Alla inlägg under augusti 2011

Av Nätverket Språkförsvaret - 12 augusti 2011 21:58

En grupp för de som önskar få åtminstone två språk nästan gratis. En gång i månaden så anordnas ett gruppsamtal i Skype där finnar, svenskar, danskar, norrmän och islänningar av alla dess sorter kan öva upp den nordiska språkförståelsen med varandra.


Även specialarrangemang kan anordnas för de finskspråkiga som vill lära sig svenska så att de får prata med enbart svenskar för att senare kanske också ge sig på att prata med andra nordbor. Detsamma gäller för Islänningar med danskan.

Allt man behöver är hörlurar/högtalare, mikrofon och programmet Skype. Skype kan laddas ner gratis på http://www.skype.com/


Läs mera i Nordsnakks blogg!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 12 augusti 2011 14:39


Paavo Lipponen har meddelat att han ställer upp som kandidat i presidentvalet i Finland, som äger rum i januari 2012. De två andra är Sauli Niinistö, Samlingspartiet, och Pekka Haavisto, De gröna. Fler kandidater kommer förmodligen att ställa upp. Om Lipponen skriver Viveca Dahl i Vasabladet:


Tillåter man sig att tänka specifikt på det svenskspråkiga Finland vore Lipponen en ypperlig garant för dess fortbestånd. Hans engagemang för ett tvåspråkigt Finland är välkänt och mångomvittnat. Han är inte för inte galjonsfigur för kampanjen Svenska.nu.


När han i juni festtalade på den finlandssvenska sång- och musikfesten i Åbo sa han bland annat: ’Den nuvarande populistiska trenden har avslöjat en överraskande brist på självförtroende hos den finskspråkiga befolkningen. Man bör inte underskatta och förenkla detta fenomen. Det har en social bakgrund i arbetslöshet, fattigdom och den allmänna osäkerheten om framtiden.’"


Pekka Haavisto räknas för övrigt också som en aktiv förespråkare för ett tvåspråkigt Finland, men är förmodligen chanslös i presidentvalet.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 11 augusti 2011 12:43

(Texten hämtad från Språkrådets webbplats)


Bild på rapportens framsida med svanar som flyger över en glob


Vad kan språkteknologin bidra med för att göra myndigheterna i de nordiska länderna tillgängliga för alla? I rapporten diskuteras frågan i form av artiklar baserade på de presentationer som hölls vid ett nordiskt seminarium i Linköping hösten 2010.


Med språkteknologiska hjälpmedel som automatisk textuppläsning och översättning finns möjligheter att förbättra tillgängligheten till information och service för alla, inte minst för personer med läs- och skrivsvårigheter, nationella minoriteter och personer med annat modersmål än majoritetsspråket m.fl I ett demokratiskt perspektiv är det en angelägen uppgift att se till att sådan teknik utvecklas.


Domeij, R., Breivik, T., Halskov, J., Kirchmeier-Andersen, S., Langgård, P. och Moshagen, S. (red., 2010). Utarbetad av Astin för Nätverket för de nordiska språknämnderna. Linköping university electronic press. ISBN 978-91-7393-094-9. (Finns även i elektroniskt tryck).


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 10 augusti 2011 14:10

Sprogmuseet i Danmark har startat en ny sektion, Sprognyheter, d.v.s insamling av nyheter från olika internetmedier, på sin webbplats. De senaste uppdateringarna publiceras högst upp i högerspalten, men man kan också gå till arkivet för att hitta tidigare uppdateringar.


Sektionen befinner sig i ett uppbyggnadsskede. Med tiden kommer fler avancerade funktioner att tillfogas. Sektionen motsvarar närmast Senaste uppdateringar på Språkförsvarets webbplats.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 9 augusti 2011 19:37


I en debattartikel i Skånska Dagbladet den 31/7 pläderar Ander L. Hansson för en ökad satsning på danskan i skånska skolor. Artikeln bär också den talande rubriken ”Tvåspråkigt Skåne”.


Den som tillhör yrkeskategorierna ledarskribent, analytiker och kommunikatör är idag chanslös på den gemensamma arbetsmarknaden i Öresundsregionen, eftersom de inte behärskar danskt skriftspråk.  Detta kan emellertid åtgärdas i en framtid, om skånska elever i fortsättningen lär sig danska 2 – 3 lektionstimmar i veckan från tidig ålder. Dessutom bör skånska skolor aktivt engagera danskspråkiga lärare i andra ämnen än danska.  Hansson ser framför sig att denna satsning på danskan inom 10 -15 år totalt kommer att ha ändrat den sociala, kulturella och ekonomiska ”logiken”  i Öresundsregionen. Tvåspråkiga skåningar kommer att kunna röra sig fritt inom hela regionen, till båtnad för inte bara dem själva och utan för hela regionen.


Det är helt sant att den nordiska språkgemenskapen är mycket viktig, men är detta rätt väg att gå? Danska, norska och svenska är sinsemellan förståeliga språk. Enligt en klassisk tumregel är 50 procent av orden lika, 25 procent nästan lika och upp till 25 procent olika.  Med en obetydlig ansträngning får man, genom att utveckla sin receptiva kompetens, tillgång till ett språkområde som omfattar drygt 20 miljoner människor med all dess vetenskapliga och kulturella produktion på en areal om cirka 3 miljoner kvadratkilometer. Grannspråkundervisningen, som sker inom ramen för modersmålsundervisningen i Danmark, Norge och Sverige, utgår från detta enkla faktum.  I Finland är undervisning i  svenska obligatorisk  liksom undervisning i danska i Färöarna, Island och Grönland. Målsättningen har aldrig varit att eleverna skall skaffa sig aktiv kompetens,  d.v.s kunna tala och skriva ett annat fastlandsskandinaviskt språk. Problemet idag är att grannspråksundervisningen i Sverige, Norge och Danmark är eftersatt, eftersom hälften av de danska och de norska gymnasisterna och endast en fjärdedel av de svenska gymnasisterna enligt en tillförlitlig undersökning får någon sådan.


Hansson förespråkar alltså att eleverna i Skåne ska skaffa sig aktiv kompetens i danska. Detta är i regel en direkt överloppsgärning. De drabbade yrkeskategorier som han hänvisar till är små och marginella, och kommer inte heller att växa i någon nämnvärd utsträckning i framtiden. De är inget framtidsalternativ för flertalet skånska ungdomar. Om dessutom de själländska skolmyndigheterna kommer på att introducera svenska som eget ämne i skolorna på Själland, är de framtida skåningarnas konkurrensfördel lika med noll. Dessutom går det väl heller inte längre att hemlighålla Hanssons genialiska idé för hallänningar, smålänningar och blekingar, som befinner sig på pendelavstånd från Köpenhamn?


Är det någon vits för skånska ungdomar att skaffa sig aktiv kompentens  i danska, speciellt i danskt skriftspråk? Med minimal träning kan de redan idag förstå talad och skriven danska. Om de arbetar eller bosätter sig i Danmark, kommer de snabbt att skaffa sig viss aktiv kompentens i danskt talspråk. Däremot fordras det helt andra insatser om de vill behärska danska fullt ut, d.v.s tala och skriva danska som infödda.  Norska ungdomar måste i och för sig lära sig två skriftspråksformer, bokmål och nynorska.  Det finns emellertid starka historiska skäl bakom denna ordning. När de lämnat det obligatoriska skolväsendet, avgör de självfallet själva vilket skriftspråk de använder. I dag används bokmål av nästan 90 procent av norrmännen, medan drygt 10 procent använder nynorska.  Jag tror inte att det är så vanligt att man växlar mellan skriftspråksformerna utan man vänjer sig vid den ena.


Rimligtvis kommer inte en majoritet av de skånska ungdomarna  att vilja lägga ner energi på ett skriftspråk som de har föga användning för. En sådan insats måste vägas mot de ansträngningar, som krävs för att lära sig andra främmande språk än engelska och som öppnar dörren till vida världen.  Om invandrarelever, som ju inte precis saknas i Skåne, ställs inför uppgiften att lära sig två skriftspråk i ”tidig ålder”, låt vara närbesläktade, innebär det ytterligare problem.


Det verkar som om Hansson inte förespråkar en separat läroplan för Skåne. Redan idag har skånska skolor möjlighet att organisera undervisning i danska, vilket också sker. Från och med vilken årskurs och i vilken utsträckning det sker, känner jag inte i detalj till. Självfallet ska alla elever i Sverige ha möjlighet att läsa danska och norska – inte bara i egenskap av hemspråk – även om efterfrågan är mycket liten.  Målsättningen att alla, säger alla, elever, såväl grundskoleelever som gymnasister,  i Norden ska bli föremål för grannspråksundervisning är dock långt viktigare för  den nordiska språkgemenskapens fortbestånd än att elever i Danmark kan läsa norska/svenska som egna ämnen,  elever i Norge kan läsa svenska/danska och svenska elever danska/norska.


Förutseende presumtiva föräldrar  i Skåne kan redan nu planera för tvåspråkiga barn med spetskompentens genom att skaffa sig barn med en dansk partner.  Om den typen av planering upplevs alltför fyrkantig, kan man skicka sitt barn till språkkurser i Danmark eller t.o.m låta barnet gå i dansk skola och bo i en garanterat dansk omgivning. Om sydkoreanska föräldrar kan skicka sina barn till australienska skolor för att de ska lära sig perfekt engelska, borde väl framsynta skånska föräldrar, som önskar att deras barn ska bli ledarskribenter, analytiker eller kommunikatörer, kunna göra detsamma visavi Danmark.


Jag anser att Hansson anlägger ett lokalpatriotiskt grodan-i-brunnen-perspektiv. Han ser bara Öresundsregionen ovanför sig och anar konturerna av Stockholm respektive London i periferin. Men faktum är att man kan hitta skåningar överallt i Sverige och uppsvenskar (d.v.s.  födda norr om Skåne) och invandrare i hela Skåne.  Säkert kan man också hitta skånska ungdomar bland dem som nuförtiden arbetar i Norge. Ju bättre språkkunskaper de skånska ungdomarna skaffar sig, desto större kommer chansen att vara att stöta på dem överallt i världen.  Hanssons framtidsvision inskränker sig till ett pendelavstånd; även om unga skåningar under en period av sitt liv arbetar utanför Skåne och Öresundsregionen, borde möjligheten vara god att de någon gång återvänder.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 9 augusti 2011 13:28

För ytterligare information se bl.a UNPFII:s  (FN:s permanenta forum för urfolk) webbplats eller Survival International liksom Gesellschaft für bedrohte Völker. Det tycks vara svårt att hitta aktuell information om denna dag på svenska.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 augusti 2011 15:35


I senaste numret av Deutsche Sprachwelt refererar chefredaktören Thomas Paulwitz  en undersökning som genomförts av nätdatabanken Slogans.de om nya reklamsloganer, eller varumärken om man så vill, i Tyskland. Den visade att 18,8 procent av de sloganer som introducerades i Tyskland under 2009 var på engelska. Denna andel hade stigit till 21,6 procent 2010 och efter första halvåret 2011 har den stigit ytterligare till 25 procent.


Transportfirman DHL har ersatt sin slogan ”Einfach. Immer. Überall” med  ”Excellence. Simply delivered”. Henkel som tidigare använde “Qualität och Verantwortung” föredrar nu “Excellence is our passion”. En producent av munvatten avstår numera från ”Küss mit” och släpper i stället loss med ”Love Odol”.


Det finns ingen motsvarande undersökning i Sverige, men situationen är förmodligen inte mycket bättre här. Språkförsvaret har framför allt skjutit in sig på de kommuner, som prålar med engelskspråkiga varumärken – senast Sigtuna kommun. Orsaken är naturligtvis att kommuner ytterst styrs av politiskt valda församlingar och därmed är lättare att påverka än svenska storföretag. Det är alltså bara fråga om prioritering.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 5 augusti 2011 21:34

(Texten är hämtad från ett pressmeddelande, som redigerats)


Musihkka betyder musik på samiska. Det är också en ny programserie i P1 med start torsdag den 25 augusti kl. 14:03. I tio program tar Petra Quiding och Helena Lopac med lyssnarna på en musikresa genom minoritetsspråkens Europa. Eller vad sägs om hip hop på platttyska, raggamuffin på apuliska, hårdrock på lettgalliska och tonada på asturiska?


Resan går till Skottland, Asturien, Occitanien, Friuli, Apulien, Friesland, Bremen, Lett­gallen, Karelen och Sameland. Här har Petra Quiding och Helena Lopac träffat musiker som sjunger på sitt modersmål.

– Det är framför allt en resa genom en erhörd variation av fantastiskt fräck musik. Men det är också musik som sällan hörs i media eftersom språken förstås av så få. Det i sig gör också att språken får svårt att leva vidare, säger programledaren och producenten Petra Quiding.             


Läs mera på 

sverigesradio.se/p1/musihkka   

sverigesradio.se/p2/musihkka   


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3 4 5 6
7
8
9 10 11 12
13
14
15
16 17 18 19
20
21
22 23 24 25
26
27 28
29
30
31
<<< Augusti 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards