Direktlänk till inlägg 14 maj 2012

Varifrån spreds de indoeuropeiska språken?

Eftersom Karin Bojs omnämnde David W.Anthonys ”The horse, the wheel and language” i Dagens Nyheter den 13/5, vill jag faktiskt passa på att slå ett slag för den boken. Boken utkom redan 2007, men det är första gången jag har sett den omnämnas i svensk press.


Anthony, som är professor i arkeologi, placerar de indoeuropeiska språkens urhem till området strax norr om Svarta havet och Kaspiska havet liksom före honom bl.a Marija Gimbutas, men Anthony står på säkrare empirisk grund.


Enkelt uttryckt: Kan man tidsbestämma och lokalisera uppkomsten av boskapsskötseln, tämjandet av hästen, inkl. ridandet av hästar, uppfinningar som hjulet, vagnar och stridsvagnar, ullberedning och kopparhantering med mera och om de flesta ord för dessa företeelser i alla indoeuropeiska språk, från Indien i öst till Irland i väst, har gemensamma språkliga rötter, talar det mesta för att det också går att bestämma ett urhem för de indoeuropeiska språken.


Språk sprids i huvudsak genom folkförflyttning, som kan ske till såväl redan bebodda som till obebodda områden. Jordbruket i all ära; det leder till ökad produktivitet och till en ständig befolkningsökning, men innebär inga militärteknologiska fördelar i sig. Det är inget problem att utvandra till obebodda områden – se till exempel polynesiernas expansion till öarna i Stilla havet, som inleddes omkring 2000 före vår tideräkning (f.v.t) från Taiwan och som nådde Nya Zeeland först 1100 e.v.t (efter vår tideräkning).


Det är annan sak om områden redan är bebodda. Det är inte alls säkert att nykomlingarna hälsas med öppna armar. Jägare och samlare kan pressas tillbaka av de nyanländas numerära och ekonomiska styrka, medan en jordbruksbefolkning eller nomader förmodligen enbart låter sig betvingas med militära medel. Alltsedan hästen tämjdes på de sydryska slätterna omkring 4200 – 4000 f.v.t har den haft en avgörande militär fördel. Först i och med introduktionen av eldvapnen började hästens betydelse att dala, men användningen av hästen i militära sammanhang var viktig ända fram till 1800-talets slut. Aztekerna, som var numerärt fullständigt överlägsna de spanska conquistadorerna, tvingades i början av 1500-talet ge upp inför kombinationen eldvapen och hästar.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

Östen Dahl

14 maj 2012 16:06

Jag har inte läst Anthonys bok, men försöken att hitta det indoeuropeiska urhemmet med hjälp av ordförrådet bygger på en lång forskningstradition. Jag har en gång tenterat på en tysk bok från 1930-talet som jag nu inte minns titeln på men där slutsatserna var ganska lika de som nämns ovan, om jag minns rätt.

Nätverket Språkförsvaret

14 maj 2012 18:46

Jag rekommenderar verkligen Anthonys bok. Det arkeologiska underlaget är mycket omfattande och Anthony och medarbetare har bedrivit forskning på plats på de ryska stäpperna. Bl.a genomfördes undersökningar av tanduppsättningar i hästkranier från gamla gravplatser i syfte att utröna om hästarna hade betslas eller inte.

Per-Åke Lindblom

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 25 okt 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång   Clas Göran Hederström - Det börjar verka kärlek banne mig   Söndagens svenskspråkiga dikt   Sådan är kärleken   Den kommer fågelvägen, och vi förstår, att vi har inget val. Vi måste ta emot den ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 24 okt 15:13


...när det gäller att sätta P för fånig och onödig engelska!   Det gjorde jag själv senast i förrgår, då jag vid en återvinningsstation valde klädinsamlingskärlet på bilden istället för det andra som fanns, märkt "Human Bridge".       Äv...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 23 okt 21:35

Detta är en kommentar till Per-Owe Albinssons inlägg ”Svenskan måste vara det viktigaste språket i Sverige för alla” från den 21/10 2020. Han skriver inledningsvis:   ”Märk väl: Det jag ville förmedla med mitt tidigare inlägg i ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 22 okt 08:00

I dag, den 21 oktober 2020, publicerar Spaniens största dagstidning El País en artikel med rubriken ”20 anglicismos nuevos cada día”. Den refererar till den forskning som bedrivs av Elena Álvarez Mellado vid University of Southern Califor...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 21 okt 21:28

Ur dagens GP!   Kommentar:   Märk väl: Det jag ville förmedla med mitt tidigare inlägg i debatten är att svenska måste vara det v i k t i g a s t e språket i Sverige för alla - såväl infödda som invandrade. Viktigare än såväl den förrädiska e...

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4 5
6
7 8
9
10 11
12
13
14 15 16
17
18 19
20
21 22 23 24 25
26
27
28
29
30 31
<<< Maj 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se