I en artikel, ”Which tongues work best for microblogs?” i The Economist 31/3 2012, diskuteradas “korta” och ”långa” språk. I artikeln konstateras inledningsvis att ett twittermeddelande på 78 tecken på engelska kan reduceras till 28 tecken på kinesiska. Twitter tillåter som bekant endast 140 tecken i ett meddelande. Frågan diskuteras av Östen Dahl och andra på Lingvistbloggen. Jag ska inte ge mig in i diskussionen om det verkligen är så, vilket Östen ifrågasätter, eller inte, utan utgår i stället från att det är så, d.v.s att det finns korta och långa språk. Vad som intresserar mig är om detta förhållande har någon praktisk eller praktisk-ekonomisk betydelse.

För det första måste det finnas en reell valmöjlighet. Den som bara behärskar det ena språket, kinesiska eller engelska, har ju faktiskt ingen valmöjlighet. Man skulle kunna tänka sig att kinesisktalande singaporeaner skulle växla över till kinesiska från engelska för att få plats för fler tecken  – och mer innehåll i ett twittermeddelande. Kineser är den största etniska gruppen i Singapore (1), c:a 76 procent av befolkningen – de två övriga stora etniska grupperna är malajer och tamiler. Singapore har fyra officiella språk, engelska, standardkinesiska, malajiska och tamil. Regeringen i Singapore satsar också mycket på engelska som undervisningsspråk, även om standardkinesiska också lärs ut från fyra års ålder. Det skulle också vara ett reellt val för myndigheter och företag i Singapore att producera texter på kinesiska i stället för engelska i syfte att spara på pappersåtgången och därmed förbilliga textproduktionen. I vilken utsträckning detta sker i verkligheten känner jag absolut inte till. Två tredjedelar av befolkningen är som sagt kinesisktalande, vilket säkert redan bestämmer språkanvändningen hos myndigheter och företag.

The Economist publicerar också följande tabell över korta och långa språk i relation till engelska:

Bara arabiska och kinesiska är alltså kortare språk än engelska i denna tabell. Att engelska är ett kortare språk än tyska, franska och spanska – och svenska – stämmer också överens med mina erfarenheter från min privata webbplats, Schackportalen. De olika språkversionerna fördelar sig i fråga om omfång enligt följande:

Franska    2,131 Mb

Spanska   1,985 Mb

Tyska      1,937 Mb

Svenska   1,899 Mb

Engelska   1,813 Mb

Att Schackportalen har franskan som ett längre språk än spanska kan bero på att mina franska korrekturläsare också har förlängt mina översättningar, när de har språkgranskat dem.

Men vilken praktisk-ekonomisk betydelse har nu korta och långa språk?

Stieg Larssons deckartrilogi har alltså blivit mer omfångsrik när den har översatts till tyska, franska och spanska, men kortare när den översatts till engelska. Men gör de tyska, franska och spanska förläggarna någon ekonomisk förlust och de amerikanska-brittiska förläggarna någon vinst på grund av detta? De tyska, franska och spanska förläggarna kan naturligtvis gräma sig över att de amerikansk-brittiska förläggarna har gjort en större vinst än dem (givet att upplagan varit lika stor liksom översättningskostnaden per ord), men inte har de amerikansk-brittiska förläggarna tillskansat sig någon vinst på de förras bekostnad.  De tyska, franska och spanska förläggarna kan i tur glädjas åt att kinesiska och arabiska förlag i sin tur kan göra större vinster än de amerikansk-brittiska förläggarna (givet samma upplaga och samma översättningskostnad per ord).

Jag kan dock tänka mig ett fall, där längden på en text har betydelse. Låt oss säga att Utrikesdepartementet eller Svenska Institutet står ett begrepp att översätta en informationstext från svenska till ett antal främmande språk. Den första aspekten som vägs in är naturligtvis mottagarlandets betydelse för svensk export och import; därnäst den totala kostnaden för texten. Antag att UD eller SI står i valet och kvalet mellan att översätta till språk x eller y. Varken UD eller SI har ju obegränsade resurser. Båda mottagarländer är lika viktiga för svensk export/import, och översättningskostnad och tryckkostnad per ord beräknas bli densamma. I det läget skulle textlängden – allt annat lika alltså – kunna spela en roll. I vilken utsträckning UD och SI gör sådana överväganden i verkliga livet undandrar sig min bedömning, men särskilt ofta kan det inte vara.

Per-Åke Lindblom

(1) Jag besökte faktiskt Singapore 1964, ett år före självständigheten, mitt under raskravaller. Det betydde att besättningen hade landgångsförbud, men en grupp på sex besättningsmän, inklusive jag, trotsade detta och tog oss ändå i land. Det var ganska spännande och det var inte så lätt att ta sig tillbaka till båten senare på morgontimmarna, eftersom den låg ute på redden. I varje fall träffade jag både kineser, malajer och tamiler.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

inga johanson

31 augusti 2012 16:40

långa språk? uppenbarligen går det att twittra på Grönländska
ett citat från 20 augusti - jag har ingen aning om vad det betyder:
"Takorusunngikkuningami uummatinniit iparartariaqarpara :'( qanorluunniit annernartigigaluartoq"

 

peve

4 september 2012 10:28

Svenskan ligger nära engelskan, men man får kanske ta siffrorna med en nypa salt. I min lilla genomgång av några disneysånger på engelska krävdes det färre tangentnedslag för den svenska översättningen. Man får då tänka på att översättaren också måste få texten att stämma med melodin och visa prov på både fantasi och ordkunskap. Jag tycker,exempelvis, att det är helt genialiskt att använda ordet "rår" istället för "härskar" i meningen "våra förfäder rår och de följer vart vi går". Om en översatt text blir långre eller kortare än originalet hänger nog mycket på översättarens motivation och förmåga.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Uppenbart är att IES tycks ha noterat att Språkförsvaret och andra bevakar hur skolans personal systematiskt misshandlar såväl det engelska som svenska språket - se tidigare inlägg!   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsva...

Susanne Nyström skriver i Dagens Nyheter idag bland annat:   "Den senaste trenden i svensk skola är att allt fler lektioner sker på engelska. Samtidigt pekar det mesta på att eleverna lär sig mindre när de inte undervisas på sitt modersmål.När ti...

Svenska Dagbladet rapporterade idag om statsminister Ulf Kristerssons besök i New York och skrev bland annat:   " Vi fortsätter diskutera skilnader mellan Sverige och USA.   En slående olikhet är synen på integration. I synnerhet i New York. ...

IES översättning är sämre än maskinöversättningar. Först det engelska originalet:   “IES Enskede prides itself in our strong reading culture. The school library adds new titles to the collection on a regular basis, keeping our students up t...

Detta sker idag i artikeln ”Det är bråttom att få barnen att läsa, det måste göras nu” i Dagens Nyheter:   ”Nyligen publicerade Chalmers tekniska högskola och Kungliga tekniska högskolan en klargörande studie. Den visade att st...