(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)

Under OS i London, som börjar nästa vecka, kommer hundratals ”varumärkespoliser” patrullera Londons gator, med rätt att förbjuda vissa ord.

Svenska Akademiens ordbok är på upploppet – bokstaven U – efter över två hundra års färd från ABAKUS mot ÖVÄRLD. Målgång väntar 2017. Då är det bara att börja om från A – med forskning, analys och förklaring – och ibland dödförklaring, skriver Jenny Leonardz i Svenska Dagbladet idag.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vi i Språkförsvaret håller naturligtvis reda på vad som skrivs om oss, såväl positiva som negativa omdömen. Därför måste vi naturligtvis länka till denna artikel, som vi helt enkelt har missat. Det är inte varje dag Språkförsvaret omnämns i New York Times.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Denna fråga behandlas idag av ett antal debattörer pa Svenska Dagbladets Brännpunkt:

"Sverige deltar i många internationella kunskapstävlingar för ungdomar. De nationella uttagningarna och deltagandet finansieras av Skolverket. Men endast när det handlar om tävlingar i naturvetenskap, matematik och teknik. Lingolympiaden – en tävling i lingvistik och logik för ungdomar – stöds inte med en krona från Skolverket."

Läs vidare här

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Igår länkade vi till Leif Erixells debattartikel om onödig engelska i tidskriften Resumé. Julian Stubbs, mannen bakom "Stockholm - the capital of Scandinavia" och "Sigtuna - where Sweden begins", har uppenbart ansett sig vara apostroferad och känt sig tvingad att gå i svaromål. Vi citerar hans inlägg in extenso:

"Sorry this reply is in English - but there again maybe it's only appropriate.

I've been responsible for some of the so called anglification in Sweden: Stockholm The Capital of Scandinavia, Sigtuna where Sweden begins and Airport City Stockholm.

One of the things that makes Sweden's economy so successful is the high comfort level here that people have speaking and working in other languages – most notably English. It's a powerful advantage the economy has over other international economies. Added to this all the projects I've been involved with, that have used English, have one simple component in the brief that led us to using English in the campaign or positioning. It was the fact that the audience was international and not just Swedish. Horses for courses– as we say in England.

Language is a special, wonderful thing. But it is also fluid and constantly evolving by the inclusion of words and phrases from other languages that normally make it all the richer. Although it might drive some navel gazing little Englanders berserk (an English word I might add adapted from the Swedish 'besökare' by the way) English especially has been much improved by the inclusion of foreign language (not sure about the Americanism 'awesome' however).

Anyway, before criticizing (American spelling of criticising used to placate American readers after my reference to awesome above) maybe Leif, the writer from Dreamforce – or should I say 'Drömtvingar' (sorry google translation used) should dig into the briefs a little more.

And when is Resumé going to do more stuff in English?"

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

skriver Leif Erixell, själv reklamman, i en debattartikel i tidskriften Resumé. Han refererar avslutningsvis till en initierad webbplats.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Idag dominerar engelskan helt i vetenskapliga publikationer, men det har inte alltid varit så. Fram till första halvan av 1800-talet dominerade latinet, de europeiska universitetens första lärdomsspråk. Latinet avlöstes av de olika statsbärande språken.

I ”Deutsch als Wissenschaftssprache: die Entwickling im 20. Jahrhundert, und die Zukunftsperspektive” presenterar Ulrich Ammon intressant statistik (1) om publikationsspråk i naturvetenskaperna för perioden 1890 – 1980.

Engelskans andel 1890 uppgick till 35 procent, franskans till 28 procent och tyskans till 23 procent. Det intressanta är att tyskan gick förbi engelskan 1910 och att tyskans andel 1920 uppgick till drygt 40 procent. 1930 hade dock engelskan passerat tyskan och ökade därefter oavbrutet till 1980. Tyskans andel minskade till 10 procent 1980, medan engelskans andel samma år uppgick till runt 60 procent. Franskans nedgång inleddes redan 1910. Ryskan nådde en topp 1970 på runt 20 procent, varefter dess andel minskade.

Tyska språkets frammarsch som vetenskapligt språk bröts alltså av nazismens framväxt på 1930-talet, vilket fick konsekvenser för den vetenskapliga produktionen. När Hitler kom till makten 1933, avskedade han en tredjedel av alla professorer. Efter 1933 flydde runt 300000 tyskar, varav många av vetenskapsmän och akademiker. De som flydde till USA och Storbritannien bytte naturligtvis språk.  Utgången av andra världskriget och nazismens nederlag diskrediterade ytterligare tyska språket.

Ett språk kan alltså fort förlora sin ställning som vetenskapligt språk eller lingua franca; i det här fallet var det dessutom självförvållat. Det finns exempel från språkhistorien, där ett språk har avskaffats som administrativt språk genom ett penndrag.

Per-Åke Lindblom

1) Statistiken avser engelska, franska, tyska, ryska och japanska.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I ett nyhetsmeddelande från University of New South Wales i Australien berättas om en språkskicklighetstävling i kinesiska, som arrangeras av Kinas utbildningsdepartement.  Deltagare är utländska studenter, som studerar kinesiska. Sammanlagt kommer 110 studenter från 80 länder att delta.  Den som vinner tävlingen får ett stipendium  för att studera i Kina. Förmodligen får också deltagarna sina resor betalda till Kina.

Stormakter brukar inse att det egna språket och kulturen har ett plusvärde. Därför satsar Kina stora summor på att sprida det kinesiska språket och kulturen utomlands, fr.a via Konfucius-institutet.  För något år sedan var anslaget till Konfucius-institutet lika stort som Tysklands till Goethe-institutet.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)