Direktlänk till inlägg 25 september 2012
I boken ”Talar Norden med KLUVEN tunga?” intervjuas drottning Margrethe av Danmark om språksituationen i Norden, varför följande textutdrag kan vara på sin plats:
Drottningen är protektor för nordiskt samarbete, och är mycket mån om att vår täta kontakt mellan länderna ska fortsätta. Där menar hon att språket är centralt.
– Vi danskar slarvar med uttalet och det gör svenskarna också, vilket gör det svårt för oss att förstå varandra. Det är ju faktiskt helt fantastiskt att vi kan förstå varandra, anser hon och lovprisar den fantastiska rikedom som det är att kunna tala sitt eget språk, i stället för att vara hänvisad till ett främmande språk. Hon kommer också in på Finlands speciella situation, där allt färre lär sig svenska i skolan.
– Svenskan betyder ju att Finland får tillgång till resten av Norden. Jag tror att man bör vara varsam med att skära ned på svenskan i Finland, anser drottningen. Att använda engelska i kontakten mellan de nordiska länderna, det avvisar hon helt och fullt.
– Jag betecknar det som ett misslyckande om vi skulle börja använda engelska i kontakten mellan de nordiska länderna. Rätt språk på rätt plats, konstaterar drottningen. Engelskan är mycket viktig, men i det nordiska samarbetet hör den inte hemma. Hon anser också att vi alltför lätt tar in engelska låneord i de nordiska språken. Och där har Sverige varit tidigt ute, menar drottningen, och minns att man införde låneorden tejp och att tejpa långt tidigare i Sverige äni Danmark.
Drottning Margrethe var liksom sin morfar, den svenske kungen Gustaf VI Adolf, mycket aktivt intresserad av arkeologi. Hon åkte tillsammans med morfar till Italien där de deltog i utgrävningar av etruskiska lämningar som utfördes av svenska arkeologer. Här som tonåring lärde hon sig ”vuxen” svenska; att kunna tala om allvarliga saker och använda vetenskapliga termer utanför vardagens begränsade rum. I dag anser drottningen att hennes svenska stannat kvar i det sextiotalsspråk som hon lärde sig då. Det får nog anses vara en sanning med modifikation.
– De nordiska språken har verkligen helt skilda tonfall, menar Margrethe. Det är till exempel mycket olika klanger i svenskan och danskan. Framför allt handlar det om modulationen, det påpekade förresten redan min mamma. Svenskan har ett mycket högt tonläge, svenskarna lägger upp rösten i diskanten, medan danskarna talar närmare basläget. Dessutom så går svenskan upp och ned närmast likt en berg-och-dalbana, medan danskan ligger mer stabilt. Andra skillnader är uttalet av olika bokstäver.
– Danskarna skorrar på r:en i halsen om de alls uttalar dem, säger Margrethe. R:en rullas aldrig på tungan i danskan förutom i några enstaka dialekter. Andra ljud som på svenska uttalas helt annorlunda är bokstaven u som ju blir ett o på danska. Men svårast för alla danskar som vill tala bra svenska är förstås de svenska sje-ljuden. Inte många danskar klarar den gamla ramsan: ”Försök sköta sjuhundrasjuttiosju sjösjuka sjuksköterskor på sjön”! Min svenska bakgrund har faktiskt smittat av sig på den övriga danska kungafamiljen, som uttalar sje-ljuden lite annorlunda än dansken i gemen, menar drottningen.
– Samma ord i svenska, norska och danska kan ju också ha vitt skilda betydelser. Ordet rar betyder på svenska snäll eller sällsynt, på danska betyder det vänlig eller trivsam och på norska att man är lite konstig. Därför utesluter jag för säkerhets skull oftast det ordet när jag besöker Norge, ler drottningen.
Norge är annars ett av hennes favoritresmål och hon är nära vän med drottning Sonja. Tillsammans brukar de gå på tur och göra skidutflykter i den norska fjällvärlden. Vad talar då drottningen för språk i Norge? Norskans bokmål och danska är ganska lika i skriftspråket, men uttalet är annorlunda. Drottning Margrethe löser problemet med att tala en sorts tillämpad danska:
– Danska går utmärkt, bara jag gör mig mödan att säga femti och seksti och inte halvtreds och tres, skrattar drottningen och beskriver livligt de förvirrade miner som alltid uppstår när man säger de svårförståeliga danska räkneorden.
Boken kan laddas ner från denna webbplats
(Denna webbplats är knuten till nätverket Språkförsvaret)
”I spalten ’Kort fråga, kort svar’ har redaktionen för radiostationen SWR3 i Tyskland undersökt frågan om hur många ord det tyska ordförrådet innehåller. Hanna Gottschalk från Föreningen för det tyska språket i Mannheim förklarar at...
Söndagens svenskspråkiga sång Magnus Uggla & Tommy Körberg - Moder Svea Söndagens svenskspråkiga dikt Vår nationalsymbol kallas Svea hon försåldes i morse på rea. Det nationella är slut så nu kastas hon ut och förresten s...
På ditt modersmål kan du säga vad du vill, på andra språk det du kan! Ovanstående är värt att betänka för alla de som medvetet eller omedvetet verkar för att ge engelskan en allt större betydelse i vårt samhälle och på vårt modersmåls bekostnad...
Det sägs ganska allmänt bland lingvister att lånord (ett ganska fånigt ord då det sällan eller aldrig handlar om ett lån och en generös långivare) inte utgör något hot mot ett språk. Och så brukar det komma en långdragen historia där man har svå...
Så var då den svenska delen av melodifestivalen över för den här gången. Det blev precis som i Vasaloppet: norrmännen vann. Men hur gick det till? Med ett litet undantag så var som vanligt alla bidrag på engelska. Inte nog med det, man har ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | ||||||||
3 |
4 | 5 | 6 |
7 | 8 | 9 |
|||
10 | 11 | 12 |
13 |
14 |
15 | 16 | |||
17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | |||
24 | 25 | 26 | 27 |
28 | 29 |
30 |
|||
|
Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord? Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se. Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"