempelvis i Norrlands inland, med låg andel invandrare, är de i så fall inavlade och efterblivna?


Sigtuna är inte ens först som kommun i Sverige med att använda en engelskspråkig slogan…

-----------------------------------------------------------------------------------------------------


Hej Björn,

och tack för dina tankar runt Sigtunas nya varumärke.


I januari lanserade vi ett nytt varumärke för Sigtuna. Vi hade då jobbat i nära
två år tillsammans med hela destinationen - många som bor och verkar här,
utifrån ordet "först".


Varför? Jo, tänk på allt vi har varit först med här - det började för över 1000
år sedan när Erik Segersäll byggde Sigtuna. Detta blev den första staden och ur
vår stad har Sverige vuxit fram. Det är fantastiskt, modigt och visionärt.


Men vi har varit först med så mycket mer - i slutet av 1600-talet var vi först
med en folkskola där alla barn i bygden fick gå - Husby skola. På 1800-talet
byggdes Sveriges första telegrafstolpe i Märsta. Idag är Arlanda världsledande
i sitt miljöarbete och först med bl. a gröna inflygningar. Fler visionära och
modiga idéer som förverkligats.


Ytterligare ett ord vi funnit viktigt för Sigtuna är "internationell".

Något som följt oss genom dessa dryga 1000 år är att Sigtuna alltid har samlat
folk från när och fjärran. Vi vet att Olof Skötkonung tog hjälp av engelsmän
för att prägla Sveriges första mynt. Dottern Ingegerd blev ett ortodoxt helgon
och spåren arkeologerna gräver fram ur vår svarta jord visar tydligt på en
internationell plats. Ett aktuellt exempel är den stora silverskatt som
återfanns i Steninge för inte så länge sedan. Och traditionen fortsätter. Idag
är 29 % av Sigtunaborna födda i ett annat land. Något att vara stolt över.

Och årligen landar miljontals människor på vår internationella flygplats och
får sitt första möte med Sverige här hos oss.


Vi har noga diskuterat om varumärket skall skrivas på svenska eller engelska.
Frågan är inte lätt. Vi har dock kommit fram till att välja engelskan. Detta
som en naturlig följd av vår internationella prägel och även för att kunna möta
alla de människor från när och fjärran som väljer Sigtuna framför andra platser
på jorden.


Du hade någon fundering över kostnaden. Vi har under framtagande av detta haft
förmånen att jobba tillsammans med en av de bästa varumärkesexperterna - Julian Stubbs. Han jobbar med varumärken över hela världen, men han är också Sigtunabo - med hjärtat här hos oss. Julian har därför lagt ner ett omfattande arbetet ideellt. För honom och för många av oss andra har detta inte bara varit ett jobb, utan ett engagemang för en ort vi alla älskar.


Vill du lära dig mer om varumärket kan du kika in på www.destinationsigtuna.se/bransch. Här har vi samlat fakta om vårt arbete.


Hoppas att du fått svar på dina frågor, om inte är du välkommen att maila mig
igen.


Med vänlig hälsning,


Camilla Zedendahl,

vd Destination Sigtuna
..................................................
..............................................


Från: B.Ohlson


Ämne: Varför engelska

Sigtuna engelskt?


Sigtuna kommun, bland annat "Destination Sigtuna", har skaffat sig
ett "varumärke": S1gtuna - where Sweden begins.


Varför på engelska? Och vad menar man egentligen? Alla besökare till Sverige
kommer inte till Arlanda, och de flesta stannar inte ens i Sigtuna. Tydligen
ser man det historiskt: första staden (men engelskan är väl fel i så fall); är
det sant? Det tycks finnas olika uppfattningar om det - men visst: Sigtuna är
en gammal svensk(!) stad. Språket i Sverige är svenska; det finns till och med
lag på det.


Har Sigtuna smittats av huvudkommunen med sitt beskäftiga: "Capital of
Scandinavia". Det var väl onödigt; Sigtuna behöver inte ta över Stockholms
dumheter.


Sist och slutligen. Vad har det kostat? Förmodligen mycket. Internationella
reklamrådgivare är dyra


Nej, Sigtuna, Slå vakt om vårt svenska språk!


Språkvännen Björn.


Björn I Ohlson


Stockholm


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 juli 2011 14:53

(Den inledande texten är hämtad från Sveriges Radio, men något redigerad)

Enligt P1-morgon vill Folkpartiet att Sverige som första land i Europa introducerar kinesiska på alla högstadie- och gymnasieskolor.


– Kinesiskan kommer att bli mer betydelsefull ur ekonomisk synpunkt än franskan och spanskan, säger partiledaren och utbildningsministern Jan Björklund. 

– Tittar man framåt i nästa generation så är det nästan oundvikligt att tänka sig annat än att Kina kommer att vara en mycket viktig global aktör, säger också Björklund.


Han räknar med att det tar mellan tio och femton år för gymnasierna att rekrytera tillräckligt med lärare.

– Det handlar nu om att lärarhögskolor och andra ska bygga ut utbildningar i detta och bestämmer vi oss för det så går det ju att göra.


*****


I en artikel bl.a i Newsmill den 28/6 2010, där jag kommenterade Folkpartiets ursprungliga förslag att stimulera språkstudierna bland Sveriges grundskoleelever, pläderade jag just för en ökad satsning på kinesiska:


"Svenskt skolväsende borde dock satsa större resurser på att genomföra undervisning i kinesiska redan i grundskolan. När ett land utformar sin utbildningspolitik i främmande språk, måste det utgå från nationens behov och göra en korrekt omvärldsanalys, som också innebär förmåga att läsa av långsiktiga trender."


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4
5
6 7
8
9 10
11 12
13
14
15 16 17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28 29 30 31
<<< Juli 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se