Gun-Britt sände detta brev till Riksbyggens "Ros och ris" igår, med anledning av deras annons i Svd Magasinet (annonsen har varit införd tidigare också).

See you Downtown.

I Täby Centrum.

Igen faller min blick på annonsen som gör att jag som boende i Täby blir lätt irriterad. Riksbyggen vad är det? Är det ett privat byggbolag som tagit sig ett allmänt namn, så må de väl göra som de behagar. Eller är det som ”riks-” indikerar ett mer all(a)omfattande bolag? Dags att ta reda på. (Bra hemsida!) Aha, folkrörelser, fackföreningar, bostadsrättsföreningar, intresseföreningar, kooperation…

Dags att gå vidare: Kan inte Riksbyggen marknadsföra sitt, antar jag, fantastiska bygge på SVENSKA? ”See you Downtown. See you there! Designed by…Top floor apartment. Walk in closet.” Ja, jag såg “Shop´til you drop” men det har ju egentligen inte med lägenheterna att göra. ”Downtown” som kvartersnamn är antagligen inte Riksbyggens fel, det är väl någon tjänsteman eller politiker i kommunen som står för det. Jag vet att kommunen fått kritik för det.

Jag förstår allt som står i annonsen. Jag klarar mig hyggligt i olika situationer på engelska så det handlar inte om det, utan om att Riksbyggen hjälper till att utarma svenska språket genom att i stället för att använda svenska ord och begrepp faller för något slags ”ungt modespråk”. (Hur många ungdomar har 10 miljoner att betala för ”Top floor apartment”?)

HUR TÄNKTE NI? Tänkte ni alls?

Vänliga hälsningar

Gun-Britt

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

För tre dagar sedan kommenterade Patrik Hadenius Språkförsvarets pressmeddelande om "Open Streets Stockholm" och lämnade samtidigt över en stafettpinne, vilken jag i min tur lämnade över till Linnea Hanell. Linnea tog över stafettpinnen och skrev ett inlägg i sin blogg, betitlat "Språk och makt - en förtrolig och mångbottnad relation". Hon gav sig också in i debatten om "Open Streets Stockholm" och namngivning överhuvudtaget liksom att hon passade på att omnämna Språkförsvarets antologi.

"Med detta som bakgrund kan man fråga sig vad det gör med svenskan att vi i Sverige ofta använder ett annat språk för prestigeuppdrag som att benämna tjusiga projekt och byggnader, formulera forskarens vetenskapliga artiklar, och uttrycka känslor i popsånger. År 2005 startades nätverket Språkförsvaret i övertygelsen om att trenden är så våldsam att den kan skada svenskan. Svenskan måste försvaras. Som ett mångröstat manifest för denna hållning släppte nätverket år 2011 antologin Svenskan – ett språk att äga, älska och ärva.

I skrivande stund för Språkförsvaret en diskussion om initiativet Open Streets Stockholm, som handlar om att hålla en gata i centrala Stockholm bilfri under sommaren. Varför används engelska vid namngivning av varumärken, slagord och projekt? frågar de i ett blogginlägg. Också Språktidningens chefredaktör Patrik Hadenius ger sig in i debatten med hållningen att det möjligen inte finns någon principiell orsak att bli upprörd över engelska namn i Sverige, men att svenska trots allt bör vara att föredra för den som vill bli förstådd. Varför används då engelska?"

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)