I samband med Svenska Akademiens högtidliga sammankomst den 20 december tog den ständige sekreteraren Peter Englund bl.a upp förhållandet mellan svenskan och engelskan liksom det senare språkets roll som lingua franca i sin berättelse. Vi saxar ur talet:

"I detta hus har vi många gånger talat om de faror som hotar om vi tillåter oss att glömma vårt eget språk i tron att det kan ersättas av ett annat, läs engelskan.

Men kanske är det, inte minst på denna punkt, alltför lätt att vara pessimistisk? Argumenten för att låta vårt eget språk trängas undan av engelskan brukar framför allt handla om den vanliga banala ekonomismen, där kulturen reduceras till en besvärlig restpost och människan blott till ett medium för överförandet av pengar från ett konto till ett annat. Ibland kan man höra påståendet att engelskan är mer ordrik. Då vill jag bara berätta om en jämförelse som gjorts av det så kallade språkomfånget hos Shakespeare och hos Strindberg. Shakespeare använder sig av knappt 29 000 ord medan Strindbergs språkomfång är drygt 119 000 ord. Vilket för övrigt är dåliga nyheter för de där stackars aporna om de någon gång skulle få för sig att råka skriva Strindbergs samlade verk i stället för Shakespeares.

Det enda argument av substans som finns är det som pekar ut engelskan som vår tids lingua franca, alltså ett gemensamt internationellt kommunikationsspråk. Men detta kommer med all sannolikhet att ändras i framtiden. Historien lär oss att ett lingua franca lever blott en tid, varefter det ersätts av ett nytt. Historien lär oss dessutom att var gång ett lingua franca träder fram bygger det på två maktfaktorer: ekonomisk tyngd samt militära eller koloniala erövringar. Och när dessa två faktorer med tiden eroderas – som de ofelbart gör –, eroderas även detta språks position.

Så vilket språk kommer efter det att engelskan tappat sin maktställning? Inget. För med all sannolikhet kommer framtidens lingua franca att vara de ettor och nollor som flödar genom datorernas ständigt kraftfullare översättningsprogram. Vilket är ytterligt goda nyheter för alla språk som ej är världsspråk, till exempel vårt eget. Och ett särskilt försteg i denna process kommer de språk att ha som är väl tillgängliga digitalt och grundligt utforskade, och till dem hör tveklöst svenskan. Ett uttryck för detta är den app för mobiltelefoner som släpptes av Akademien förra månaden och som gör det möjligt för var person som så önskar att dagligen och stundligen bära med sig ett exemplar av Svenska Akademiens ordlista i fickan. Appen har på mindre än en månad laddats ned över 175 000 gånger. Sådana är nu den digitala teknikens möjligheter att nå ut."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Svenska Akademien utger ett nyhetsblad, "Svenska Akademien informerar", som utkommer tre gånger per år. I senaste numret informeras om Språkförsvarets antologi:

"Språkförsvaret startade som privat webbsida 2002. Man vill försvara svenska språket gentemot engelskans expansion, men också förorda mångspråkighet och stödja mellannordisk språkförståelse. En livlig debatt förs på webbplatsen, i insändare och brev.

Nu har det kommit ut en antologi med dokument från 2004 och framåt i redaktion av Per-Åke Lindblom och Arne Rubensson. Boken Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva (ISBN 978-91-633-9292-4) finns att beställa hos många nätbokhandlare. Se även www.sprakforsvaret.se/aktuellt."

Den som vill beställa detta gratis nyhetsblad kan göra det genom Norstedts, Box 2052, 10312 Stockholm eller via e-post britt-marie.berglund (snabel-a)norstedts.se.

Östen Dahl har skrivit en längre recension av Språkförsvarets antologi i Lingvistbloggen. Han inleder med att berätta:

"Vi brukar ju inte ha regelrätta bokrecensioner här på Lingvistbloggen, men Per-Åke Lindblom på Språkförsvaret bad mig recensera deras nyutkomna antologi 'Svenskan – ett språk att äga, älska och ärva' — och eftersom jag tyckte detta var ett berömvärt initiativ med tanke på att han bör ha förstått att recensionen inte skulle bli helt okritisk har jag bestämt mig för att efterkomma hans önskemål. Recensionen har blivit ganska lång och hade blivit ännu längre om jag inte hade avstått från en del småaktigt besserwissrande."

Jag vill inledningsvis tacka Östen Dahl för att han tagit sig tid att skriva en utförlig recension av ”Svenskan – ett språk att äga, älska och ärva”. Det föll sig också naturligt att be honom recensera antologin. Få skribenter i Sverige har nämligen genom åren ägnat Språkförsvaret så mycken uppmärksamhet som just Östen, låt vara att denna uppmärksamhet mestadels varit kritisk.  Jag har också stor respekt för honom som lingvist. Det är självfallet viktigt att antologin får mesta möjliga publicitet, eftersom vi ger ut den på eget förlag och inte kan lägga ner några större summor på marknadsföring.

Jag är också helt överens med honom att vi har gjort en del redaktionella missar. Dessa skylls delvis bristande erfarenhet av redaktionellt arbete, delvis – paradoxalt nog – att vi har varit alltför förtrogna med materialet, vilket lett till att det uppstått blinda fläckar. En del artiklar borde ha försetts med ingresser eller förklaringar, som placerat dem i rätt sammanhang. Däremot kunde vi inte gå in i efterhand och korrigera, eller retuschera, vissa uppfattningar, eftersom det är fråga om historiskt givna dokument.  Vi får också leva med att olika ståndpunkter  i ett dokument kan motsägas i ett annat; Språkförsvaret är ingen monolitisk organisation och olika dokument har ibland vänt sig till olika målgrupper.

Det vore en överloppsgärning att kommentera Östens recension i detalj. Det skulle förmodligen leda till ett svar, som är minst lika omfångsrikt som hans recension. De flesta av hans kritiska invändningar är också redan kända och har alltså debatterats tidigare. Det blir säkert tillfälle att fortsätta diskussionerna i framtiden. Jag nöjer mig därför med några påpekanden.

Jag anser att Östen ibland har en tendens att inte se skogen för alla träd, att inte kunna skilja mellan huvudsak och bisak och därför förlora sig i detaljkritik. Låt mig ta ett exempel: Det tyngsta avsnittet i antologin handlar om kampen för en språklag i Sverige. När nätverket bildades 2005, ställde vi oss som huvuduppgift att kämpa för att Sverige antog en språklag, som reglerade svenska språkets ställning. 2009 antog en enhällig riksdag också en språklag.  Vilken betydelse ska språklagen – och kampen för den – tillmätas? Har diskussionen kring språklagen och själva lagen bidragit till att öka den språkliga medvetenheten i Sverige? Eller ska man föredra språklig liknöjdhet framför språklig medvetenhet? Spelade Språkförsvaret en positiv eller negativ roll i denna kamp? Dessa frågor förbigår Östen i sin recension.

Den som är intresserad av att läsa alla recensioner och omnämnanden av Språkförsvarets antologi, kan göra det i denna sektion som fortlöpande kommer att uppdateras. Antologin kan införskaffas via alla nätbokhandlare eller beställas via enskilda bokhandlare.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Sångerskan och låtskrivaren Linnea Henriksson, som nyligen gjort en solodebut, intervjuas i dagens DN. Apropå sångspråk säger hon:

”Att skriva på svenska var ett naturligt val, att vara personlig likaså.

- Jag har inget emot att vara det, jag kan faktiskt tycka att det är trevlig att vara personlig. Man får säga hej på riktigt och berätta vad man känner om saker.

- Tidigare har jag gömt mig bakom ett engelskspråkigt ego. Då kunde jag komma på ett fräckt rim som jag gick runt och kände mig mallig över, nu går inte det. Allt kommer mycket närmare på svenska, man lyssnar mer noggrant...”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den nyinvalde språkvetaren i Svenska Akademien, Tomas Riad, intervjuas av Ann Persson i Dagens Nyheter idag. Apropå det stora intresset som som finns hos svenska folket för vad som är rätt och fel i språket, säger han:

"- Språkvetare vill ofta inte söga vad som är rätt eller fel. Det misstolkas som att allting går. Språkvetarna menar egentligen bara att det inte är konstigt att språket förändras. Ta till exempel användningen av var och vart. Men då glömmer man de sociala signaler som språkanvändningen sänder ut. Att säga vart på fel ställe är som att ha fel färg på kläderna.

- Det är politiskt korrekt att säga att det inte spelar någon roll. Men det är bara dumt. När människor hör dig tala kommer de att göra ett slags värdering av vem du är."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I dagens nummer av DN utdelar Victor Barth-Kron en gliring mot det famösa varumärket “Stockholm – the Capital of Scandinavia”. Han skriver bl.a.:

”Köpenhamn och Malmö vill bygga gemensam tunnelbana, kunde DN berätta i går. Transport städerna emellan ska ta ynka 15 minuter år 2026, enligt planerna. Finns det skäl att vara orolig? Innebär det här slutet för Stockholms trivsamt storhetsvansinniga ambitioner att vara ”The Capital of Scandinavia” (eller ”Skandinaviens huvudstad” som vi utanför konsultsvängen säger)?… Seså, politiker. Där har ni linjerna till en plan som skulle göra mer nytta för Stockholms status i Skandinavien och Europa än vilken anglofil konsultklyscha som helst.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jørgen Christian Wind Nielsen, ordförande för Modersmål-Selskabet, anmäler Språkförsvarets antologi i senaste numret av Sprog & Samfund:

"Språkförsvaret har netop sendt en antologi på gaden, der viser et uddrag af sprogpolitiske indlæg fra 2004 og frem til i dag. Titlen er ”Svenskan – ett språk at äga, älska och ärva. Antologien er redigeret af Per-Åke Lindblom og Arne Rubensson og indeholder følgende temaer: Moderne sprog, det engelske sprogs stilling i Sverige, svensk i EU, svensk som hovedsprog i Sverige, Svensk kontra engelsk på universiteterne, mellemnordisk sprogforståelse, finlandssvensk, sprogstatistik, alment om svensk samt øvrigt, der dels handler om patentlovgivning, der er helt aktuelt i EU-sammenhæng, en gennemgang af den svenske sproglov samt den seneste programerklæring for Språkförsvaret. Antologien giver et godt og varieret indtryk af de mange facetter der er i forbindelse med en national sprogpolitik. Antologien giver også et godt indtryk af de mange ligheder, men også forskelle, der er mellem Danmark og Sverige, sprogpolitisk set. Køb bogen og brug den som inspiration, eller besøg portalen, hvor alle indlæggene også kan læses."

Anmälan kan läsas i sin helhet på Språkförsvarets webbplats.

I "Bok och filmtip för lediga juldagar" i NyTeknik tipsar Elisabeth Vene om Språkförsvarets antologi. Hon skriver:

"Svenska språket behöver skyddas mot framför allt den engelska invasionen. Det anser den internetbaserade lobbyorganisationen Språkförsvaret, som har samlat en antologi av artiklar, skrivna av såväl ingenjörer som språklärare och akademiledamöter. Den inledande kärleksförklaringen till svenska språket är författad av en engelsman, som har lärt sig svenska som forskare på FOI och Saab i Linköping."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)