Alla inlägg den 28 augusti 2012

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 augusti 2012 21:40

Ett av mina favoritcitat i språkfrågor är ett citat från Ibn Hazm, som jag senast använde i en artikel  i Språktidningen:


Det finns de som antar att deras språk är bättre än andra. Detta betyder ingenting, eftersom överlägsenhet åstadkoms på vissa välkända sätt: antingen genom gärningar eller genom speciell utmärkelse. Ett språk kan inte utföra några gärningar och det finns ingen helig text som förlänar kännemärket överlägsenhet till ett språk över ett annat.”


En av myterna kring engelskan är att det är ett ovanligt ordrikt språk och att detta skulle vara en inneboende egenskap i detta språk. I ”Vanliga frågor” (fråga 22) på Språkförsvarets webbplats skriver fyra medlemmar i Språkförsvaret att


Det är egentligen omöjligt att uttala sig om antalet ord i ett språk. Ord är inte heller språkens minsta betydelsebärande enheter. Ett ord är redan en sammansättning av ett eller flera morfem (stammar/rötter, prefix och suffix). Det går att bilda hur många ord som helst, och svenskan har en fantastisk förmåga – som engelskan saknar - att skapa nya uttryck utan att använda sig av prepositioner, genom sam- och särskrivning.”


Engelskans ordrikedom är en myt på samma sätt som att arabiskan är Guds eget språk eller att franska är ett mer  rationellt språk än alla andra. Den egenskap som tillskrivs svenskan i denna mening, nämligen möjligheten att enkelt bilda sammansatta ord är inte unik för svenskan; den tillkommer alla germanska språk (jag har inte kontrollerat afrikaans och jiddisch, men jag antar att afrikaans uppträder som nederländska och jiddisch som tyska) utom engelskan. Många andra språk har också denna förmåga att bilda sammansatta ord, exempelvis finska, som inte är ett indoeuropeiskt språk. Engelskan sammanskriver ord i betydligt mindre utsträckning än andra germanska språk. Om ett ord så småningom sammanskrivs, går det ofta via en mellanfas med bindestreck: ”all-round”. ”Chessplayer” ger 321000 googleträffar, medan ”chess player” ger 2,37 miljoner träffar. Men ”chess player” har naturligtvis samma betydelseinnehåll som schackspelare/Schachspieler/ajedrecista och franskans joueur d´échecs (tre ord!).


Ord går heller inte att räkna. Det enda som är sant i fråga om det engelska ordförrådet är att engelskspråkiga ordböcker är mer omfångsrika än svenska, främst av upplageskäl. Eftersom de sammansatta orden på de övriga germanska språken är genomskinliga, finns det inget större behov att ta med alla. Engelsk-svenska ordböcker brukar också vara mer omfångsrika än svensk-engelska. Men mina tysk-svenska, spansk-svenska och fransk-svenska ordböcker är också mer omfångsrika än motsvarigheterna åt andra hållet. Detta beror inte att dessa språk skulle ha en större vokabulär än svenskan. Det beror på hur ordböcker används. Man har större behov att förstå det främmande språket vid läsning – därav omfånget – än att formulera sig på det främmande språket skriftligt. Det är också därför som de flesta professionella översättare bara översätter till sitt modersmål, inte till det främmande språket.


Jag påstår alltså inte svenska skulle vara överlägset engelska eller något annat språk som språk betraktat, eller i sig, om man vill.


Men kan det inte vara så att ett språk kan vara överlägset ett annat i något bestämt avseende eller i fråga om en viss aspekt? Är det inte uttryck för språklig överlägsenhet om ett språk har ett ord för en företeelse, medan ett annat språk saknar det.


Det finns ett indianspråk, pirahã, som talas av 250 – 380 människor i den brasilianska delen av Amazonas. Det är ett språk som är unikt på många sätt. Det intressanta här är att pirahã saknar ord för tal; de tycks använda  hói för en, några eller färre och hoí för fler eller många. Orsaken? Pirahã är nomadiska jägare-samlare och har inte haft något behov att utveckla ett talsystem. Det har aldrig tidigare varit ett problem. Antingen finns det lite av något eller mycket av något. Däremot har pirahã en extremt rik vokabulär när det gäller allt som rör naturen. På den fronten slår pirahã säkert portugisiskan med hästlängder. Det är först i kontakt med det brasilianska storsamhället som avsaknaden av ett talsystem kan bli ett problem. Pirahãindianerna är redan oroliga för att de blir lurade i handel med brasilianarna. Detta problem kan lösas genom att de utvecklar ett eget talsystem eller lånar in ett.


Alla språk har samma potential att utveckla en rik vokabulär. Det betyder inte de har samma vokabulär vid varje given tidpunkt och på varje område. Idag är engelskan den främsta långivaren när det t.ex gäller data- och internetteknologi. Detta är ett resultat av det försprång som engelskspråkiga länder, främst USA, haft i fråga om data- och internetteknologi, och programmeringsmiljön är fortfarande ofta engelskspråkig. Alla program utvecklas dock inte av engelska modersmålstalare. Linux har utvecklats av en finländare, Skype av en svensk och en dansk och Hotmail av en indier för att ta några exempel. Jag använder ett ryskt översättningsprogram och använde tidigare ett tyskt gästboksprogram till min schacksida. De bästa schackprogrammen och schackdatabaserna har utvecklats av tyskar och ryssar enligt min uppfattning.


I samband med en uppdatering av Schackportalen i juli var jag tvungen att översätta datatermen ”Instant Messenger” till svenska, tyska, spanska och franska. Det var inget problem: direktmeddelandeprogram/ Sofortnachrichtendienst/ programa de mensajería instantánea/ programme de la messagerie instantanée (de tre senare godkändes av de infödda korrekturläsarna). Men hur många artiklar, förutom på engelska, försökte förklara denna term eller ange ett ersättsättningsord på Wikipedia? Bara fyrtioåtta (48)! Det finns 6000 – 7000 språk i världen som bekant. Det första problemet är naturligtvis att bara en tredjedel av jordens befolkning använder internet. Spännvidden i fråga om internetanvändning är mycket stor. 97,8 procent av alla islänningar använder internet, medan bara 0,2 procent av invånarna i Demokratiska Folkrepubliken Kongo gör det. Det andra problemet är att endast 285 språk finns representerade på Wikipedia. Redan där begränsas antalet användare, som kan tänkas skriva en artikel för Wikipedia i nuläget. Det tredje problemet är att många små språk saknar skriftsystem och att många skriftsystem - utöver det latinska och de största icke-latinska som kinesiska, arabiska, kyrilliska etc. -  fortfarande inte fungerar i ordbehandlingsprogram eller på webben.


Om vi återvänder till isländska, så är detta det språk som förmodligen är bäst företrätt på internet i relation till antalet talare och i synnerhet på Wikipedia. Närmaste konkurrent tycks vara letzeburgesch (luxemburgska). 320000 islänningar har producerat 34451 artiklar på Wikipedia, en artikel på var nionde islänning. Som jämförelse kan nämnas av det finns 4037708 artiklar på engelska på Wikipedia. Om vi utgår från att engelskan har 330 miljoner modersmålstalare, betyder det en artikel på var åttioandra modersmålstalare.


Isländskans ställning på internet beror naturligtvis inte på några inneboende egenskaper hos det isländska språket, som så att säga automatiskt skulle generera artiklar på internet. Förklaringen är i stället kulturellt-historisk, socio-ekonomisk och teknologisk. Isländskan har en lång skriftspråks- (men kort jämförd med kinesiskan!) och litterär tradition liksom en tidig läskunnighet; det finns också en väldokumenterad stolthet över det egna språket. Före internets uppkomst var islänningarna ett av världens mest tidnings- och bokläsande folk. Islänningarna tog snabbt till sig datateknologin liksom att uppbyggnaden av den nödvändiga internetinfrastrukturen skedde tidigt på grund av en välutvecklad ekonomi. Utbyggnaden underlättades av att två tredjedelar av alla islänningar bor i Reykjavik.


Om ett språk råkar ha fler begrepp och termer på ett visst område än ett annat, återspeglar detta att det förra språksamfundet för tillfället är mer avancerat än det senare i något avseende, vare sig det gäller ekonomisk, politisk, militär eller teknologisk utvecklingsnivå. Det är inte uttryck för några inneboende egenskaper hos respektive språk. Dessutom kan det språk, som befinner sig i ”underläge” i det nämnda avseendet, lätt låna in det ord som saknas eller konstruera en motsvarighet på det egna språket. Det jämnar alltid ut sig.


Per-Åke Lindblom

 

Anmärkning: Jag har tidigare skrivit inlägget ”Hur räknar man egentligen antalet ord i ett språk?” i denna nätdagbok. Birgitta Lindgren skrev redan 1989 ”Hur många ord finns det i svenskan?” (i PDF-fil på Språkförsvarets webbplats). Mikael Parkvall behandlar myten om att engelska skulle vara mer ordrikt än andra språk i kapitlet ”Engelska har fler ord än svenska” i "Lagom finns bara i Sverige” och i ”Limits of Language” , sid. 189 - 191.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 augusti 2012 13:13

Siv Strömquist, som i snart två decennier skrivit språkspalter i Svenska Dagbladet, tackar nu för sig. Hon skriver idag:


"Och det är där jag befinner mig just nu när jag lämnar Språkspalten för att helhjärtat ägna mig åt mitt senaste bokprojekt: en handbok i skiljeteckensanvänding."


Språkförsvarets författararkiv innehåller ett urval av hennes artiklar.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - 28 augusti 2012 13:07

kommer i fortsättningen att utkomma med åtta nummer per år, vilket också är en del av femårsfirandet av tidningen, meddelar Dagens Nyheter.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 11 12
13
14
15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31
<<< Augusti 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se