Eftersom Karin Bojs omnämnde David W.Anthonys ”The horse, the wheel and language” i Dagens Nyheter den 13/5, vill jag faktiskt passa på att slå ett slag för den boken. Boken utkom redan 2007, men det är första gången jag har sett den omnämnas i svensk press.

Anthony, som är professor i arkeologi, placerar de indoeuropeiska språkens urhem till området strax norr om Svarta havet och Kaspiska havet liksom före honom bl.a Marija Gimbutas, men Anthony står på säkrare empirisk grund.

Enkelt uttryckt: Kan man tidsbestämma och lokalisera uppkomsten av boskapsskötseln, tämjandet av hästen, inkl. ridandet av hästar, uppfinningar som hjulet, vagnar och stridsvagnar, ullberedning och kopparhantering med mera och om de flesta ord för dessa företeelser i alla indoeuropeiska språk, från Indien i öst till Irland i väst, har gemensamma språkliga rötter, talar det mesta för att det också går att bestämma ett urhem för de indoeuropeiska språken.

Språk sprids i huvudsak genom folkförflyttning, som kan ske till såväl redan bebodda som till obebodda områden. Jordbruket i all ära; det leder till ökad produktivitet och till en ständig befolkningsökning, men innebär inga militärteknologiska fördelar i sig. Det är inget problem att utvandra till obebodda områden – se till exempel polynesiernas expansion till öarna i Stilla havet, som inleddes omkring 2000 före vår tideräkning (f.v.t) från Taiwan och som nådde Nya Zeeland först 1100 e.v.t (efter vår tideräkning).

Det är annan sak om områden redan är bebodda. Det är inte alls säkert att nykomlingarna hälsas med öppna armar. Jägare och samlare kan pressas tillbaka av de nyanländas numerära och ekonomiska styrka, medan en jordbruksbefolkning eller nomader förmodligen enbart låter sig betvingas med militära medel. Alltsedan hästen tämjdes på de sydryska slätterna omkring 4200 – 4000 f.v.t har den haft en avgörande militär fördel. Först i och med introduktionen av eldvapnen började hästens betydelse att dala, men användningen av hästen i militära sammanhang var viktig ända fram till 1800-talets slut. Aztekerna, som var numerärt fullständigt överlägsna de spanska conquistadorerna, tvingades i början av 1500-talet ge upp inför kombinationen eldvapen och hästar.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Östen Dahl

14 maj 2012 16:06

Jag har inte läst Anthonys bok, men försöken att hitta det indoeuropeiska urhemmet med hjälp av ordförrådet bygger på en lång forskningstradition. Jag har en gång tenterat på en tysk bok från 1930-talet som jag nu inte minns titeln på men där slutsatserna var ganska lika de som nämns ovan, om jag minns rätt.

Nätverket Språkförsvaret

14 maj 2012 18:46

Jag rekommenderar verkligen Anthonys bok. Det arkeologiska underlaget är mycket omfattande och Anthony och medarbetare har bedrivit forskning på plats på de ryska stäpperna. Bl.a genomfördes undersökningar av tanduppsättningar i hästkranier från gamla gravplatser i syfte att utröna om hästarna hade betslas eller inte.

Per-Åke Lindblom

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...

Hej!   På Sveriges Radios webbplats  står följande:   "Upptäckten är över 2000 år gamla och ovanligt välbevarade trots det vulkanutbrottet Vesuvius som lämnade staden i aska".   Men på dessa få ord finns flera grammatikfel och ett sakfel:...

Söndagens svenskspråkiga sång och dikt 2024-04-14   Söndagens svenskspråkiga sång   Sara Eng - Trollkarlen från Indialand    Söndagens svenskspråkiga dikt   Den norske viking som grundade Limerick säkert samma dag, samma timme fick...

      Och denna "verksamhet", som också förstör elevernas kunnskaper i samt känsla för att vilja använda det svenska språket, betalar samtliga svenska skattebetalare för via skatten (skolpengen).   Enligt den svenska språklagen från 2009 ...