Alla inlägg under augusti 2012

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 augusti 2012 14:55

Nämnda dam, som mellan 1992 och 2002 var professor i fotografi på Fotohögskolan i Göteborg, är aktuell med en utställning på Hasselblad Center (som trots det engelskklingande namnet ligger i Göteborg, Sverige).


Citat: ”Utställningen i Göteborg, som öppnar i dag och som är ett urval av hennes verk från perioden 1980—1987 heter 'A dream if ever there was one'. Titeln är hämtad från en bok som skrevs 1771 av fransmannen Louise Sébastien Mercier.”


Många har trott, för att inte säga varit övertygade om, att Louis-Sébastien Mercier skrev alla sina verk på franska. Kanske skrev han dock L'An 2440, rêve s'il en fut jamais från 1771 ursprungligen på engelska? Knappast troligt.


Tuija Lindström upplevdes enligt egen utsago som provocerande i början av sin karriär. Hon tror att det kan ha haft att göra med att hon 1) var kvinna, och 2) från Finland.


En annan förklaring kan vara en oförmåga att ta reda på vem som skrivit vad, och på vilket språk.

 

-cj

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 augusti 2012 21:00

För några dagar sedan läste jag en näringslivsartikel i Svenska Dagbladet om Annika Åman-Goodwille, gift med en engelsman och mor till fyra söner. Hon hjälper nordiska bolag att etablera sig i Storbritannien. Jag saxar lite ur artikeln.


Hon har en fråga som hon brukar ställa till företagarna. Du talar flytande engelska, men förstår du vad som sägs? Hon anser att svenska företagare ofta är dåligt förberedda när de kommer till Storbritannien. De anser att de kan språket och att de därför förstår landet.


Men affärer missas därför att de inte har förstått hur kodad engelskan är. Engelsmän säger högst ogärna no och ett ord som interesting kan betyda allt från intressant till förfärligt. Annika själv måste ibland fråga sin man om hon fattat rätt.


Hon säger att hon känner sig svensk i utlandet och engelsk när hon är i Sverige. Ändå är det inget alternativ att bli kvar i London för gott. Skälet därtill visar sig vara en iakttagelse om gamla svenskars situation i London.


Svenska kyrkan går hem till de äldre svenskarna som inte kan tala engelska längre. De har glömt språket samtidigt som barnen inte talar svenska.


Det sista får mig att tänka på den Berlinfödda skådespelerskan och sångerskan Marlene Dietrich, som levde 1901-1992. Hon blev erkänd i sitt hemland innan hon några år innan nazisternas maktövertagande blev framgångsrik i Hollywood. Hon var rabiat motståndare till nazismen och trots sitt tyska ursprung var hon firad stjärna inom underhållningsdetaljen bland de amerikanska trupperna under kriget.


Senare gjorde hon världsturnéer som sångerska och bosatte sig i Paris. I mina öron lät hennes engelska och franska så nära perfektion man kan begära av någon, som har ett annat modersmål. De sista cirka tjugo åren isolerade hon sig i sin lägenhet och talade i stort sett endast franska med omvärlden. Men den allra sista tiden var de främmande språkkunskaperna borta och hon talade endast tyska. Efter sin död hyllades hon ståtligt av parisarna för att slutligen forslas hem till sin födelseort Berlin för jordfästning.


Det är tragiskt med dessa gamlingar i främmande länder som, som ett förebud om döden, endast behåller sitt modersmål.


NåN


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 augusti 2012 14:25

En vänlig själ har lagt upp en spellista, d.v.s videoklipp i följd, med föredragen från Språkförsvarets seminarium om ”Svenska språkets ställning i en mångspråkig värld”, den 4/10 2008 på YouTube. Tidigare har de sex olika klippen dykt upp lite här och var, när man sökt på detta seminarium på Google.


Olle Josephson, Björn Melander, Inger Enkvist, Birgit Brock-Utne och Robert Phillipson höll varsitt föredrag och heldagsseminariet avslutades med en paneldebatt.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 augusti 2012 07:56

I senaste 2006 års SAOL tryckt 2009 står ord som frågesport, frågetävling och frågelek. Quiz finns inte ens med. Nu tre eller sex år senare har quiz trängt undan de andra tre med råge.


En googling ger 86 200 000 träffar på quiz och 267 000 på frågesport, men den är inte rättvisande då frågesport endast ger träffar på svenskspråkiga webbsidor. Därför valde jag att googla på våra två största morgontidningar Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Resultatet blev följande;


”frågesport dn” 51 träffar, ”frågesport svd” 7, ”quiz dn” 1 510 och slutligen ”quiz svd” 5 010. frågetävling eller frågelek med dn respektive svd gav inga träffar överhuvudtaget.


Jag ser nu frågesport som en förlorad domän för svenskan. Undras om själva frågorna ändå inte ställs på ärans och hjältarnas språk?


NåN


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 23 augusti 2012 19:49

Den irländske författaren James McCabe kommenterar i Die Welts nätversion  den 14/8 fenomenet Denglisch, den tyska motsvarigheten till svengelska och skriver:


Den märkliga förökningen av bruten engelska i den moderna tyskans ordförråd är värd några märgfulla kommentarer. Alla språk måste förändras för att växa eller förbli relevanta, men skapelsen Denglish representerar varken växt eller relevans. Vi lånar ord när deras import är ny – schadenfreude (1) kan inte uttryckas lika exakt på engelska på något annat sätt, medan serenpendity (2) skulle berika tyskan med ett nytt begrepp såväl som ett nytt ljud. Men icke, de flesta dengliska kidnappningar (vi kan inte kalla dem lån) ersätter rätt och slätt perfekt fungerande inhemska termer – som power (3) för Macht (4). "(Vår översättning från engelskan)


Läs vidare här!


1)      schadenfreude = skadeglädje

2)      serenpendity =  förmåga att ramla över lösningen på ett problem; oavsiktlig upptäckt, en positiv överraskning vid sökandet efter något annat; serenpenditet

3)      power = makt

4)      Macht = makt


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 22 augusti 2012 12:36


Dagens Nyheter rapporterade i söndags 19/8 om intresset hos studenter utomlands att läsa svenska som främmande språk, vilket enligt artikeln är stort, och dessutom ökar (har tyvärr inte hittat artikeln i deras nätupplaga).


Idag går det att studera svenska vid 220 universitet i 40 länder. I länder som Frankrike, Italien och Polen märks ett växande intresse för språket. Bulgarien nämns också som ett land där entusiasmen över Sverige och svenskan är stor. På universitetet i Sofia finns en fyraårig skandinavistiklinje, där även norska studeras. En professor berättar i artikeln att eleverna har lätt att få jobb, och tidigare studenter återfinns inom turism, massmedier, på konsulat och ambassader och som översättare. Tidningen nämner också Ryssland och Mexiko som exempel på länder där svenska studeras. På Mexiko Citys universitet Unam finns en stor grupp ingenjörsstudenter som ser språket som en tillgång när de ska söka arbete på svenska bolag. Dessutom finns det förstås språkvetare och anhöriga till svenskar bosatta i Mexiko som söker sig till utbildningen.


Till och med i USA finns det studenter i svenska, närmare bestämt 3.500 stycken, fördelade på 28 universitet. Där är, naturligt nog, intresset störst i trakter där det finns många svenskättlingar, som Minneapolis och Seattle. "Svenska språket är enkelt och kulturen verkar cool" menar några studenter vid Minnesotas universitet, som till skillnad från reportern inte tycker att det är underligt att amerikanska ungdomar "får för sig" att lära sig svenska.


Det verkar onekligen som om svenska språket hålls högre av många människor utomlands än vad det gör av somliga svenskar, speciellt de inom massmedia och reklam.


Susanne L-A


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 augusti 2012 14:51

(Texten - något redigerad - är hämtad från Företagsuniversitetets webbplats)


För tolfte gången i ordningen bjuder vi in till en heldag i språkets och kommunikationens tecken. I år har vi fokus på stil, ton och språk i professionella texter samt på hur vi kan påverka och manipulera med språkets hjälp. Dagen innehåller många handfasta råd och tips för dig som skriver i arbetet. Ta chansen att hålla dig à jour med språket idag!


Värd för Språkvårdsdagen 2012 är Henrik Johnsson, som med kunskap och engagemang guidar dig mellan dagens olika inslag.


Språkriktighet 2012
Stil och ton i professionella texter
Mona Sahlinoch Maud Olofsson om kommunikation, språk och makt
Svenska språkets utmaningar idag och i morgon
Språk, påverkan och manipulation
Bra berättelser berör – med Jonas Hassen Khemiri

Språkvårdsdagen innebär också en fantasisk möjlighet att träffa språkintresserade kollegor från företag, organisationer och myndigheter i hela Sverige. Efter konferensen bjuder vi på ett glas vin och mingel.

Språkvårdsdagen 2012 äger rum på Clarion Hotel Sign vid Norra Bantorget i Stockholm. Clarion Hotel Sign bjuder på en inspirerande miljö, god mat och förstklassig service.


Försäkra dig om en plats redan idag genom att anmäla dig på telefon 08-600 62 00, fax 08-600 29 50 eller per e-post: konferens@foretagsuniversitetet.se. Utnyttja också möjligheten att övernatta på Clarion Sign.


Konferensavgiften uppgår till 4900 kr, exklusive moms.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 20 augusti 2012 22:06

(Denna text är en översättning av en nyhetsartikel i personaltidningen  DSB Idag nr 19 (29 juni 2012) och återfinns på sista sidan (sid. 8). DSB står för Danske Statsbaner, Danmarks motsvarighet till SJ)


Många engelska glosor har smugit sig in i titlar och avdelningsnamn hos DSB. De stängs nu ute, som ett led i "Ett sunt DSB", så att det danska språket kommer i högsätet.


Av Niels Molsted , molsted@dsb.dk


Performance Review, Risk Management och On Board Service. Route Manager, Mobile Manager och Vice President. We move You och Boot Camp. Det är bara ett litet axplock av en lång rad engelska uttryck, som på senare år har smugit sig in i vår kommunikation i DSB.


Internationell expansion på 2000-talet bidrog till att ändra möteskulturen i DSB i riktning mot t.ex Powerpoint-presentationer, där det användes åtskilliga engelska ord - och det, märk väl, också i sammanhang där inte utlänningar deltog.


Flera danska verksamheter har upplevt en motsvarande utbredning av engelska uttryck, och också här har det som regel varit mot bakgrund av en ökad internationalisering.


Tillbaka till kärnverksamheten


Idag skall DSB inte vinna ny trafik i utlandet utan fokusera på den nationella trafiken. Även om DSB fortsatt driver två mindre bolag i Sverige och Tyskland, skall fokus ligga på den danska trafiken", understryker Jesper Lok. "Vi skall tillbaka till kärnverksamheten - att skapa pålitlig tågtrafik och trafikförbindelser i Danmark, och detta fokus skall språket bidra till att avspegla", säger Jesper Lok och fortsätter:


"Det betyder inte, att vi därmed isolerar oss från omvärlden och det kommer naturligtvis att fortsatt finnas en del begrepp, som det inte finns lämpliga danska översättningar för, men många av de engelska uttrycken gör inte DSB så enkelt i vardagen som möjligt är", säger Jesper Lok.


Exempel på ord som ändras:


personal (i st f HR)

ekonomi (i st f Financial Management

finans & försäkring (i st f Group Finance & Risk Management)

samhällsansvar (i st f CSR)

resultatuppföljning (i st f business review)

resultatöversikt (i st f key performance indicators)

utveckling av arbetskapital (i st f utveckling i NWC)

investeringar (i st f CAPEX)

heltidsanställda (i st f FTE, full time employees)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 11 12
13
14
15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31
<<< Augusti 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se