I en debattartikel i Jyllands-Posten kritiserar Jørn Arpe Munksgaard den faktiska nedmontering som skett av undervisningen i främmande språk i Danmark och föreställningen att det räcker med engelska som främmande språk. Han skriver:

At Dansk Industri og den øvrige del af erhvervslivet, som opererer i udlandet, er klar over de katastrofale økonomiske konsekvenser af den omsiggribende sproglige inkompetence, er dokumenteret adskillige gange. Men ikke desto mindre lader man åbenbart stå til i håbet om, at vi nok kan klare os med engelsk.

Men sådan forholder det sig imidlertid ikke. For det første taler de fleste danskere – meget mod deres egen forestilling og overbevisning – slet ikke særlig godt engelsk. At tale engelsk på et kvalificeret niveau kræver nemlig ikke så lidt, da sproget på mange måder er præget af mange nuancer. Tysk derimod, som de fleste danskere mener er et meget vanskeligt sprog og derfor fravælger, er faktisk, når alt kommer til alt, nemmere for os danskere at lære. For det første er det – bortset fra de øvrige skandinaviske sprog – det sprog, som minder mest om dansk. For det andet er tysk logisk opbygget med en fast grammatik, som slet ikke er så vanskelig at lære, hvis man vel at mærke gider anstrenge sig med at indlære forholdsvis få elementære grammatiske regler.

Ingen vil naturligvis benægte, at engelsk i dag er verdenssproget, men derfra og til stort set at satse alt på ét bræt i form af kun ét fremmedsprog er der altså et meget stort spring – ikke mindst i betragtning af at 75 pct. af Jordens befolkning overhovedet ikke taler engelsk.

Tror man virkelig fra politisk side, at alle dagsordener i verden – eller for den sags skyld i Europa – udelukkende udformes på engelsk?

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag har oftast lätt att acceptera införlivandet av främmande ord i svenskan när de står för något nytt. Däremot gillar jag inte nya ord för sedan länge etablerade företeelser. I det första fallet assimileras orden naturligt, i det senare är de ofta uttryck för en vilja att få något att framstå som märkvärdigare än det är. I båda fallen brukar orden försvenskas med tiden. så att man inte tänker på dem som importer.

Jag tänkte göra några kronologiska nedslag som illustration för att så småningom komma till nutid. Det årtal som står efter respektive ord anger det äldsta skriftliga belägget för att det kommit till användning i svenskan.

Men först, har du reagerat på mitt ordval i hittillsvarande text? Om inte, så märker du nu hur processen fungerar. I alla de fall jag exemplifierar kunde jag ha valt ett annat ord.

Acceptera 1628 från tyskan, franskan och latinet.

Etablera 1692 från franskan och latinet.

Assimilera 1762 från franskan och latinet.

Märkvärdig 1734 från danskan och tyskan.

Import 1769 sannolikt från engelskan.

Kronologi 1616 från grekiskan.

Illustration 1679 jämför med tyskan, engelskan och franskan från latinet.

Respektive 1617 jämför med tyskan från latinet.

Belägg 1850 från tyskan.

Använda 1620 från tyskan.

Sammanlagt tio främmande försvenskade ord som knappast behöver förklaras.

En sockerbagare här bor i staden sjunger man i visan och så titulerades förr den som idag kallas konditor 1634. Ordet kommer från latinet och är en avledning av condiro, som betyder sylta in, göra smakfull eller läcker m.m Sockerbagare var fram till 1830-talet allmänt vedertaget men från och med då blev konditor vanligare. Utan att ha något belägg för att det förhåller sig så, så skulle jag tro att det hänger ihop med en framväxande serveringskultur vid sidan av värdshusen och gästgiverierna. Då gällde det att låta lite mer.

Kex 1755 från engelskans cakes via danskans kiks, keks bakades ursprungligen i pastejformar eller på papper innan de fick den konsistens och form vi numera känner dem som. Den ursprunglia pluralformen gäller även i singular.

Kafé eller café 1820 skrivs på samma sätt på en rad språk. Enklare eller elegantare serveringsställe som i första hand är avsett för servering av kaffe.

Räls 1836 från engelskans rail och pluralformen rails från fornfranskans reille och latinets regula. Visst kunde man ha behållit skena istället, men räls kom att beteckna skena varpå något rullar eller glider, Även om räls är bildat av en främmande pluralform talar vi om den i singular, som vi gör även om räl, dvs en enda skena.

Box 1868 jämför med danskan och tyskan från engelskans box, som i sin tur härrör från latinets buxis. I allmänhet större ask eller dosa, även behållare eller mindre avbalkning för häst eller föl eller för ko eller kalv eller dylikt inom vilket djuret kan rör sig fritt samt från och med 1911 även post- eller bankbox.

Tejp 1949 från engelskans tape. Språkvården ville då att vi hellre skulle säga klisterremsa och länge stavades ordet tape även i svenskan. Så sent som 1969 sågs stavningarna tejp och tejpa som slang. Senare har båda orden anammats som stilrena. Tape med just den stavningen återkom 1984 i den nya betydelsen som har med musik att göra. Jag skulle tro att vi kommer att hålla kvar de skilda stavningarna för de respektive betydelserna.

Telefax från engelskan är ursprungligen ett varumärke som är en förkortning av telefacsmile. 1949 omnämns telefax första gången i en teknisk tidskrift men det dröjde till 70- och 80-talen innan alla företag med självaktning skaffade sig utrustningen. I dagligt tal sade man faxen om själva apparaten och faxet om själva meddelandet. På senare år har faxandet fastas ut och jag undrar hur det kommer att se ut om några år. Kommer vi att ha några faxar kvar då? 

E-mail, e-post, mail och mejl är en sen företeelse där språkbruket inte slagit rot än. Språkpuritanen kan omöjligen godkänna annat än de två första, medan den mer språkpraktiskt lagda föredra det två senare. Att maila eller mejla kan utläsas som posta eller breva. Det bryr jag mig inte om, utan skriver och säger mejla. Skälet till det är att jag är övertygad om att den försvenskningen är vad som kommer att gälla framöver, även om inte just den stavningen är vanligast idag.

Härförleden fick jag en tydlig knäpp på näsan av en nära bekant och hans son, verksam inom databranschen, för att jag skrivit nätet istället för internet. Det resulterade i ett mejl till Språkrådet, som svarade så här;

"Om sammanhanget är tydligt kan man nöja sig med att säga nätet. Man bör dock vara uppmärksam på att nätet kan syfta på flera andra nät än internet, t ex intranätet, det lokala nätverket etcetera. Det är möjligt att användningen av kortformen nätet har ökat, men det har vi ingen statistik om."

Min personliga uppfattning är att användningen av kortformen nätet har ökat, och jag tror även här att den formen i sinom tid blir rådande, varför jag också skriver nätet utom då jag undantagsvis måste välja en annan.

I min listning av ord blev det nästan bara sådana som, när de kom, beskriver en ny företeelse. Förmodligen hade jag genomskådat konditorn om jag levt då, på samma sätt som jag idag genomskådar alla dessa coffee-shop (betyder egentligen kaffesjappen) som poppar upp istället för ett gammalt hederligt konditori eller kafé.

Upp flyga orden

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)

Dagens visdomsord är hämtade från Anna Söderbloms blogg.

"Och det här jag nämnde om att alltid översätta till modersmålet, det gäller i princip alla seriösa översättare och översättningsbyråer i hela världen. Man är bäst på att uttrycka sig på sitt eget språk. Ja, väldigt många anser sig vara grymma på engelska och många är ju det. Men med tanke på hur många nyansskillnader det finns i språket (och hur mycket som är kulturellt betingat för den delen) och hur svårt detta kan vara att plocka upp om man inte har vuxit upp med det, är man alltid bäst på sitt modersmål. Det är så många resonerar och jag är benägen att hålla med. Sokrates ska ha sagt att ju mer jag lär mig desto mer inser jag vad lite jag kan och det är lite så jag känner. Jag är rätt duktig på engelska, det får jag nog säga. Men ju mer jag lär mig om det, desto mer inser jag vad lite jag kan jämfört med någon som har engelska som modersmål. På grund av detta uppmuntrar jag alltid svenskar som själva ska översätta sina texter till engelska att eh, inte göra det. Eller åtminstone be någon med engelska som modersmål kolla igenom det efteråt."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Le Comité International Olympique (CIO) bildades 23 juni 1894 av fransmannen Pierre de Coubertin och greken Demetrius Vikelas. Vikelas var ordförande 1894-1896 under den tid då själva spelen inte hade kommit igång, vilket väl förklarar varför han har glömts bort. Ordförandeskapet övertogs av de Coubertin 1896-1925, som alltså var verksam under den tid då les Jeux Olympique etablerade sig. Därför är han bättre ihågkommen. CIO har sitt säte i Lausanne i den fransktalande delen av Schweiz. CIO:s två officiella språk är franska och engelska.

Det kändes uppfriskande under de just avslutande spelen i London att alla officiella tal och prisutdelningar först framfördes på franska och därefter på engelska. De två språken är också de vanligast andraspråken, vilket vore bra om fler svenska visste. Alltför många tror att engelska är det enda som gäller i hela världen.

Har du något mer att berätta om franskans roll i den olympiska rörelsen, skulle jag gärna vilja läsa det.

CIO

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)

I ett tidigare blogginlägg diskuterade jag Nicholas Oestlers förutsägelse att maskinöversättningsprogrammen kommer att göra inte bara engelskan som lingua franca överflödigt, utan alla framtida lingua francan. Jag höll med honom om att maskinöversättning kommer att bli lika revolutionerande som den gutenbergska tryckerirevolutionen, men att haken består i att utveckla röstöversättningsprogram för vardagliga talsituationer. En läsare påpekade att det redan finns en sådan applikation, Jibbigo för Iphone. Jag har dock inte kunnat testa denna applikation själv.

Nu har de första översättningsglasögonen kommit, visserligen som prototyp. I en artikel  i Le Blog berättas det:

“I ett blogginlägg demonstrerade Powell hur han modifierade sina verklighetsförstorande glasögon för att åstadkomma översättning i realtid från engelska till spanska och tillbaka igen. I videon nedan talar Powells syster spanska, medan han svarar på engelska. Översättningarna från spanska till engelska visas, i Terminatorstil, som textremsor på insidan av Powells glasögon, medan hon lyssnar på översättningarna från spanska till engelska genom en mikrofonlur.”

Det finns redan glasögon för stridspiloter, som visar måltavlan på insidan av glasögonen.

Utvecklingen av röstöversättningsprogram har alltså redan påbörjats.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Frågan lyder: Regeringen utreder just nu hur cyklandet i tättbebyggda områden ska uppmuntras. Det som övervägs är bl.a bredare väg för cyklister i stadsmiljö och med företräde vid trafikljus om cykelns hastighet överskrider 20 km/tim. Vad borde denna nya företeelse kallas?

Det finns plats för ytterligare alternativ i omröstningen. Föreslå i så fall ett sådant i anslutning till detta inlägg eller skriv till sprakforsvaret (snabel-a) yahoo.se.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Häromveckan skrev jag i ett sammanhang om företeelsen förskönande omskrivning (eufemism).

I morse dök det upp en ny blomma i rabatten när jag lyssnade på P1. Det handlade om Postens allt sämre förmåga att dela ut brev i vad mottagarna kallar rätt tid och att ett ökande antal försändelser försvinner.

Den pressansvarige medgav att mängden klagomål ökat markant, men valde att kalla dem för

kundsynpunkter. Det låter faktiskt lite gulligare – eller hur?

Janf

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Idag har jag läst i Svenska Dagbladet om "cykelmotorvägar". Ordet skriker ju efter hjälp, eftersom det som avses är en bredare väg för cyklister i stadsmiljö och med företräde vid trafikljus om cykelns hastighet överskrider 20 km/h. "Superväg" stod det också i tidningen, och då är ju fordonsslaget helt borta. Ytterligare en benämning i två varianter hittade jag: "supercykelväg" och danskans "cykelsupersti". Därmed är väl problemet löst. Cykelsuperväg  borde det bli med tanke på det nordiska språkliga samarbetet.

Hoppfull medlem

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)