I Universitetsläraren nr 3/2012 skriver Ann Fritzell apropå diskussionen om SULF:s forskningspolitiska program:

”Förbundets uppfattning i programmet grundas på konstaterandet att publiceringstraditioner varierar stort mellan olika ämnesområden. Att humanister och vissa samhällsvetare i mycket större utsträckning än medicinare, naturvetare och tekniker publicerar sig i monografier än i tidskrifter och att de dessutom oftare gör det på svenska än på engelska torde vara ställt utom all diskussion. Att det har funnits och fortfarande finns sakliga skäl för dessa skillnader i val av publiceringsform och språk torde också vara oomstritt. Det framgår inte minst av den debatt som förts och fortfarande förs med anledning av regeringens förslag i 2008 års forskningsproposition att lägga bibliometriska mätningar inom olika forskningsområden till grund för en nationell fördelning och omfördelning av basresurser. 

SULF:s bestämda uppfattning är att de sakliga skälen för varje forskares val av språk och publiceringsmedium – nu och i framtiden – måste väga tyngre än statsmakternas eller lärosätesledningars behov av att med enkla mätbara indikatorer jämföra olika forskares produktivitet och genomslag. Därmed inte sagt att SULF motsätter sig att publiceringsformer förändras, men sådana förändringar bör ske på genomtänkta grunder inom alla ämnen. Att välja öppet tillgänglig internetpublicering istället för publicering genom kommersiellt företag är ett exempel på en sådan förändring som SULF välkomnar och argumenterar för (jfr. s. 11 i programmet).”

De senaste decennierna har andelen monografier minskat till förmån för sammanläggningsavhandlingar även bland samhällsvetare, ekonomer och humanister; publicering på engelska har setts som allt viktigare, vilket har förstärkts av införandet av bibliometriska mätmetoder.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)