För fjorton dagar sedan berättade jag om ett röstöversättningsprogram, som Microsoft nyligen demonstrerade i Kina.  Programmet omvandlar talad engelska genom en röstigenkänningsfunktion till text, som översätts till kinesisk text, som i sin tur omvandlas till talad kinesiska. Fördröjningen är marginell.

Ett videoklipp från presentationen kan ses på Berlingske Tidende. Deltagarna applåderar varje gång de hör kinesiska, som om de hörde det för första gången…

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Under avsnittet ”3.4 Officiellt stöd för Sveriges språk”’(sid. 12)  i ”Svenska språket i den digitala tidsåldern” utgiven av Meta-Net, ett EU-finansierat forskningssamarbete, omnämns också Språkförsvaret:

Som tidigare nämnts har svenska fram till nyligen inte haft något de jure erkännande som officiellt språk i Sverige, och även om detta sedan 1917 varit fallet i Finland, har myndigheterna i allmänhet inte blandat sig i själva språkets utveckling eller karaktär.

Officiella eller halvofficiella organisationer såsom Klarspråksgruppen, Svenska Akademien och Svenska språknämnden har dock engagerat sig i språkvårdsfrågor och deras rekommendationer ses ofta som officiellt sanktionerade. I Finland spelar Institutet för de inhemska språken en liknande roll. 2006 bildades så på initiativ av den svenska regeringen Språkrådet, som kallar sig självt för ”Sveriges officiella organ för språkvård och språkpolitik”. Sin uppgift beskriver man som att ”bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och språkligt burna kulturarv i Sverige”. På den engelskspråkiga versionen av rådets hemsida (http://www.sprakradet.se/international) nämner man även bland sina uppgifter att bevaka statusen och användandet av språken i Sverige (de officiellt erkända samt svenskt teckenspråk), och att verka för nordisk språklig sammanhållning.

Härutöver finns ett antal privata initiativ, som i allmänhet ägnar sig åt att bekämpa anglicismer och engelskans utbredning på svenskans bekostnad. Det mest aktiva av dessa förefaller vara Språkförsvaret, som ibland hörs i den offentliga debatten.

Hela publikationen kan laddas ner här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Konstverket fulla titel är " Hobby Horse - eller Varför ger svenska konstnärer engelska titlar till sina verk? " (28x34x19 cm). Det och andra konstverk av Martin Heap kan beskådas på Galleri Överkikaren Köpmangatan 12, Gamla Stan under tiden 29/11 – 16/12 2012.

Martin Heap är född 1950 i Cambridge England och sedan 1974 bosatt i Stockholm. Studier vid Konstfack Stockholm 1976-80. Konstnär, illustratör och bokformgivare, publicerad bl.a i Dagens Nyheter ("Uppslagsvärk", "Stockholms Konstvärk"), Aftonbladet, Expressen, Moderna Tider och Vi.

Man behöver förmodligen inte vara medlem av Språkförsvaret för att förstå ironin.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Läs bifogad länk och bryt ihop över Stockholms trafikborgarråds senaste fadäs vid julskyltningspremiären. Det behövs inga kommersiella jätteekorrar för att fru Hamilton ska framstå som en av vår huvudstads profilförstörare.

http://www.dn.se/blogg/epstein/2012/11/24/ulla-hamiltons-vision-the-best-christmas-in-scandinavia/#comments

Hillo Nordström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Sveriges television (svt2) börjar på söndag 25 nov. kl. 20 sända en dokumentär i åtta delar under rubriken “Why poverty?” Detta fattigdomsbevis bör uppmärksammas, påtalas och helst föranleda lämplig korrigering, tycker jag. Kan Språkförsvaret ingripa?

Hälsningar!

Bengt L.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det är givetvis engelska som fortfarande är störst med nästan 360 miljoner användare följd av spanska  och portugisiska med  142 respektive 58 miljoner användare.

Men engelskans ökningstakt har stagnerat.  De språk som ökade snabbast under perioden maj 2010 – november 2012 var portugisiska, arabiska och tyska.  Ökningstakten för kinesiska är heller inte särskilt hög, men det beror förmodligen på att Kina har en egen motsvarighet till Facebook. Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag hade några viktiga förrättningar i Skandinaviens huvudstad i går och i förrgår. Det blev tid över till lite turistande. Ett var att ta en titt på vår nya nationalarena för fotboll "Fränders arena". Ursäkta! Om inte allt så ska ju det mesta vara på engelska numera. Därför heter den "Friends arena". På vägledningsskyltarna står "checkpoint, gate 1, gate 2 och gate 3". Jag är säker på att byggherrarna i likhet med publiken behärskar svenska bra mycket bättre än engelska. Då kan de väl hålla sig till svenska.

I det avseendet tycks det vara bättre ställt vid bygget av den nya arenan jämte Globen. "Tele2 arena" ska den heta. Några vägvisningsskyltar har man inte fått upp än.

Vid Günter's korvkiosk på Karlbergsvägen 66 kalasade jag på en Zigeunerwurst med surkål, två piffiga såser och tysk senap i en rostad baguett. Det var samma som den litteräre detektiven Lars Martin Johansson åt i deckaren "Den döende detektiven" när han drabbades av sin fatala hjärtattack. Han, eller kanske rättare författaren Leif GW Persson, ansåg att Günter's är landets bästa korvkiosk. Jag säger inte emot. Att Günter, som inte längre äger kiosken, inte visste bättre än att på engelskt manér placera en apostrof vid genitiv-s-et är lätt att överse med. Han var desto duktigare på att anrätta korv.

Språkligt intressant är att korv än så länge är en domän skyddad från engelskt intrång. Inte ens den lilla närlivsbutiken "Food Store" håller sig med andra namn på korven än de vi vant oss vid på sistone.

NåN

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)   

Länge har jag undrat över  att huvudstaden i Gazaremsan nämns som "Gaza city". Det kan knappast vara det lokala namnet. Nu har dessvärre frågor kring Gaza aktualiserats igen.I medier nämns staden ofta som *Gaza city" — men inte av alla; i går hörde jag en reporter på tv (Bert Sundström?) säga "Gaza stad". Det borde verkligen vara det naturliga i ett svenskt medium. Jag googlade och fann många träffar på just "Gaza stad", ofta i tidningarna. I DN i dag tisdag om konflikten i Gazaremsan skrivs på flera ställen "Gaza city"; på en liten karta står det korrekt "Gaza stad". Det kan väl staden få heta genomgående i tidningen.

Låt oss slå vakt om vårt svenska språk! 

Björn I Ohlson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)