Alla inlägg den 12 februari 2012

Av Nätverket Språkförsvaret - 12 februari 2012 19:46


Språkpolicyn antogs den 29/9 2011, men vi har inte sett den förrän nyligen, eftersom universitet inte slagit på trumman för den. Vi saxar ur språkpolicyn, men hela texten kan läsas här.


Syftet med Stockholms universitets språkpolicy är att öka medvetenheten hos anställda och studenter om språkets betydelse och språkanvändning. Policyn klargör efter vilka principer som språk ska främjas och innehåller riktlinjer för språkanvändning vid universitetet.


Hög språklig kvalitet är en förutsättning för en nationellt och internationellt konkurrenskraftig verksamhet. Inom forskningssammanhang är ofta engelska det internationella språket och bruket av engelska en förutsättning för att svenska forskare ska kunna delta i internationellt vetenskapligt arbete. Internationaliseringen inom högskoleområdet är avgörande för att uppnå ökad kvalitet inom utbildning och forskning och universitetet arbetar aktivt med internationalisering för att uppnå en mer framstående internationell position.


Universitetet ska sträva mot att i så hög grad som möjligt vara parallellspråkigt, vilket innebär att svenska och engelska fungerar som parallella vetenskapsspråk. Med parallellspråkighet menas att lärare och studenter har en fullgod svenska parallellt med en engelska av hög kvalitet. Utveckling och användning av ett av språken bör inte ske så att kunskaper och färdigheter i det andra språket försämras. Målet om parallellspråkighet innebär att ett medvetet arbete med att stärka de internationella inslagen i utbildningen förenas med ett arbete med att utveckla svensk terminologi och svenskspråkiga textmönster inom respektive område”.


Att använda ett komplett språk i utbildning och forskning är av stor betydelse för kvaliteten i verksamheten. En medveten språkanvändning främjar både kvalitet och effektivitet. Det är viktigt att fundera över hur inlärningsförmåga, kreativitet och begreppsförståelse påverkas vid användning av modersmål respektive andra språk (3). En effekt av minskad användning av modersmålet är genom så kallad domänförlust, dvs. då ett språk ersätter ett annat inom ett samhällsområde (en domän), vilket kan ske när kvalificerat arbete sker på ett språk som inte är den yrkesverksammas modersmål. Om ord och uttryck inte kan översättas på ett bra sätt försämras förutsättningarna för kommunikation mellan olika grupper, t.ex mellan experter och lekmän. En ytterligare effekt av att arbete sker på annat språk än modersmålet är så kallad kapacitetsförlust, vilket innebär bristande förmåga i att uttrycka sig nyanserat och preciserat.


För universitetets del är det därför viktigt med en medveten diskussion kring språkanvändningen inom forskning och utbildning och vilken effekt språkval kan ha på undervisningens kvalitet, exempelvis då en lärare inte undervisar på sitt modersmål. Kvalitetsvinsterna i samband med att undervisning bedrivs på engelska kan i vissa fall väga tyngre än de kapacitetsförluster som användningen av språket innebär. Det ger exempelvis studenterna möjlighet att ta del av framstående forskning inom olika områden och kan även göra dem mer anställningsbara internationellt. Det finns även större möjlighet att rekrytera studenter, lärare och forskare internationellt. Det är emellertid viktigt att engelska används på ett medvetet sätt efter reflektion kring eventuella konsekvenser för verksamhetens kvalitet.”


Svenska är universitets administrativa språk. Enskilda ska kunna använda svenska vid inhämtande av information från och vid kommunikation med universitetet. Texter ska skrivas på ett vårdat och begripligt språk där onödigt komplicerade meningsbyggnader undviks. Innebörden av att språket är vårdat är att det följer gängse språknormer.


Strategiska dokument, regler och riktlinjer ska skrivas på svenska och i möjligaste mån översättas till engelska. Den svenska originaltexten är den juridiskt bindande. Information om universitetet ska också finnas tillgänglig på andra språk än svenska, i första hand på engelska.


Alla vetenskapsområden ska kunna kommuniceras på klar och begriplig svenska och engelska. Universitetet ska därför värna om och sträva efter att inom alla vetenskapsområden utveckla en adekvat terminologi på svenska med svenskspråkiga textmönster. I detta sammanhang har forskare ett särskilt ansvar att bidra till att ett för sitt ämne relevant fackspråk utvecklas på svenska.


Möjligheten att använda andra språk än svenska och engelska varierar mellan ämnesområden och inom vissa ämnen är språk som franska, spanska och tyska de dominerande. Universitetet vill lyfta fram värdet av att publicera och sprida forskningsresultat även på andra språk än svenska och engelska när de andra språken har omedelbar relevans för forskningsinnehållet.

 

Vid Stockholms universitet ska

• institutioner, centrumbildningar, institut och andra enheter inom universitetsorganisationen ha svenska och engelska namn,

• utbildningar och examina ha svenska och engelska namn,

• beslut och andra viktiga handlingar såsom kursplaner, protokoll, föreskrifter, verksamhetsplanering och andra dokument av liknande karaktär vara på svenska, men de får gärna översättas till andra språk.


Universitetet ska främja språklig mångfald i organisationen i syfte att vara en attraktiv plats för utländska studenter, lärare och forskare. Dokument som syftar till rekrytering av personal eller att ge information om arbetsförhållanden etc. till eventuella sökande bör också finnas på engelska. Språkkunskaper kan vara meriterande för anställning av såväl lärare och forskare som administrativ personal. För administrativ personal kan kunskaper i finska, meänkieli, samiska och teckenspråk vara särskilt meriterande. Vid lärartillsättningar kan universitetet inte kräva att en ansökan om tjänst görs på engelska. I de fall ansökningarna kommer att granskas av sakkunniga som inte behärskar svenska kan universitetet tydliggöra att ansökningarna med fördel görs på engelska. Är ansökan likväl skriven på svenska ska universitetet stå för översättning. Det är dock inget som hindrar att arbetsspråket vid den vetenskapliga granskningen i dessa fall är engelska.


Passusen om att universitet i samband med lärarsättningar inte kan kräva att en ansökan om tjänst görs på engelska, är ett resultat av att JO biföll en anmälan från Språkförsvaret mot tre högskolor.


Utbildning

• Utbildning på grundnivå ges i första hand på svenska (utbildning som särskilt vänder sig till utländska studenter omfattas ej). Det är dock önskvärt att delar/moment av utbildningen/kursen är på engelska eller i förekommande fall på det språk som är utbildningens mål/föremål för studierna.

• På avancerad nivå och i utbildningen på forskarnivå ska engelska användas i större utsträckning än på grundnivån. Undervisning kan äga rum på engelska, på svenska eller på svenska och engelska parallellt eller i förekommande fall på det språk som är utbildningens mål/föremål för studierna.

• Doktorsavhandlingar och licentiatuppsatser på svenska ska ha en sammanfattning på engelska och vice versa. Avhandlingar skrivna på det språk som är utbildningens mål/föremål för studierna ska ha både en svensk och en engelsk sammanfattning.


På både grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå ges viss undervisning även på teckenspråk, med eller utan tolk.


Undervisningsspråk anges i utbildningsdatabasen SISU och i utbildningskatalogen men bör även anges i kurs- eller utbildningsplanen. Om en kurs, helt eller delvis examineras på ett annat språk än svenska, ska det föreskrivas i kursplanen. Studenterna ska även informeras om detta i god tid före kursstart. Betygsbeslut ska skrivas på svenska.


Lärare ska ha god kunskap i det språk som används i undervisningen. Beslut om undervisningsspråk ska vara välgrundade utifrån en bedömning av kvalitet och mål i kurs- och utbildningsplan.


Beslutet att doktorsavhandlingar och licentiatuppsatser på svenska ska ha en sammanfattning på engelska och vice versa är mycket viktigt. Det kravet har sedan länge drivits av Språkförsvaret och många andra.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2 3
4
5
6 7
8
9
10
11 12
13 14 15 16
17
18
19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29
<<< Februari 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards