I boken ”Talar Norden med KLUVEN tunga?” intervjuas drottning Margrethe av Danmark om språksituationen i Norden, varför följande textutdrag kan vara på sin plats:

Drottningen är protektor för nordiskt samarbete, och  är mycket mån  om  att  vår täta kontakt mellan länderna ska fortsätta. Där menar hon  att  språket är centralt.

–  Vi danskar slarvar  med uttalet och  det gör  svenskarna också, vilket gör  det svårt  för oss  att  förstå varandra. Det  är ju faktiskt  helt  fantastiskt att  vi kan förstå varandra, anser hon  och  lovprisar den fantastiska rikedom som  det är att  kunna tala  sitt eget språk, i stället för att  vara hänvisad till ett främmande språk. Hon kommer också in på Finlands speciella situation, där  allt färre lär sig svenska i skolan.

–  Svenskan betyder ju att  Finland får tillgång till resten av Norden. Jag tror att man  bör  vara varsam med att  skära  ned på  svenskan i Finland, anser drottningen. Att använda engelska i kontakten mellan de nordiska  länderna, det  avvisar hon helt och fullt.

–  Jag  betecknar det  som ett misslyckande om vi skulle börja använda engelska i kontakten mellan de nordiska  länderna. Rätt språk på rätt plats,  konstaterar drottningen. Engelskan  är mycket viktig, men i det  nordiska  samarbetet hör den  inte hemma. Hon anser  också att vi alltför lätt tar in engelska låneord i de nordiska  språken. Och där har Sverige  varit tidigt  ute, menar  drottningen, och minns att man införde  låneorden tejp och att tejpa långt tidigare i Sverige  äni Danmark.

Drottning Margrethe var liksom  sin morfar, den svenske kungen Gustaf VI Adolf, mycket aktivt intresserad av arkeologi. Hon  åkte  tillsammans med morfar till Italien  där  de deltog i utgrävningar av etruskiska lämningar som  utfördes av svenska arkeologer. Här som  tonåring lärde hon  sig ”vuxen” svenska; att  kunna tala  om  allvarliga saker  och  använda vetenskapliga termer utanför vardagens begränsade rum.  I dag anser drottningen att  hennes svenska stannat kvar i det sextiotalsspråk som  hon  lärde sig då.  Det  får nog anses vara en  sanning med modifikation.

–  De nordiska språken har verkligen helt  skilda  tonfall, menar Margrethe. Det  är till exempel mycket olika klanger i svenskan och  danskan. Framför allt handlar det om  modulationen, det påpekade förresten redan min mamma. Svenskan har ett mycket högt tonläge, svenskarna lägger upp rösten i diskanten, medan danskarna talar  närmare basläget. Dessutom så går  svenskan upp och  ned närmast likt en  berg-och-dalbana, medan danskan ligger mer  stabilt. Andra skillnader är uttalet av olika bokstäver.

–  Danskarna skorrar på  r:en  i halsen om  de alls uttalar dem, säger Margrethe. R:en rullas aldrig på  tungan i danskan förutom i några enstaka dialekter. Andra ljud som på  svenska uttalas helt  annorlunda är bokstaven u som  ju blir ett o på  danska. Men  svårast för alla danskar som  vill tala  bra  svenska är förstås de svenska sje-ljuden. Inte  många danskar klarar den gamla ramsan: ”Försök sköta sjuhundrasjuttiosju sjösjuka sjuksköterskor på  sjön”!  Min svenska bakgrund har faktiskt  smittat av sig på  den övriga danska kungafamiljen, som  uttalar sje-ljuden lite annorlunda än dansken i gemen, menar drottningen.

–  Samma  ord i svenska,  norska och danska  kan ju också ha vitt skilda betydelser. Ordet rar betyder på svenska snäll eller sällsynt, på danska  betyder det  vänlig eller trivsam och på norska att man är lite konstig.  Därför utesluter jag för säkerhets skull oftast  det  ordet när jag besöker Norge, ler drottningen.

Norge är annars  ett av hennes favoritresmål och hon är nära vän med  drottning Sonja. Tillsammans brukar de gå på tur och göra  skidutflykter i den  norska fjällvärlden. Vad talar då drottningen för språk i Norge? Norskans  bokmål  och danska  är ganska  lika i skriftspråket, men uttalet är annorlunda. Drottning Margrethe löser problemet med  att tala en sorts tillämpad danska:

–  Danska går utmärkt,  bara  jag gör mig mödan att säga  femti  och seksti och inte halvtreds  och tres, skrattar  drottningen och beskriver livligt de förvirrade miner som alltid uppstår när man säger  de svårförståeliga danska  räkneorden.

Boken kan laddas ner från denna webbplats

(Denna webbplats är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...