För första gången på fjorton år hörs i kväll det svenska språket i Eurovisionens sångtävling. Pernilla Karlsson från Finland sjunger på sitt modersmål.

Läs mera om bakgrunden i Hanna Fahls artikel i Dagens Nyheter idag!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vi är några av medlemmarna i en förening som anser att det måste till en ökad språklig medvetenhet bland allmänheten och en verklig vilja bland politikerna att stärka svenska språkets ställning. Anledningen är att engelskan enligt oss breder ut sig i onödan även om språket är bra i internationella sammanhang. Visserligen fick vi en språklag 2009 men den är i dagsläget en papperstiger. Att vi efter 18 år fortfarande inte kan kontakta vår egen regering via en svenskspråkig e-postadress säger det mesta om språkfrågans låga prioritet.

Det råder en anglofili som genomsyrar hela samhället. Några exempel: Ett ökande antal människor sätter sina barn i engelskspråkiga grund- och gymnasieskolor trots att ämnet redan är obligatoriskt. Situationen på högskolan ska vi inte tala om. Byggnader, bostadsområden, reklam och diverse företeelser benämns på engelska. Filmtitlar översätts inte till svenska och även filmer från icke-engelskspråkiga länder får engelska titlar i Sverige.

Det finns en stor övertro på engelskan och risken finns definitivt i dagsläget att vi schabblar bort vårt eget språk. Engelskan är inte gångbar överallt som många tycks tro. En verkligt globaliserad värld innebär mångspråkighet. Här utgör EU:s tolkningsorganisation ett gott exempel men svenska EU-företrädare är bland de sämsta på att utnyttja denna service.

Det är bara vi svenskspråkiga själva som kan stå upp för vårt språk. Om inte vi bryr oss om det hur ska vi då kunna förvänta oss att andra gör det? Något att tänka på för dem som klagar på invandrares svenskkunskaper och själva använder onödig engelska.

Mikael Albacke, Bromma
Per-Owe Albinsson, Enskede
Lars Fredriksson, Åkersberga
Tord Gyllenhammar, Göteborg
Ulf Parde, Umeå
Olof Pettersson, Skarpnäck
Fredrik Vrang, Malmö
Janviktor Wahlgren, Björkö

Samtliga medlemmar i Språkförsvaret

(Publicerad som insändare i Sydsvenska Dagbladet 16/5 2012 och under annan rubrik i Svenska Dagbladet 23/5 2012)

Jag oroas av planerna på att lägga ner översättarutbildningen på Södertörns högskola. Översättarna har en viktig och tyvärr dåligt betald uppgift inom vårt språkområde. Nämligen den att göra litteratur på främmande språk tillgängliga för en svensk publik. Är tanken bakom den planerade nedläggningen, förutom att spara pengar, en medveten strategi för att ytterligare utöka den engelskspråkiga utgivningen av böcker i Sverige?

Staffan Björklund

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Sista veckan i mars efter att Jessica Gedin tagit upp ämnet med sina gäster i TV-programmet Babel var debatten livlig om det personliga pronomenet i tredje person ”hen”. Därefter tvärdog debatten.

Nu försöker Maria Arnstad skaka liv i den igen i tidningen Forskning & Framsteg. Hon gör som alla andra hen-ivrare, bortser ifrån att svenskan redan har två könsneutrala personliga pronomen i tredje person ”den” och ”det”. De två går alldeles utmärkt att använda om man inte vill säga ”han”, ”hon” eller ”han eller hon”.

Han, hon, den och det har, så etablerade de är i svenskan, även gemensam plural ”de”. Skrinlägg all vidare strävan efter att införa ett femte personligt pronomen i tredje person och håll er till den svenska som redan existerar.

Gunnar Lund

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Loka, som framställs av Spendrups Bryggeri AB, lanseras med slagordet ”Loka Likes Mash Ups”. I presentationen på Lokas  webbplats förklaras vad ”mash ups” är:

”Säg hej till årets smaktema! I år har vi tagit konceptet ”Loka likes” till en ny nivå genom att utforska begreppet mash-ups. Och vad betyder då det? Jo, mash-ups är häftiga och otippade möten som uppstår när man slår ihop saker som aldrig tidigare mötts. I vår värld betyder det tre helt nya och unika smaker: Banan & Kiwano som kombinerar mellanmålshjälten banan och regnskogens saftiga kiwano, Jordgubb & Lakrits som mixar ihop sommarklassikern jordgubbe med outsidern lakrits och Päron & Pitanga som blandar villaträdgårdens söta päron med Sydamerikas syrliga pitanga.

Snart släpper vi dessutom fler mash-ups här på Loka.nu genom en serie oväntade möten mellan några riktigt kreativa snillen.”

Det låter pretentiöst när Spendrups skriver att de vill ”utforska begreppet mash-ups”. Mashup har hittills dels betecknat mixande av olika musikstilar och dels en typ av webbapplikation:

”Mashup är en typ av webbapplikation som sammanställer information och funktionalitet från fler av varandra oberoende källor. Ett exempel kan vara att använda kartmaterial från Google Maps och kombinera det med adressinformation från Eniros sökmotor i en tjänst för användare…

Begreppet "Mashup" kommer från början från musikbranschen där det avsåg skapandet av ny musik genom att mixa ihop två eller fler existerande stycken.” (Wikipedia – svenska versionen)

Spendrups använder en utvidgad betydelse av mashups till att gälla även smakkollisioner, vilket i och för sig förekommer i engelskan numera. Men hur många svenskar förstår egentligen begreppet? Jag visste inte att det var en webbapplikation, trots att jag använt internet sedan mitten av 90-talet, besökt tusentals webbsidor och skött webbplatser sedan 2002. Inte ens en dataprogrammerare, medlem i Språkförsvaret, som arbetat i databranschen hela sitt vuxna liv, kände till termen. Man måste säkert också vara en riktig musikkännare för att veta hur denna term använts i musikbranschen.

Men det är förmodligen inte meningen att man ska förstå termen; därför bryr sig Spendrups inte ens om att försöka översätta den engelska termen. Som Mia Brodén, som representerar Spendrups konsumentkontakt, skriver till en medlem i Språkförsvaret:

”Loka Likes Mash Ups riktar sig främst till en yngre målgrupp, med nya smaker som Jordgubb/Lakrits, Banan/Kiwano och Päron/Pitanga.“

Tillhör man den yngre målgruppen, behöver man tydligen inte förstå. Det påminner om en representant för Preem, som på ett seminarium om engelska i reklamen som Språkförsvaret anordnade skulle förklara varför Preem hade valt att driva en kampanj för ett nytt varusortiment under beteckningen ”Fresh Food”. Om Preem hade valt att använda en svensk beteckning, exempelvis ”Färsk mat”, hade risken varit stor att konsumenterna dragit den slutsatsen att Preems övriga livsmedelsprodukter inte hade varit – färska! Syftet med att använda engelska i reklamen beror ofta på att det är just luddighet som eftersträvas och att konsumenterna ska inbilla sig att det engelska uttrycket betyder något mer än motsvarande svenskt uttryck.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Nu har det hänt två gånger att jag blivit uppringd av telefonförsäljare som endast talar engelska. Är detta någon ny trend och vad beror det på i så fall och är det någon annan som märkt av detta nya fenomen?

Staffan Björklund

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Patentspråksutredningens betänkande ”Nationella patent på engelska?”  har nyligen utkommit. I korthet föreslås att nationella patentansökningar ska kunna behandlas och beviljas helt på engelska. De s.k patentkraven ska översättas till svenska. Översättningen ska dock inte ha rättsverkan utan endast en informativ funktion. En patentansökan består av dels patentkrav och dels en patentbeskrivning. Den senare behöver överhuvudtaget inte alls översättas till svenska.

Språkförsvaret kommer att skriva ett remissvar. Lars Fredriksson och Per-Åke Lindblom skrev 2011 en artikel  om svenskan som patentspråk, som publicerades i olika versioner i fyra branschtidningar, två dagstidningar och en blogg. Artikeln ingår också i Språkförsvarets antologi ”Svenskan – ett språk att äga, älska och ärva”.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I ett tidigare inlägg i denna nätdagbok berättades att många platsannonser från Luleå Tekniska Universitet uteslutande var på engelska. I dagens Svenska Dagbladet återkommer ”The Northernmost University of Technology in Scandinavia” med en helsidesannons på engelska, ”Brains wanted”, i vilken man gör reklam för fem utbildningar.

Men varför på engelska? Läser en presumtiv student, som inte behärskar svenska utan måste ta till sig informationen på engelska, verkligen Svenska Dagbladet? Eller vill LTU markera att de studenter, som råkar slå upp annonsen, men som inte förstår informationen på engelska, inte har något på LTU att göra? En helsidesannons verkar vara ett dyrt sätt att skilja agnarna från vetet. Det hade räckt med att ange att vissa – alla? – utbildningar på LTU kräver goda förkunskaper i engelska. Detta kan t.o.m anges på svenska. Eller lider LTU:s ledning av mindervärdeskomplex? Ni kanske tror att Luleå är en riktig håla, att LTU är ett B-universitet. Icke, sa Nicke.  Ser ni inte att vi kan engelska! Då spelar vi i högsta divisionen, även om det är längst upp i norr.

Frågan är om inte denna reklam är hjärndöd.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)