Alla inlägg den 31 augusti 2012

Av Nätverket Språkförsvaret - 31 augusti 2012 20:09

En av kommentarerna till mitt förra blogginlägg var sådan att min kommentar till den skulle ha blivit lika lång som detta nya blogginägg och dessutom lett bort ifrån ämnet. Därför skriver jag ett nytt med mitt perspektiv som Karlstadbo sedan 1968 och till viss del även som debattör i andra ämnen än språkfrågor.


Som konferensstad är Karlstad framgångsrik, trots sitt läge vid sidan av allfarvägen. För att kunna möta efterfrågan byggdes dåvarande Folkets Hus ut. Man var mäkta stolt. Men utbyggnaden räckte inte för den utökade efterfrågan redan tio år senare, varför en ny om- och utbyggnad gjordes. Vid det tillfället var jag på dem om namnvalet Carlstad Conference Center. Men sanning till sägandes var jag inte så övertygad om att det skulle vara något fel på namnvalet.


Carlstad är det ursprungliga namnet likt alla andra städer i landet som också börjar på Karl. Carl IX, Carl X, Carl XI, Carl XII, Carl XIII, Carl XV och vår nuvarande kung Carl XVI Gustaf stavade och stavar sina namn med C. Hur Jean Baptiste stavade sitt svenska namn vet jag faktiskt inte. Det var stavningsreformen i slutet av 1800-talet som fick oss att i efterhand ändra våra kungars namn.


Samma stavningsreform fick oss att börja skriva konferens,  ett ord vars äldsta skrivna belägg i svenskan är från 1560. På den tiden och fram till stavningsreformen förekom ett antal stavningar som alla börjar på confer för att därefter variera. Vilket språk vi fått ordet ifrån är nog höljt i dunkel. Conference är i mina ögon och öron fel som del i namnet på bygget. Det är i alla händelser ingen anglifiering. Center slutligen kom in i svenskan under första halvan av 1700-talet.


Rent grafiskt är den förkorting som tillämpas för bygget CCC mycket hanterligare och mer tilltalande än KK för Karlstads Konferenscenter. Att man inte har något genitiv-s efter Carlstad stämmer också med värmländsk uttalsnorm.


Värmländsk fotboll är det inte mycket bevänt med i en nationell jämförelse. Inom själva landskapet ligger Degerfors, men inom själva länet har aldrig något lag varit uppe i allsvenskan. Det framgångsrikaste i Karlstad är Karlstad Bollklubb alltmänt kallat KBK. För kanske ett tiotal år sedan bildade några direktörer en ny klubb Carlstad United, som så att säga växt uppifrån istället för underifrån. Redan namnet gör att jag önskar laget så långt ner i seriesystem man kan komma. Har man ambitioner om att i sinom tid nå allsvenskan borde man ha skaffat sig ett allsvenskt namn. Lyckligtvis åkte United ur sin serie ifjol och KBK flyttades upp, vilket innebar att de bytte plats med varandra. Dessvärre ser det just nu ut som att United  kommer att gå upp igen. Nej, heja KBK, Hertzöga, Norrstrand, Sommarro, Råtorp, Ulvsby och allt vad ni Karlstadslag heter, alla utom United.


Att döpa om Karlstads flygplats till Karlstad Airport var Luftfartsverket initiativ. De hade för avsikt att döpa om alla sina flygplatser till Någonting Airport. Märkligt nog avstod de ifrån att kalla sig själva Air Traffic Department. För två år sedan övertogs flygplatsen av Karlstads kommun och några andra intressenter. En ledande politiker som jag känner något så när lovade halvt om halvt att ändra namnet till Karlstads flygplats, något som alla ändå kallar den för. När det kom till kritan fick det anglifierade namnet vara kvar. Det skäl politikern angav var något med omregistrering av företag och kostnader som är förbundna därmed. Jag orkade inte bråka om saken. Viktigare var att flygplatsen inte var en underavdelning i ett större bolag utan fristående. Därmed är Karlstad och Värmland fria att utveckla den efter vad som är bäst för regionen. Det har man lyckats väl med. Det kan tilläggas att utan mitt agerande som debattör under andra halvan av 80-talet och den första av 90-talet är det osäkert om Värmland överhuvudtaget skulle ha haft en modern flygplats idag.   


Uppsala universitet, Visby stift, Växjö domkyrka och Hjälmare kanal har det gemensamt att namnen saknar genitiv-s, vilket är korrekt i detta sammanhang. Hur gör man då med Karlstad och Karlstads? Ingen värmlänning uttalar -d eller -ds. Ska man följa talspråkets regler och skriva Karlstad universitet eller ska man följa skriftspråkets regler och skriva Karlstads universitet. Jag ville följa talspråket och det var nog så man tänkte först, men det blev skriftspråket som kom att gälla. Det hade inget att göra med nationalisering eller internationalisering, som jag uppfattade ärendet när det var aktuellt.


Värmlandsoperan som ifjol döptes om till Wermland Opera hör också till dessa språkliga fadäser. Vermland är gammal stavning, i många egennamn skrevs istället Wermland. Nya Wermlands-Tidningen är väl den mest kända med den stavningen. Tidningen var synnerligen kritisk till operans namnbyte, inte för att man gjorde något namnintrång utan för att man gjorde en blunder i att blanda ihop gammal stavning och anglifiering.


En engelsktalande, som försöker uttala Värmland så som det skrivs, kommer mycket närmare ett korrekt uttal än om den läser Wermland. Min älsklingstolkning av det blir inälvsmaskland. Tidningen vägrar fortfarande att skriva operans namn så som operan själva vill. Journalisterna skriver Wermlandsoperan. Nu ett år senare är operan på obestånd. Även om skadeglädjen vill få det till att hänga ihop med namnbytet, så är nog orsakerna andra. Eller kan det vara så att den som visar dåligt omdöme i det ena fallet även gör det i det andra, med resultat att verksamheten börjar halta. Det ska bli intressant att se om universtitetet efter att ha visat så dåligt omdöme hamnar i samma sits om ett år eller två.


Vad som aldrig lär ske i Karlstad är att vi faller i samma grop som Stockholm the Capital of Scandinavia, Sigtuna where Sweden begins eller East Sweden. Vi har landets starkaste varumärke etablerat sedan mer än 200 år – Sola. Det är det första man tänker på till när jag träffar folk ute i landet och får anledning att berätta var jag bor.


För några år sedan gjordes en undersökning var man helst ville bosätta sig om man tvingades byta bostadsort. Karlstad vann. Att vi har så många ärenden med anglifieringar hoppas jag beror på att vi är efter med trenderna. Med andra ord kanske den största anglifieringsivern bland myndighetsfolk redan dragit över landet. Snart kanske vi här också befrias ifrån den.


Gunnar Lund


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 31 augusti 2012 14:28

 I en artikel, ”Which tongues work best for microblogs?” i The Economist 31/3 2012, diskuteradas “korta” och ”långa” språk. I artikeln konstateras inledningsvis att ett twittermeddelande på 78 tecken på engelska kan reduceras till 28 tecken på kinesiska. Twitter tillåter som bekant endast 140 tecken i ett meddelande. Frågan diskuteras av Östen Dahl och andra på Lingvistbloggen. Jag ska inte ge mig in i diskussionen om det verkligen är så, vilket Östen ifrågasätter, eller inte, utan utgår i stället från att det är så, d.v.s att det finns korta och långa språk. Vad som intresserar mig är om detta förhållande har någon praktisk eller praktisk-ekonomisk betydelse.


För det första måste det finnas en reell valmöjlighet. Den som bara behärskar det ena språket, kinesiska eller engelska, har ju faktiskt ingen valmöjlighet. Man skulle kunna tänka sig att kinesisktalande singaporeaner skulle växla över till kinesiska från engelska för att få plats för fler tecken  – och mer innehåll i ett twittermeddelande. Kineser är den största etniska gruppen i Singapore (1), c:a 76 procent av befolkningen – de två övriga stora etniska grupperna är malajer och tamiler. Singapore har fyra officiella språk, engelska, standardkinesiska, malajiska och tamil. Regeringen i Singapore satsar också mycket på engelska som undervisningsspråk, även om standardkinesiska också lärs ut från fyra års ålder. Det skulle också vara ett reellt val för myndigheter och företag i Singapore att producera texter på kinesiska i stället för engelska i syfte att spara på pappersåtgången och därmed förbilliga textproduktionen. I vilken utsträckning detta sker i verkligheten känner jag absolut inte till. Två tredjedelar av befolkningen är som sagt kinesisktalande, vilket säkert redan bestämmer språkanvändningen hos myndigheter och företag.


The Economist publicerar också följande tabell över korta och långa språk i relation till engelska:


 





Bara arabiska och kinesiska är alltså kortare språk än engelska i denna tabell. Att engelska är ett kortare språk än tyska, franska och spanska – och svenska – stämmer också överens med mina erfarenheter från min privata webbplats, Schackportalen. De olika språkversionerna fördelar sig i fråga om omfång enligt följande:


Franska    2,131 Mb

Spanska   1,985 Mb

Tyska      1,937 Mb

Svenska   1,899 Mb

Engelska   1,813 Mb


Att Schackportalen har franskan som ett längre språk än spanska kan bero på att mina franska korrekturläsare också har förlängt mina översättningar, när de har språkgranskat dem.



Men vilken praktisk-ekonomisk betydelse har nu korta och långa språk?


Stieg Larssons deckartrilogi har alltså blivit mer omfångsrik när den har översatts till tyska, franska och spanska, men kortare när den översatts till engelska. Men gör de tyska, franska och spanska förläggarna någon ekonomisk förlust och de amerikanska-brittiska förläggarna någon vinst på grund av detta? De tyska, franska och spanska förläggarna kan naturligtvis gräma sig över att de amerikansk-brittiska förläggarna har gjort en större vinst än dem (givet att upplagan varit lika stor liksom översättningskostnaden per ord), men inte har de amerikansk-brittiska förläggarna tillskansat sig någon vinst på de förras bekostnad.  De tyska, franska och spanska förläggarna kan i tur glädjas åt att kinesiska och arabiska förlag i sin tur kan göra större vinster än de amerikansk-brittiska förläggarna (givet samma upplaga och samma översättningskostnad per ord).


Jag kan dock tänka mig ett fall, där längden på en text har betydelse. Låt oss säga att Utrikesdepartementet eller Svenska Institutet står ett begrepp att översätta en informationstext från svenska till ett antal främmande språk. Den första aspekten som vägs in är naturligtvis mottagarlandets betydelse för svensk export och import; därnäst den totala kostnaden för texten. Antag att UD eller SI står i valet och kvalet mellan att översätta till språk x eller y. Varken UD eller SI har ju obegränsade resurser. Båda mottagarländer är lika viktiga för svensk export/import, och översättningskostnad och tryckkostnad per ord beräknas bli densamma. I det läget skulle textlängden – allt annat lika alltså – kunna spela en roll. I vilken utsträckning UD och SI gör sådana överväganden i verkliga livet undandrar sig min bedömning, men särskilt ofta kan det inte vara.


Per-Åke Lindblom


(1) Jag besökte faktiskt Singapore 1964, ett år före självständigheten, mitt under raskravaller. Det betydde att besättningen hade landgångsförbud, men en grupp på sex besättningsmän, inklusive jag, trotsade detta och tog oss ändå i land. Det var ganska spännande och det var inte så lätt att ta sig tillbaka till båten senare på morgontimmarna, eftersom den låg ute på redden. I varje fall träffade jag både kineser, malajer och tamiler.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 11 12
13
14
15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31
<<< Augusti 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards