Alla inlägg under september 2012

Av Nätverket Språkförsvaret - 17 september 2012 19:56

I en artikel, ”Det börjar bli too much” (som tyvärr inte går att länka), av Eva-Karin Gyllenberg i Dagens Nyheters Namn och Nytt i lördags skriver hon:


Listan över märkliga namn kan göras betydligt längre än denna text. Centerpartiet lanserade i våras projektet ”Open Streets Stockholm”. Vad det handlade om var att Kungsgatan skulle förvandlas till en bilfri gång- och cykelgata under de tre sommarmånaderna. Det blev inget av det, kanske för att ingen förstod vad det gick ut på…”


Hon konstaterar också att


Visst finns det bra engelska ord och visst säger jag hellre okej än att det är helt i sin ordning.

 

Men ibland har jag en känsla av att man döljer sig bakom engelskan för att själva begreppet är så flummigt. Som mindfulness. Finns det någon vettig människa som kan tala om vad det går ut på – på svenska?


Språkförsvaret gick till och med ut med ett pressmeddelande om ”Open Streets Stockholm”  den 18/4 i år. Mellan den 12/4 och 22/4 förekom ”Open Streets Stockholm” i rubriken på sex nätdagboksinlägg. Vid en sökning på Google idag kan konstateras att sju av de tio första träffarna på "Open Streets Stockholm" är relaterade till Språkförsvaret.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 16 september 2012 19:10

Igår hade Dagens Nyheter en artikel av Georg Cederskog, där han refererar "hen"-debatten. Han intervjuar bland annat akademiledamoten Horace Engdahl och språkvetaren Lars-Gunnar Andersson.


Horace Engdahl gör ett mycket klart ställninsgtagande:


"- Jag är ledsen, men fenomenet hen är i mina ögon alltför fånigt för att förtjäna seriös kommentar, hälsar Horace Engdahl, Akademiens förre ständige sekreterare, i vändande mejl när DN frågar honom om det lilla ordet med den stora laddningen."


Lars-Gunnar Andersson är förvånad över hur henordet lyckats "överskugga alla" andra språkfrågor just nu:


"Men många som uttalar gör det utan att tänka igenom vad de egentligen vad de vill, menar han. Andersson anser att hen kan skapa 'krångel' av samma slag som du och ni en gång gjorde."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 15 september 2012 21:41

Jag har vant mig vid att konsultera Wikipedia, som oftast är överaskande vederhäftig med tanke på att artiklarna i den produceras av fria skribenter, sådan som du och jag. Men just i dessa dagar har min tilltro fått sig en rejäl törn. Jag har googlat på pronomen, personliga pronomen respektive könsneutrala pronomen. De två första förefaller så vederhäftiga som man kan begära.


Den sistnämnda är mer än lovligt vinklad. Svenskan har två könsbestämda pronomen han och hon samt två könsneutrala den och det. Man och en används också ibland, men dem lämnar jag utanför resonemanget här, då de är av en mer speciell karaktär. Att artikeln har författats av hen-ivrare är uppenbart. Man låtsas som om den endast existerar i de böjda formerna denna och denne. Det berör man inte alls.


Att han, hon, det och den har sina rötter i fornsvenskan nämner man inte ett ord om, men gör ett nummer av att hen har varit på tapeten sedan tre år tillbaka.  Att han, hon och det även fungerat som personliga pronomen sedan fornsvenskan och den sedan 1700-talet borde väga tyngre, vill man bortse ifrån.


Jag gick in och korrigerade två av styckena i artikeln, och undrade hur länge de skulle få stå kvar orörda. Ytterligare ett antal stycken hade behövt korrigeras, men jag ville konsultera en kollega innan jag gjorde det. De korrigerade styckena visade sig få gälla över natten. Varför inte längre? Jo, i botten ligger att frågan om hen än så länge är politisk.


Det kan ändras i en framtid, då studenter idag gärna använder ordet för att respektera den som identifierar sig som hörande varken till det ena eller andra könet. Så här kan det låta. Kommer Lukas, Maria och Mattias? Ja han, hon och hen kommer. Men jag är inte lika säker på att de kallar registratorn, författaren eller skribenten för annat än den, om de inte känner till könet. Eller tidningsbudet, stadsrådet eller affärsbiträdet för det om de inte känner till könet.


Det var så nyligen som sent 1800-tal som alla utrumord (den-ord) som vi fortfarande har kvar i svenskan, då var antingen maskulinum eller femininum, dvs han eller hon. Det kan förklara en viss tröghet med att språkligen anamma den eller det som personligt pronomen för individer, som vi vet är könsmogna.


Vi kan gladeligen tala om skoleleven, hingsten, märren, tjuren och kon som den. När det gäller skoleleven för att den inte är vuxen än och för djuren för att vi inte har kontakt med  dem så som lantbefolkningen hade förr. Då skulle man aldrig drömma om att kalla hingsten och tjuren för annar att än han, och märren och kon för annat än hon. På samma sätt förhåller det sig med busfröet och fåret. Det är det inga problem med.


Men när det gäller vuxna och vad vi vet könsmogna individer finns hos många en mental spärr att kalla dem den eller det, när man talar om t ex lokföraren och språkröret. Släpp den spärren! Den finns ingen anledning till att låta den utgöra ett hinder.


Vad hen-ivrarna anbelangar skulle det vara hederligare om de först presenterar de fyra etablerade personliga pronomen han, hon, den, det och de inte fullt så etablerade man och en innan de börjar resonera om det endast delvis etablerade hen.


NåN


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 11 september 2012 21:52


En nybliven medlem i Språkförsvaret efterlyste häromdagen en översättning av uttrycket Take home message. Eftersom jag, som var först med att läsa mejlet, aldrig hade stött på uttrycket, skickade jag frågan vidare in i nätverket. Det kom flera svar:


  • Cambridge dictionaries online har en ordagrann översättning – ta-hem budskap med förklaringen ”Något som du lär av en upplevelse, aktivitet, etc
  • "Något att fundera över". "Det här vill jag att ni tar med er hem och funderar på" eller "dagens budskap är". Eller "dagens fundering att ta med sig", "ta-med fråga".
  • Enligt mina erfarenheter är det ett slags "huvudbudskap" som man förväntas ta med sig tillbaka från ett "event" (som det numera heter).
  • Jag tycker mig ha hört debattörer tala om medskick. Tyckte det var intressant ny jargong. Helt fungerande. Det har tydligen inspirerats av detta engelska uttryck.
  • Jag skulle översätta "take home message" med något av följande alternativ, även om dessa inte är helt synonyma: kärnbudskap; lärdom; lärdom för framtiden; (lärdom)... för kommande behov.

Merriam-Webster online och Oxford dictionaries online förtecknade inte uttrycket; det betyder att det är relativt färskt. När frågan diskuterades 2004 på englishforums, svarade en deltagare att det betydde ”att ta användbara anteckningar” eller anteckningar, som studenterna borde vara medvetna om. En annan deltagare menade att ”den allmänna idén är att om man inte kommer ihåg annat, så ska man åtminstone komma ihåg det här. När du lämnar, ta åtminstone den här idén med dig”.  När jag gick igenom antikens filosofi med mina elever, brukade jag ofta säga att de åtminstone borde komma ihåg Herakleitos sentens ”Allt flyter” om tio år.


Men man kommer väl långt med kärnbudskap eller huvudbudskap i stället för take home message?


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Av Nätverket Språkförsvaret - 10 september 2012 22:37

I dagens DN kunde man i sms-sektionen ”Skriv i DN” följande frågor från Victorito:


Varför skäms svenskarna för sitt språk? Highvalley Skatepark! Vad är det för fel på Högdalens Rullbrädebanor?”

 

Det kan man undra. Anglifiering på något högre nivå står den svenska regeringen för. Enligt uppgift har Jan Gulliksen av regeringen utsetts till Sveriges Digital Champion. Professor Jan Gulliksens uppdrag blir att bidra till att fler svenskar upptäcker möjligheterna med it. Han är sedan tidigare ordförande i regeringens digitaliseringskommission.


Nu kan i och för sig regeringen skylla på EU-kommissionen, eftersom den har initierat detta projekt. Men eftersom ansvarig kommissionär själv skriver ”digital champion”, så kan det väl inte vara förbjudet att översätta champion till svenska? Hur ska champion förresten uttalas på svenska? Risken finns att resultatet kommer att överensstämma med uttalet av en viss svamp.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 8 september 2012 14:29

I Vestmanlands Läns Tidning den 1/9 går ett antal ämnesföreträdare vid Mälardalens högskola emot planerna på nedläggning av undervisningen i franska och spanska. De skriver inledningsvis:


"Som en farsot går språkdöden fram över de svenska lärosätena. Bara i vårt närområde har redan Örebro universitet, Karlstads universitet, Södertörns högskola och Högskolan i Gävle drabbats. Språkdöden har nu även nått Mälardalens högskola."


De avslutar artikeln med uppmaningen att planerna inte ska genomföras:


"Att avveckla språken vid Mälardalens högskola är inte att satsa på en framtid som är konkurrenskraftig för våra studenter. En nedläggning av franskan och spanskan vore att sänka högskolans kulturella nivå och att utarma studiemiljön för studenterna. Gör inte det!"


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 september 2012 18:24

Det är hela texten i en Filippa K-annons, som publicerades i Svenska Dagbladet idag. Orsaken är att "Filippa K är ett internationellt modeföretag och har valt att ha engelska som huvudspråk i t ex annonser på våra olika marknader (se brevväxling mellan Gunnar Lund och Filippa K)." Förutom texten ingår en ung man, som sitter på en trappa, i annonsen. Filippa K säljer nämligen klädesplagg till såväl "woman" som "man" (se deras webbplats).


Filippa K är ett svenskt företag med huvudkontor i Sverige, men det är inte bara enstaka annonser som är på engelska utan även deras webbplats.


Ordförklaringar:


Autumn = höst

Knitwear = trikåvaror; stickade plagg, stickat

Now in store = nu i lager

Woman = kvinna

Man = man


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 september 2012 11:50

(Denna text är hämtad från Språkrådets webbplats)

 

Efter långvarig kritik skulle Regeringskansliet skaffa svenska e-postadresser under sommaren. Men adresserna dröjer.


Regeringen fick 2012 kritik av JO för att man enbart har engelska e-postadresser, något som inte är förenligt med språklagen som kom 2009. Ärendet har sedan dragit ut på tiden.

Hösten 2010 meddelade förvaltningsenheten att arbetet ”befinner sig i ett slutskede”. I början av 2012 var budskapet att de svenska e-postadresserna skulle vara på plats under sommaren 2012, vilket vi rapporterat om i en tidigare notis.

Först när arbetet med budgetpropositionen är klart kommer det att finnas tid för departementen att klara av skiftet till svenska e-postadresser, meddelar nu Regeringskansliets informationsenhet i senaste numret av Riksdag och departement. Hur snabbt det kommer att prioriteras efter budgetproppen, och hur lång tid en övergång till nya adresser tar, återstår att se. I denna fråga gäller det uppenbart att ha mycket tålamod.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3
4 5
6
7 8
9
10 11
12
13
14
15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26
27
28
29
30
<<< September 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards