Alla inlägg den 1 augusti 2012

Av Nätverket Språkförsvaret - 1 augusti 2012 19:49

Det norska Språkrådet har nyligen publicerat rapporten Språkstatus 2012. Här har vi saxat avsnittet om språket i reklam och marknadsföring i Norge. Detta är speciellt intressant för Språkförsvaret i nuläget, eftersom vårt nästa bokprojekt just heter "Engelska i reklamen". Vi känner naturligtvis till Språkrådets båda tidigare undersökningar om norrmännens inställning till engelska i reklamen. Den senare undersökningen visade att motviljan mot engelska i reklamen har ökat i Norge. Speciellt intressant är slutsatsen "användningen av engelska i reklam bygger alltså mest bara på tro och inte på undersökningar, och denna tro tycks faktiskt vara löst grundad". Det var ingen tillfällighet att Språkförsvaret ställde följande fråga till de 25 största kommunikationsbyråerna i Sverige i ett rundbrev i mars 2010:


"Finns det marknadsundersökningar som visar att ett företag säljer bättre, generellt eller till en viss målgrupp som ungdomar, om reklamspråket är engelska i stället för svenska? Vilka och med vilket resultat?"


Ingen byrå kände till någon generell undersökning, men Språkförsvaret lyckades hitta en undersökning från 2004, Svenska folket om reklam, av Sveriges Reklamförbund, som visade att svenskarna helt klart föredrog reklam - på svenska.


******


Det er dokumentert at talet på engelske ord i reklametekstar i ei stor norsk avis vart dobla mellom 1969 og 1989 (Johansson og Graedler 2002), og engelskbruken har nok halde fram med å auka sidan. Om ein skal ha oppdaterte tal, trengst det ei ny undersøking av liknande slag.


Som supplement til omtala av språk i marknadsføring i Mål og meining var det i Språkstatus 2010 gjeve att nokre resultat frå den landsomfattande undersøkinga i 2009 som viste at det er lita tru på at engelsk fremjar salet av varer og tenester, og at effekten av engelsk ikkje er dokumentert.


I denne undersøkinga vart både bedriftsleiarane og eit representativt utval av befolkningaspurde om norsk og engelsk i reklame. Av bedriftsleiarane sa 46 prosent at verksemda reklamerer eller marknadsfører seg overfor norske forbrukarar, og for meir enn tre fjerdedelar av desse verksemdene gjeld dette alle aldersgrupper. Mest alle leiarane her meinte at dei nyttar mest norsk i marknadsføringa. Heile 92 prosent hadde ikkje dokumentasjon for at reklame på engelsk aukar salet. Generelt meinte likevel 19 prosent av leiarane at engelsk er viktig i reklame, medan 58 prosent såg på det som svært lite viktig, og 12 prosent trudde at engelsk fremja salet av produkta eller tenestene deira. I befolkninga meinte heile 75 prosent at engelsk i reklame og marknadsføring ikkje fremjar salet av produkt og tenester generelt.


I ei ny og mindre meiningsmåling frå 2010–2011 var talet på dei som trudde at engelsk ireklame fremjar salet, gått ned litt både i befolkninga og blant bedriftsleiarane.


Meir oppsiktsvekkjande var det at dei som sa at dei var negative til engelsk i reklame i Noreg, var gått opp frå 36 til 46 prosent av befolkninga, at dei som meiner at det generelt vert nytta for mykje engelsk i reklame og marknadsføring, hadde auka frå 39 til 52 prosent, og at mest to av tre ynskte norsk i all reklame og marknadsføring i Noreg i 2010–2011.


Bruken av engelsk i reklame byggjer altså mest berre på tru og ikkje på undersøkingar, og denne trua kan faktisk sjå ut til å vera laust fundert. Av bedriftsleiarane meinte 12 prosent i 2009- undersøkinga at det gjerne er eksterne byrå som tek avgjerder om språket i reklamen og marknadsføringa; dette er vanlegast i handelsbedrifter. Heile 65 prosent sa at marknadsførings- eller reklamebyrå i liten grad tek slike avgjerder.


Når det gjeld stillingsannonsar, eit anna synleg trekk ved den eksterne kommunikasjonen til næringslivet, meinte 36 prosent i undersøkinga frå 2009 at bedrifter bør kunna lysa ut stillingar på engelsk i norske aviser, medan 60 prosent var imot dette.


Om bokmål og nynorsk i bedriftene er det lite som er kjent. Nynorsk er lite bruka i reklame iriksmedia, men noko meir brukt i lokale og regionale medium i nynorskområda (Grepstad 2010). I Sogn og Fjordane viser ei undersøking av annonsar i avisa Firda at 74 prosent var på nynorsk i 2012. Lokale annonsørar og annonsørar frå andre regionar og landsdelar brukar om lag like mykje nynorsk i annonsene i Firda. Generelt har det vorte mindre kontroversielt å bruka nynorsk kommersielt (Grepstad 2012).


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 1 augusti 2012 15:41

I senaste numret av Deutsche Sprachwelt berättas hur den stora brittisk-nederländska livsmedelkoncernen Unilever tvingades slå till reträtt i april vad gäller en avslutande uppmaning i en reklamfilm: ”Fuck the Diet – du darfst”. Jag antar att nästan alla läsare av denna nätdagbok förstår det första ledet i denna uppmaning och därför avstår jag från en ordagrann översättning. Det motsvarar i varje fall ”Ge fan i dieten – du får”, som dock inte låter lika vulgärt. ”Fuck” är ett mycket vanligt svärord i engelskan, särskilt i amerikansk engelska, även om det dock fortfarande brukar censureras i amerikanska tv-program, serier för hela familjen, pratshower och dylikt – däremot numera inte i hollywoodfilmer.


Unilevers kampanj ledde till en massa klagomål. Inledningsvis försökte Unilever försvara sin slogan med att företaget egentligen bara ville medvetandegöra tyska kvinnor om det problematiska i att låta kalorier och dietfrågor styra deras liv. Unilevers marknadsavdelning påstod till och med på Facebook att den hade låtit testa slagordet på ett antal kvinnor och fått flertalets godkännande.  Elva dagar senare gav dock Unilever upp och bad om ursäkt och hävdade att det aldrig hade varit avsikten att förarga eller irritera någon. Det ursprungliga reklamslagordet ersattes med ”Diät – ohne mich!” (Diet – utan mig!).


Förutom att slagordet var ett exempel på Denglisch var problemet att första ledet var genomskinligt. Man behöver inte kunna så mycket engelska för att veta vad ”fuck”, ett ord med stark laddning, betyder på tyska. I det här fallet förlorade engelskan sin magi, när nästan alla förstod vad det betydde. Ostasiatiska annonsörer och reklambyråer, som använder engelska i sin marknadsföring, brukar motivera detta bruk med att de flesta kunder ändå inte förstår engelska. Det är mera att se som en garnering av tårtan.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagtbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 11 12
13
14
15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31
<<< Augusti 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards