Den finlandssvenska tankesmedjan Magma har återigen publicerat en viktig studie, denna gång om den obligatoriska skolsvenskans vara eller inte vara i Finland. Björn Sundell skriver inledningsvis i sin presentation av studien:

”Europarådet konstaterade i april att språklagsstiftningen i Finland inte fungerar i praktiken. Svenskans ställning hotas av allvarliga brister i undervisningen och av tjänstemännens svaga språkkunskaper. I en ny studie utreder Magma vilken kompetens dagens obligatoriska undervisning ger och analyserar konsekvenserna av ett eventuellt frivilliggörande av svenskan i finska skolor.”

I Språkförsvarets öppna brev till Sveriges regering och riksdag den 3 april 2011 anförde vi fyra skäl, som hade karaktären av övergripande förnuftsskäl, till varför svenskan borde förbli ett obligatoriskt skolämne för de finskspråkiga eleverna och svenskan bevara sin grundlagsfästa ställning i Finland.

Åsa Palviainen, som utarbetat denna utförliga studie, drar bl.a följande slutsatser:

• Svenska som frivilligt språkval i grundskolan skulle innebära att färre elever läser svenska i framtiden.
• Svenskkunskaperna skulle försämras särskilt bland pojkar.
• Kommunerna skulle få större makt än tidigare över elevernas språkval. Kommunens beslut vad gäller språkutbudet i skolorna skulle spela en avgörande roll för elevens framtida utbildning och arbetsliv. Om obligatoriet avskaffas bör kommunerna åläggas skyldighet att erbjuda undervisning i svenska oberoende av antalet intresserade.
• Ett frivilliggörande i grundskolan skulle påverka undervisningen i svenska på senare utbildningsstadier. Det skulle bli en stor utmaning för universitetsväsendet att hantera elever med så gott som obefintliga kunskaper i svenska.
• Särskilt inom yrkesskolorna skulle intresset för svenska minska vilket skulle öka bristen på bl.a sjukskötare och poliser som kan tala svenska.
• Inom vissa fackområden riskerar svenskkunskaperna att bli ovanliga.
• Det föreligger en risk för att det bildas en tvåspråkig elit med förtur till högre poster i nordiska sammanhang inom ekonomi, handel och politik.
• Samarbetet inom Norden skulle på sikt försvåras.
• Frågan om behörighetskraven vid statlig anställning kräver särskild uppmärksamhet. Om obligatoriet avskaffas skulle många finskspråkiga med högskoleexamen inte kunna påvisa tillräckliga kunskaper i svenska för tjänster där svenska behövs. De skulle kunna uppleva sig diskriminerade vid tjänstetillsättningar.

Magmas utredning konstaterar också, att ”en systemförändring som gör svenskan till ett frivilligt ämne i skolan kan hota det som grundlagen ska trygga, det vill säga att tillgodose landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings kulturella och samhälleliga behov enligt lika grunder.”

För min del instämmer jag helt i Åsa Palviainens slutsatser.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)