Alla inlägg under november 2012

Av Nätverket Språkförsvaret - 8 november 2012 13:46

(Insänd anmälan – här något redigerad)


Programmet, som sändes kl. 15.45 den 7/11, hade en 5 - 10 minuter lång intervju med USAs stockholmsambassadör med anledning av presidentvalet i USA. Inslaget var mesta tiden en lång monolog på engelska av ambassadören. Efter inslaget följde en 10 - 15 sekunders mycket summarisk översättning till svenska. Om denna korta översättning berodde på nonchalans mot lyssnarna eller att reportern inte begrep vad ambassadören sa låter jag vara osagt.

Att sända långa engelska avsnitt utan översättning till svenska är oerhört nonchalant mot lyssnarna. Man kan anta att endast en mindre del av lyssnarna tillfullo kunde tillgodogöra sig ambassadörens utläggning. Den första juli 2009 antog Sveriges Riksdag en språklag (Svensk författningssamling 2009:600) som säger att svenska är huvudspråk i Sverige. Utöver huvudspråket finns också de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. ENGELSKA ÄR ALLTSÅ INTE ENS ETT MINORITETSSPRÅK I SVERIGE ENLIGT SPRÅKLAGEN. Sveriges Radio har en särställning som ett företag i allmänhetens tjänst med uppgift att göra program för hela Sveriges befolkning. I Sveriges Radios sändningstillstånd sägs det bland annat att "...särskilt värna om svensk kultur och musik samt det svenska språket". Att ha program med långa oöversatta avsnitt på engelska kan inte sägas följa sändningstillståndet och inte heller språklagen.

Det kan tilläggas att det verkar vara en trend just nu i Sveriges radios olika kanaler att sända inslag med mer eller mindre ofullständigt översatta inslag på engelska. Många gånger sker inga översättningar alls utan man förlitar sig uppenbarligen på att lyssnaren förstår engelska tillräckligt bra för att förstå vad som sägs.

Jonas Borelius

 

P.S När man hör dåligt eller obefintligt översatta engelska inslag i radioprogram tycker jag att man alltid bör anmäla detta till "Myndigheten för radio och tv" och påtala, dels vilka regler som ingår i SRs sändningstillstånd och dels hänvisa till språklagen.

Sändningstillståndet beskrivs här: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3113&artikel=1971435
Språklagen beskrivs här: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Spraklag-2009600_sfs-2009-600/
Anmälan görs här: http://www.radioochtv.se/Tillsyn/Granskning-av-program/Anmalan/


 (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 8 november 2012 13:11

(Presentationen är Svenska tals egen)


Svenska tal är en ideell sida som skapats för att det saknas en övergripande samling online av svenska tal fram till idag. Sidan bygger på insamlat material från olika arkiv och websidor.


Samtliga tal är nödvändigtvis inte bra, eller historiska. Målet är att visa på en bredd inom svensk taleskonst, både i stil och historisk tidpunkt.


(Denna sida är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 november 2012 19:00

Dagen före det amerikanska presidentvalet publicerade equities.com en artikel, Asian Languages Key to Presidential Victory, som fokuserade på de båda presidentkandidaternas språkval. Både Barack Obamas och Mitt Romneys webbsidor var enbart på engelska och spanska. Trots att andelen spanskspråkiga amerikaner uppgår till 16,7 procent och asiatiska amerikaner (s.k. AAPI:s) till 5,2 procent, så växer den senare kategorin betydligt snabbare. De asiatiska invandrarna talar åtminstone sju olika språk: koreanska, hindi, mandarin, vietnamesiska, kantonesiska, tagalog (Filippinerna) och hmong (Sydostasien).


En fjärdedel av de asiatiska amerikanarna talar enbart engelska i hemmet - tre fjärdedelar gör det alltså inte. Färre än en fjärdedel har blivit kontaktade av republikanerna eller demokraterna de senaste två åren. I artikeln uttalar sig Christian Arno, grundare av och ordförande för Lingo24, en internationell översättningsbyrå:


Det är inte bara så att engelska minskar som internetspråk (1). Men dessutom är människor i allmänhet fem gånger mer benägna att skaffa sig information på sina egna språk än på engelska.”


Det är fortfarande många svenska myndigheter och företag, i synnerhet reklambyråer, som fortfarande inte har fattat att människor har lättast att ta till sig information på det egna modersmålet framför ett främmande språk som engelska. I stället används t.o.m engelska i stället för svenska i vissa sammanhang; om både svenska och engelska används, utesluts andra främmande språk, som är viktiga för såväl export- som turistnäring. När det gäller andelen första generationens invandrare i Sverige, som endast talar sina modersmål i hemmet, finns det ingen tillförlitlig statistik, men andelen är inte föraktlig. Detta har naturligtvis betydelse för myndighetsinformationen.


Per-Åke Lindblom

 

1) Se "Statistik om internetanvändningen i världen"


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 november 2012 19:52

(Pressmeddelande från Suomen kääntäjien ja tulkkien liitto - Finlands översättar- och tolkförbund ry - 30/10 2012)


98 översättare som arbetar med att översätta undertexter för film och tv-program har sagt upp sig från Broadcast Text International i Finland sedan MTV Media, ett av de större kommersiella tv- och radiobolagen i Finland beslutade lägga ut sina översättningsfunktioner.


Den första oktober överfördes 110 översättare som arbetat med frilanskontrakt för MTV Media till BTI International, ett dotterbolag till Broadcast Text International. Enligt finsk lag har arbetstagare vars arbete överförs till ett annat företag rätt att säga upp sig med omedelbar verkan under den första månaden efter överföringen – 98 översättare valde att utnyttja den rätten.


Översättarna var oroliga över att flyttas över till ett företag som betalar sina nuvarande översättare minimal ersättning, tvingar dem att arbeta som företagare och inte som anställda, kräver upphovsrätten till alla undertexter och vägrar förhandla om kollektivavtal.


De finländska universiteten gav den 17:e oktober ett utlåtande där de kritiserade beslutet att lägga ut översättningen. De påpekade också att studenter utnyttjas som billig arbetskraft av textningsbolagen, och att hela branschen riskerar att förtvina om professionella översättare inte längre kan få en skälig utkomst på området.


I media har Broadcast Text International tigit i frågan. Företaget hävdar att det eftersträvar kvalitet, men har inte svarat på den oro översättarna har uttryckt, eller reagerat på fackföreningarnas inviter att inleda förhandlingar.


Frågan har uppmärksammats brett i finska medier, med artiklar i de flesta större dagstidningar och inslag i det nationella rundradiobolaget YLE:s nyhetssändningar. Bland annat Helsingin Sanomat har skrivit att en massflykt bland översättarna kan äventyra tillgången till textning på MTV Medias kanaler, medan den riksomfattande kvällstidningen Iltalehti har intervjuat en av de tidigare MTV-översättarna och en frilansöversättare som länge arbetat för Broadcast Text. Den officiella bloggen på en betydande nyhetstidskrift, Suomen Kuvalehti, har till och med lyft fram undertexternas betydelse för allmänhetens läskunnighet och färdigheter i främmande språk. Frågan har också diskuterats online i olika bloggar och Facebook-grupper.


Beslutet att lägga ut översättningen av undertexter råkade sammanfalla med den nordiska lanseringen av den internetbaserade filmuthyrningstjänsten Netflix, som Broadcast Text har levererat en stor mängd undertexter till. Kvaliteten på dessa undertexter har mött skarp kritik, och Netflix har även ertappats med att utan tillåtelse använda undertexter  som filmfans har gjort och lagt upp på nätet. Netflix bad snabbt om ursäkt för misstaget, men i diskussion med en bloggare som skriver undertexter erkände en representant för Netflix att bolaget inte bryr sig om kvaliteten på undertexterna, och att Netflix överväger att i framtiden använda crowdsourcing för att producera undertexter.


Situationen är fortfarande oklar. Tills vidare har Broadcast Text klarat av att producera undertexter trots att företaget har förlorat de flesta av MTV Medias tidigare översättare. Då framtida deadlines närmar sig ökar däremot oron för att Broadcast Text inte ska klara av den mängd arbete företaget nu sitter med.
    
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 november 2012 17:39

(Denna text är hämtad från Post- och telestyrelsens webbplats

 

Idag kan inte alla ta del av tv, film, radio, musik, böcker och tidningar via internet. Därför startar PTS en ny tävling inom Innovation för alla. Sök senast 14 december och bidra till fler användbara medietjänster som alla kan använda – oavsett funktionsförmåga.

 

Våra vanor förändras och det blir en allt naturligare del i mångas vardag att se tv-program, lyssna på musik eller läsa böcker digitalt. Men många medietjänster saknar idag funktioner som exempelvis uppläst textremsa, talsyntes eller syntolkning. Bakgrundsljud, som inte går att stänga av, kan också vara störande för personer med hörselnedsättning.


- Det innebär att människor som har någon funktionsnedsättning utestängs från en stor del av utbudet. PTS ser stora möjligheter med digitaliseringen. Tack vare den snabba teknikutvecklingen har det blivit enklare att skapa medietjänster som fler kan använda, säger Göran Marby, PTS generaldirektör.


Bidra till fler tillgängliga medietjänster

PTS söker därför i denna tävling projektförslag som kan öka möjligheten för personer med någon typ av funktionsnedsättning att konsumera tv, film, radio, musik, böcker och tidningar. Projekten ska vara inom området elektronisk kommunikation och resultatet ska bidra till fler tillgängliga och användbara lösningar inom de aktuella områdena via internet.


Information från olika organ som arbetar med dessa frågor kan man hitta här:

www.facebook.com/accessiblemedia
www.itu.int/en/ITU-T/focusgroups/ava/Pages/default.aspx
www.w3.org/WAI/PF/HTML/wiki/Media_Accessibility_User_Requirements


Ansök senast den 14 december

Tävlingen startar den 5 november 2012 och ansökan ska vara inne senast den 14 december. Alla är välkomna att skicka in projektförslag som antingen kan vara en studie eller ett utvecklingsprojekt. En förutsättning är att sökanden har en F-skattsedel.


Läs mer om tävlingen och om hur ansökan går till här.


När ansökningstiden har gått ut kommer PTS att utvärdera samtliga ansökningar och välja ut vilka projekt som får finansiering från myndigheten. De vinnande projekten har möjlighet att få upp till cirka 1 800 000 kronor. Precis som i tidigare tävlingar efterlyser PTS särskilt förslag på kommunikationslösningar som kan användas av så många som möjligt – oavsett funktionsförmåga.


PTS har finansierat 38 innovationsprojekt

Sedan starten av Innovation för alla, 2010, har PTS genomfört fyra tävlingar och finansierat 38 projekt för totalt 55 miljoner kronor. Av dessa projekt har tio hittills avslutats. En femte tävling pågår och vinnarna tillkännages i december.


PTS är en av de myndigheter som ansvarar för att funktionshinderpolitiken förverkligas. PTS upphandlar ett antal tjänster inom elektronisk kommunikation och post för personer med funktionsnedsättning. Myndigheten arbetar även med utvecklingsprojekt för att utvärdera användbarhet och synliggöra nya tekniska möjligheter.


För mer information
E-post: innovation@pts.se
PTS kontakttelefon för innovationstävlingen, tel. 08-678 55 52
PTS presstjänst, tfn: 08-678 55 55


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 november 2012 16:17

Glokalisering är inget nytt ord. Wikipedia skriver: Glokalisering (engelska glocalization) term först introducerad i slutet på 80-talet i en artikel i Harvard Business Review. I ekonomiska och sociologiska sammanhang betecknar kombinationen samvaron av globalisering och lokalkulturella yttringar i en produkt eller artefakt.


Ett exempel är det globaliserade McDonald's anpassning av sin meny till lokala förhållanden eller McDonald's byte av Ronald McDonald-figuren mot serietidningshjälten Asterix.


Olle Josephson skriver i dagens Svenska Dagbladet att språksociologer numera använder termen glokalisering. Det beskriver då att de motstridiga stavningstendenserna gällande importerade ord säkert kommer att bestå: ett slags kombination av globalisering och lokal anpassning.


Artikelns rubrik – Skriv fejs men undvik fejsrejp – var svår att förstå för mig, som aldrig hade hört talas om facerape. Facerape innebär att man skriver något roligt, påhittigt eller skämtsamt via en annans facebook. Företeelsen tycks vara vanlig. Men huvudtemat i artikeln är att vissa ord får svensk stavning och andra inte. Det är något vi får vänja oss vid.


Glokalisering var ordet.


NåN


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 5 november 2012 20:49


Modersmål-Selskabet, Språkförsvarets syskonorganisation i Danmark, har gett ut årsböcker alltsedan 1980. Årets bok heter ”Sprog og sex”.  Innehållsförteckningen antyder ett spännande innehåll:


Forord: Gerda Thastum Leffers

Det unævnelige – Niels Birger Wamberg

Sex og samfund – Klaus Rifbjerg

Der må være en grænse – Thorstein Thomsen

Amor og Adam  - Jens Juhl Jensen

Når bimboer guffer gren – Christian Graugaard

Samlejet som kommunikationssituation – Lars Chandresh Henriksen

Sex i sproget – Marianne Rathje

Det kønsneutrale sprog – George Hinge

Jeg er min elskedes, og min elskede er min – Georg Sturkjær Adamsen

Kulturel omskæring – Tine Byrckel


Det finns förmodligen anledning att återkomma till årsboken.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 3 november 2012 22:35

Hej!


Jag skulle vilja tipsa er om att ta med Swedavia, ett bolag ägt av svenska staten och grundat 2010, i ”Tummen ner”-sektionen:


För det första själva namnet i sig: Den tidigare myndigheten som ansvarade för ägandet och driften av svenska statens flygplatser hette Luftfartsverket. När man nu skapade ett statligt ägt företag som ersättning, borde man ha beaktat språklagen och döpt företaget till "Svenska statens flygplatser". SSF skulle dessutom kunna bli en utmärkt förkortning i och med att det i dagens språk inte finns något som skulle kunna konkurrera med den förkortningen. Istället fick vi "Swedavia", helt uppenbart ett namn som går bra att använda på engelska och som syftar till detta men ger endast ett klumpigt uttryck om man ska uttala det på svenska.


Men det som upprör mig mest är den veritabla kulturrevolution som företaget gjorde strax efter dess grundande 2010: Att döpa om inarbetade flygplatsnamn genom att lägga till "Airport", helt i onödan.


Ett förfärligt exempel är omdöpandet av Sturups flygplats till Malmö Airport. Sturup var uppkallat efter den by som låg där på platsen för flygplatsen från tidig medeltid och fram tills 1970 då flygplatsbygget började. Genom att låta flygplatsen uppkallas efter byn bidrog man till att åtminstone symboliskt ge byn en form av upprättelse genom att byanamnet fick leva vidare i flygplatsen.


Men i och med att Swedavia skapades så döpte man om flygplatsen från Sturup till "Malmö Airport". Det är beklagligt, och dessutom ett missvisande namn. Sturup ligger nämligen cirka tre mil från Malmö och ligger dessutom lika långt från Lund. Stora delar av Malmös befolkning har dessutom närmre till Köpenhamns flygplats Kastrup än till Kastrup, många malmöbor flyger dessutom hellre eller enbart från Kastrup p.g.a att kommunikationerna är enklare dit än till Sturup och att flyglinjerna från Kastrup är betydligt fler än från Sturup. Sturup är förvisso en internationell flygplats men betjänar i huvudsak inrikestrafik till och från Stockholm. Dessutom fungerar det alldeles utmärkt och har alltid gjort det att använda namnet "Sturup" på många språk, även om uttalandet av u-ljudet gör att uttalet inte blir enhetligt förstår man vilken plats som avses.


Det fanns ingen anledning att byta namn och i fallet Sturup är det så att ytterst få människor utom de som måste delta i officiella sammanhang och med officiella språkbruk använder sig av namnet "Malmö Airport" vilket gör att förutsättningarna för ett byte till det gamla namnet skulle gå tämligen smärtfritt, till sorg kanske endast för några reklammakare och för de bussbolag som måste byta ut namnet på alla linjetabeller. Viktigare är att vi som svenska medborgare gemensamt äger företaget Swedavia och bör därmed kunna ställa krav på att de uppfyller sin del av språklagen. Där ingår det att inte göra oss urarva genom ombyte till ett anglifierat flygplatsnamn ingen i vardagligt bruk använder och som ingen har bett om.


Sturup/Malmö Airport var endast ett exempel men faktum är att alla flygplatser Swedavia äger har genomgått samma metamorfos: Landvetter heter exempelvis Göteborg Landvetter Airport, trots att det i det fallet liksom med Sturup/Malmö Airport inte kan förena svenska alfabetet med ett engelskt dito genom bruket av bokstaven ö.


Resenär

 

Redaktionens anmärkning: Medlemmar i Språkförsvaret JO-anmälde Luftfartsverket (Swedavia) den 16/10 2010. JO ställde sig inte bakom denna anmälan. Enligt Språkförsvaret är detta ett exempel på att språklagens räckvidd är alltför begränsad.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3
4
5 6 7 8 9 10 11
12 13
14
15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30
<<< November 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se