Henrik Persson

8 september 2011 16:41

Per-Owe Albinsson blir chockad när han för ovanlighetens skull åker tunnebana istället för bil. Han får nämligen höra olika språk. Här bygger han vidare på sitt försvar mot denna fruktansvärda upplevelse genom att vara ironisk. Men det som inte finns med i Per-Owe Albinssons text här är komplikationerna i det hela:

- Det är inget fel att skolungdomar lär sig engelska och övar på detta. Problemet är myndigheternas och företagens okunnighet och historielöshet.

- Det är inget fel att invandrade får bli svenska medborgare utan att kunna svenska. Det kommer bara att understödja deras kamp för att lära sig svenska. Och den kampen pågår, jag vet.

- De 80-åriga damernas svenska hotas inte av att det finns andra språk i vagnen. Tvärtom.

/Vänliga hälsningar,
Henrik Persson

Hillo Nordström

9 september 2011 16:16

Henrik Perssons kommentar till P-O Albinssons inlägg bär för mig starka drag av "goddag yxskaft".

- Naturligtvis är det bra om ungdomarna lär sig engelska i skolan och övar på den. Problemen uppstår när samma ungdomar ersätter sitt modersmål med TV-amerikanska. Jag antar att det inte var engelskläxan de övade på i T-banan. Ett annat problem är vanföreställningen hos många ungdomar att det enda främmande språk man behöver kunna är just engelska/amerikanska.

- Påståendet att inlärningen av det svenska språket gynnas av att invandrarna får svenskt medborgarskap utan att kunna landets språk är för mig en logisk kullerbytta.

- De 80-åriga damernas svenska dör ut med dem.

Slutligen: Ingen ifrågasätter väl mångspråkighetens fördelar. Det Språkförsvaret kämpar emot är den enögda favoriseringen av engelskan som sker på bekostnad av såväl modersmål som andra "nyttiga" språkkunskaper.

Östen Dahl

10 september 2011 07:20

Men menar Per-Owe och Hillo att ett språkkrav för medborgarskap kommer att leda till att invandrare inte längre kommer att använda sina egna språk när de åker tunnelbana? Och är detta en positiv utveckling? Jag trodde att Språkförsvaret var för mångspråkighet.

Nätverket Språkförsvaret

10 september 2011 09:26

Jag kan förstås bara tala för mig själv, men tror att Per-Owe har samma uppfattning. Naturligtvis kommer invandrarna att fortsätta tala sina egna språk, såväl i T-banan som på andra platser (även om det säkert finns undantag, vilket jag själv är ett exempel på).
Av mitt svar till Henrik Persson framgår att Språkförsvaret är för mångspråkighet. Eftersom du har läst detta, Östen, antar jag att din fråga är att betrakta som retorisk om inte rentav raljerande.

Hillo

10 september 2011 09:33

Glömde i hastigheten att signer mitt svar till Östen Dahl, men antar att avsändaren framgick ändå ;-).

Östen Dahl

10 september 2011 17:03

Ja, ursäkta Hillo, jag läste din kommentar slarvigt och missade att du tog upp mångspråkigheten. Men frågan kvarstår: Per-Owe beskriver en mångspråkig scen i tunnelbanan. Sen tackar han ironiskt bland annat för att invandrare kan bli medborgare utan att kunna svenska. Läsaren måste få uppfattningen att de här sakerna är kopplade till varandra. Varför tog Per-Owe annars överhuvudtaget upp de många språken i tunnelbanan och placerade dem i en negativ kontext?

Henrik Persson

10 september 2011 20:39

Hillo Nordström: roligt att du håller med om att det är bra att ungdomar lär sig engelska i skolan! (Och vad vet vi om vad ungdomarna övade på - det kanske var just engelskläxan!)

Däremot är det ju uppenbart i P-O Albinssons ironiserande inlägg att han tror att ett huvudspråksbyte håller på att ske i Sverige. Ett sådant verkar dock inte alls troligt. Svenska språket kommer självklart inte att dö med de 80-åriga damerna, om än just det sätt de talar språket på gör det.

- Det är säkert heller inte så att de invandrade i vagnen kommmer att börja tala engelska orsakat av att några skolungdomar övar sig på det intill dem. Alla i vagnen talar ju i större eller mindre grad svenska - också. Svenskan är kommunikationsspråket i alla miljonprogramsområden i Sverige, inget annat språk överflyglar svenskan på den punkten.

- Vi förbättrar inte svenska språkets ställning genom att skapa stela system för medborgarskap. Att få bli svensk medborgare trots att man bara talar rudimentär svenska uppmuntrar och stärker den invandrades vilja att lära sig språket bättre. Det är i alla fall jag övertygad om.

/Henrik Persson, medlem i Nätverket Språkförsvaret

Hillo

10 september 2011 22:51

Henrik Persson väljer att förvirra begreppen genom att blanda ihop invandrarnas ovilja att lära sig svenska med en påstådd risk för att de istället ska börja prata engelska.

Det är - för att använda en omtyckt svensk metafor - att jämföra äpplen med päron.

Av egen erfarenhet vet jag dessutom, att det bästa (för att inte säga enda) sättet att bli en del av ett nytt land och dess samhälle är att lära sig landets språk. Det kan Henrik Persson rimligen inte ha en aning om. Och svensk medborgare ska man enligt mig inte bli om man inte har förstått vad ett sådant medborgarskap innebär - inte endast i form av rättigheter utan i lika hög grad av förpliktelser.

Henrik Persson

12 september 2011 00:41

Jodå, jag har visst en aning om hur avgörande det är att lära sig språket i ett land för att bli en del av det. Jag har arbetat som SFI-lärare i flera år. Syftet med sådan verksamhet är ju just att bereda vägen för en språklig och kulturell integration. Jag har varje dag i åratal träffat många som kämpar hårt just med att lära sig svenska, och upplever isolering eftersom de inte kan tala, läsa och skriva svenska så bra. I den miljön har jag däremot aldrig stött på det Hillo Nordström kallar "invandrares ovilja att lära sig svenska". Var finns faktagrunden för sådana påståenden?

Det börjar nu också bli dags att ställa frågan: om nu mångspråkigheten har fördelar - vilket den har - varför väljer Hillo Nordström att koppla svenskakravet just till medborgarskapet?

Visst, medborgarskapet innebär skyldigheter, men också politiska och sociala rättigheter. Att utestänga stora grupper i det svenska samhället från viktiga politiska och sociala rättigheter som finns i det land där de kommer att tillbringa resten av sina liv är, milt uttryckt, ingen klok politik.

Ett sådant krav kommer heller inte att i första hand vara ett problem för välsituerade nordamerikanska eller brittiska invandrade. Istället är det lågutbildade kvinnor från Mellanöstern och Afrika med låg inkomst som med Hillo Nordströms upplägg kommer att hindras från att bli svenska medborgare.

Äppel- och päronmetaforen blir ju ganska träffande. Det verkar som om Hillo Nordström inte vill att alla ska kunna bli äpplen? Eller päronen ska i alla fall tydligen, om de nu fått komma i samma korg som äpplena, i så fall hålla sig på sin plats och - för evigt - fortsätta vara päron?

Hillo

12 september 2011 09:02

Vill modifiera min ovanstående kommentar. Den skrevs i viss affekt eftersom jag har ett mycket känsloladdat förhållande till frågan om språkets betydelse för hur en person kan inlemmas i ett nytt land.

Meningen "Det kan Henrik Persson rimligen inte ha en aning om" blev minst sagt onyanserad. Naturligtvis kan han ha en aning om det, om inte annat så har han säkert tillräckligt med fantasi och klokskap att inse sanningshalten i mitt påstående.

Så jag ber om ursäkt för mitt ogenomtänkta uttalande.

Henrik Persson

12 september 2011 16:32

Ingen fara, du har rätt i så måtto att jag inte har personlig kunskap om vad det innebär att för gott hamna i ett helt nytt land där jag ska byta språk. Däremot har jag träffat personer som varit med om detta och kunnat förklara en del om vad det innebär. Jag har den största respekt för dina ståndpunkter, Hillo Nordström. Liksom för Per-Owe Albinssons. Sedan kanske vi har skilda infallsvinklar och uppfattningar på vissa punkter, men det är en annan sak. Vi har ju med denna korta ordväxling i alla fall visat att detta är ett ämne som har sina knepiga sidor och förtjänar att debatteras.
/Bästa hälsningar, Henrik Persson