Om besöksnäringen vore ett mått på vilka språk, som i första hand borde läras ut i svenska skolor, då skulle studieinriktningen vara en annan än idag. Jag har tittat närmare på statistik över övernattningar på hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och förmedlade privata stugor och lägenheter förra året. I statistiken ingår inte fritidshus som ägs av i första hand, norrmän, danskar, tyskar och holländare, som vi i dagligt tal kallar nederländarna.

De flesta gästnätterna i landet svarar svenskarna själva för. Därefter kommer norrmännen, som statistiskt sett är här så ofta att varje norrman har tillbringat en natt i Sverige på ett år och ett kvartal. Danskarna, som kommer på tredje plats bland utländska besökare, är inte här oftare än att de statistiskt sett tillbringar en natt i Sverige på tre år.

Det språkliga förhållandet mellan de tre länderna är lite lurigt. Svenskar och norrmän förstår varandra oftast väl i det talade språket med undantag för vissa ord. Gentemot den talade danskan måste både svenskar och norrmän skärpa sig för att förstå och vice versa. Det är så illa att ungdomar ibland väljer att tala engelska sinsemellan. Den skrivna danskan och den skrivna norskan är ömsesidigt lätt för danskar och norrmän att förstå. Där har båda större besvär med den skrivna svenskan. Och svenskarna behöver träning för att läsa deras texter obehindrat.

Tydligt är att mer undervisning av nordiska språk måste till redan i grundskolan.

På andra plats kommer tyskar, vars språk borde vara obligatorisk redan på grundskolenivån. När ska vi upphöra med stigmatiseringen av tyskarna, som började gro i och med andra världskriget? Ingen av dagens tyskar kan lastas för vad som skedde då, lika lite som dagens svenskar kan lastas för svenskarnas härjningar på kontinenten tidigare i historien. Mer tyska i skolan är min uppmaning.

Holland kommer på fjärde plats. Att kräva obligatorisk undervisning av holländska är väl att ta i. Men jag tycker mig ha iakttagit att det inte finns något främmande språk som är så lätt för svenskar att lära sig som holländska. Holländarna lär sig också svenska lätt. Språken har nog mer gemensamt än vad som är allmänt känt.

Finland kommer på sjätte plats. Vad som inte framgår är hur många av dem som har svenska som första eller andra språk. Å andra sidan finns gott om svenskar som har finska som förstaspråk.

Först på femte och sjunde plats kommer Storbritannien och USA. Om man skulle går efter engelskan status skulle man kunna inbilla sig att de två länderna svarar för uppåt 90% av besöksnäringen. Men så är det inte. De kommer inte ens upp i 10%. Med besöksnäringen som guide borde engelskan väljas först efter tyskan i grundskolan.

Därefter kommer i tur och ordning besökarna från följande länder: Frankrike, Italien, Schweiz, Ryssland, Polen, Spanien, övriga världen utom Asien och Europa, Kina, Österrike, övriga Asien, Belgien, Japan och övriga Europa.

Sammanfattningsvis bör språkvalen i skolan vara först svenska, sedan nordiska språk, därefter tyska och som fjärde språk engelska. Därutöver gäller individuella val beroende på intresseinriktning.

Gästgivaren

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Peter N

25 juli 2012 10:16

Fast nu är väl besöksnäringen inte det bästa måttet, det vore kanske bättre att titta på t.ex vad icke-svensk facklitteratur skrivs på för språk, vart svenskarna själva reser eller rentav vilka språk som förstås bäst av folk från olika länder.

Svenskar kan prata engelska med danskar och finnar, om svenskarna läste danska istället för engelska så skulle vi inte kunna prata engelska med finnarna.

Däremot tror jag faktiskt att spanska borde prioriteras högre än franska och tyska idag, i alla fall om man tittar på vilka språk som används på internet.

 

Eleanor

25 juli 2012 10:20

Fast när ni säger sådant verkar ni bara ännu mer bakåtsträvande och blinda än vanligt. Visst att de flesta som besöker Sverige inte har engelska som modersmål - men de allra flesta kan ändå förstå engelska! Istället för att då lära sig massor av olika språk som tyska, franska, italienska etc är det ju klart mer tidseffektivt att bara lära sig engelska.

 

Gästgivaren

25 juli 2012 13:07

Jaså, Eleanor! Du anser det vara bakåtsträvande och ett utslag av blindhet, att inte ens försöka tala de språk, som talas av dem vi mest har att göra med.

Och Peter N! Visst kan man se på annat än besöksnäringen. Varför inte utrikeshandeln, det vill säga både exporten och importen. Då blir rangordningen densamma som för besöksnäringen. Svenska inom Sverige förstås och därefter; 1. Nordiska språk, 2. Tyska och 3. Engelska. Handeln med Finland är aningen större än handeln med Holland.

Det är inte tu tal om annat än att omprioriteringar inom språkpolitiken är nödvändiga.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Marcus Larsson påpekar på Twitter:   Ser allt fler tecken på att IES har problem. Får till exempel allt oftare upp ”vi har platser kvar”-reklam på FB när jag åker runt i landet.     (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Spr...

      (Dennna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...