Direktlänk till inlägg 25 september 2012

En drottning om den mellannordiska språkförståelsen

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 september 2012 13:57

I boken ”Talar Norden med KLUVEN tunga?” intervjuas drottning Margrethe av Danmark om språksituationen i Norden, varför följande textutdrag kan vara på sin plats:


Drottningen är protektor för nordiskt samarbete, och  är mycket mån  om  att  vår täta kontakt mellan länderna ska fortsätta. Där menar hon  att  språket är centralt.

–  Vi danskar slarvar  med uttalet och  det gör  svenskarna också, vilket gör  det svårt  för oss  att  förstå varandra. Det  är ju faktiskt  helt  fantastiskt att  vi kan förstå varandra, anser hon  och  lovprisar den fantastiska rikedom som  det är att  kunna tala  sitt eget språk, i stället för att  vara hänvisad till ett främmande språk. Hon kommer också in på Finlands speciella situation, där  allt färre lär sig svenska i skolan.

–  Svenskan betyder ju att  Finland får tillgång till resten av Norden. Jag tror att man  bör  vara varsam med att  skära  ned på  svenskan i Finland, anser drottningen. Att använda engelska i kontakten mellan de nordiska  länderna, det  avvisar hon helt och fullt.

–  Jag  betecknar det  som ett misslyckande om vi skulle börja använda engelska i kontakten mellan de nordiska  länderna. Rätt språk på rätt plats,  konstaterar drottningen. Engelskan  är mycket viktig, men i det  nordiska  samarbetet hör den  inte hemma. Hon anser  också att vi alltför lätt tar in engelska låneord i de nordiska  språken. Och där har Sverige  varit tidigt  ute, menar  drottningen, och minns att man införde  låneorden tejp och att tejpa långt tidigare i Sverige  äni Danmark.

Drottning Margrethe var liksom  sin morfar, den svenske kungen Gustaf VI Adolf, mycket aktivt intresserad av arkeologi. Hon  åkte  tillsammans med morfar till Italien  där  de deltog i utgrävningar av etruskiska lämningar som  utfördes av svenska arkeologer. Här som  tonåring lärde hon  sig ”vuxen” svenska; att  kunna tala  om  allvarliga saker  och  använda vetenskapliga termer utanför vardagens begränsade rum.  I dag anser drottningen att  hennes svenska stannat kvar i det sextiotalsspråk som  hon  lärde sig då.  Det  får nog anses vara en  sanning med modifikation.

–  De nordiska språken har verkligen helt  skilda  tonfall, menar Margrethe. Det  är till exempel mycket olika klanger i svenskan och  danskan. Framför allt handlar det om  modulationen, det påpekade förresten redan min mamma. Svenskan har ett mycket högt tonläge, svenskarna lägger upp rösten i diskanten, medan danskarna talar  närmare basläget. Dessutom så går  svenskan upp och  ned närmast likt en  berg-och-dalbana, medan danskan ligger mer  stabilt. Andra skillnader är uttalet av olika bokstäver.

–  Danskarna skorrar på  r:en  i halsen om  de alls uttalar dem, säger Margrethe. R:en rullas aldrig på  tungan i danskan förutom i några enstaka dialekter. Andra ljud som på  svenska uttalas helt  annorlunda är bokstaven u som  ju blir ett o på  danska. Men  svårast för alla danskar som  vill tala  bra  svenska är förstås de svenska sje-ljuden. Inte  många danskar klarar den gamla ramsan: ”Försök sköta sjuhundrasjuttiosju sjösjuka sjuksköterskor på  sjön”!  Min svenska bakgrund har faktiskt  smittat av sig på  den övriga danska kungafamiljen, som  uttalar sje-ljuden lite annorlunda än dansken i gemen, menar drottningen.

–  Samma  ord i svenska,  norska och danska  kan ju också ha vitt skilda betydelser. Ordet rar betyder på svenska snäll eller sällsynt, på danska  betyder det  vänlig eller trivsam och på norska att man är lite konstig.  Därför utesluter jag för säkerhets skull oftast  det  ordet när jag besöker Norge, ler drottningen.

Norge är annars  ett av hennes favoritresmål och hon är nära vän med  drottning Sonja. Tillsammans brukar de gå på tur och göra  skidutflykter i den  norska fjällvärlden. Vad talar då drottningen för språk i Norge? Norskans  bokmål  och danska  är ganska  lika i skriftspråket, men uttalet är annorlunda. Drottning Margrethe löser problemet med  att tala en sorts tillämpad danska:

–  Danska går utmärkt,  bara  jag gör mig mödan att säga  femti  och seksti och inte halvtreds  och tres, skrattar  drottningen och beskriver livligt de förvirrade miner som alltid uppstår när man säger  de svårförståeliga danska  räkneorden.


Boken kan laddas ner från denna webbplats


(Denna webbplats är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 28 okt 12:08

Ett resultat av Pinochets politik var att landet, tillsammans med Sverige, tidigare delade världens mest marknadsliberala skolsystem. Chilenarna insåg dock det ohållbara med systemet och avskaffade det.    När ska "arvet" efter Göran Persson (kom...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 27 okt 15:49


Nuförtiden ser jag alltför ofta engelsk text, som exempelvis ”Best” och ”Brandworks”, på skåpbilarna som rullar i Stockholm, men när jag häromkvällen var på väg hem fick jag se en skåpbil med text på idel, ädel svenska. Jag bl...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 26 okt 16:41

(Detta är en återpublicering av en text från 23/3 2017)    Hillo Nordström skriver i en kommentar: ”Då vill jag som svar på ovanstående (d.v.s. på ’Engelskans uppgång varar inte för evigt’ – min anm.) lägga in vad Sveriges...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 25 okt 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång   Clas Göran Hederström - Det börjar verka kärlek banne mig   Söndagens svenskspråkiga dikt   Sådan är kärleken   Den kommer fågelvägen, och vi förstår, att vi har inget val. Vi måste ta emot den ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 24 okt 15:13


...när det gäller att sätta P för fånig och onödig engelska!   Det gjorde jag själv senast i förrgår, då jag vid en återvinningsstation valde klädinsamlingskärlet på bilden istället för det andra som fanns, märkt "Human Bridge".       Äv...

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3
4 5
6
7 8
9
10 11
12
13
14
15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26
27
28
29
30
<<< September 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se