Akademiska Hus gratulerar idag den kinesiska litteraturpristagaren Mo Yan på engelska i helsidesannonser i såväl Dagens Nyheter som Svenska Dagbladet. Rubriken lyder ”Congratulations Nobel Prize winner Mr. Mo Yan!”. Vi saxar den dominerande brödtexten:

“Welcome to the land of meatballs and knowledge.

You´ve probably already heard about our delicious cousine. Apart from that, we can tell you that the Swedes are very clever. And that´s what makes our jobs so exciting. Together with colleges and universities, we create innovative environments for students and scientists. All in order to support good ideas and put Sweden on the map of knowledge. Kind of what Alfred Nobel strived for.”

Annonsen kan knappast vara allvarligt menad. Om Akademiska Hus verkligen hade velat att Mo Yan skulle läsa annonsen, borde den ha publicerats på kinesiska. Det är mycket osäkert om ens högt utbildade kineser i hans generation kan läsa en text på engelska. Men å andra sidan kan naturligtvis ambassadfolk eller språkkunniga vänner översätta texten åt honom.

Tydligen tror Akademiska Hus och deras reklambyrå att man måste skriva på engelska för att vara rolig. Annonstexten är dock snarast av nonsenskaraktär. Kanske är detta det enda sättet att sätta Akademiska Hus på kartan? För vem vänder man sig egentligen till? Vilken är den beryktade målgruppen?

I rättvisans namn bör påpekas att annonsen även innehåller text på svenska i mindre stil och längst ner i annonsen.

Akademiska Hus är statligt ägt och har ett fastighetsvärde på 52 miljarder och en omsättning på fem  miljarder, vilket gör Akademiska Hus till ett av landets största fastighetsbolag. Marknadsandelen uppgår till 62 procent inom högskolesektorn.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Jonas

10 december 2012 18:46

Som alltid när svenska dagstidningar innehåller annonser på engelska vänder sig annonsören till de svenska läsarna. Akademiska Hus är alldeles säkert fullständigt medvetna om att de enda läsarna av annonsen är svensktalande personer. Vilken anledning skulle det annars vara om man läser en svensk tidning om man inte kan svenska? Bakgrunden är nog densamma som när General Managern (!) för Umeå julmarknad, Thomas Nilsson, döper den till Umeå Christmas Market. Han tror att han imponerar på svenskar.

 

inga johanson

10 december 2012 22:12

Fair eller Market?
Om man måste använda engelska, varför inte använda rätt ord?
http://en.wikipedia.org/wiki/Market
http://eo.wikipedia.org/wiki/Merkato
http://sv.wikipedia.org/wiki/Marknad_%28ekonomi%29
http://en.wikipedia.org/wiki/Fair
http://eo.wikipedia.org/wiki/Foiro
http://sv.wikipedia.org/wiki/Marknad_%28evenemang%29

 

Ung svensk

11 december 2012 20:16

Jag hoppas det där var ett försök att vara rolig, Inga, och att du inte alls klagar över andras engelska när du själv uppenbarligen inte kan språket. Market är definitivt det rätta ordet när det gäller julmarknader, se exempelvis http://en.wikipedia.org/wiki/Christmas_market

 

Observatör

11 december 2012 23:01

"In the UK, Christmas markets are sometimes promoted as Christmas Fairs, Christmas Fayres, Continental or Traditional Christmas Markets and in more general terms. So, what’s in a name? Can you tell what a market will be like, judging by its title? When a Christmas market is described as Continental or Traditional, you can be fairly sure that the stalls will be wooden chalets, selling a range of traditional toys, gifts and food, and there might be an ice rink and some European traders as well. The others are not so easy to “pigeonhole”. Christmas Fairs and Fayres could have a traditional feel, but some may lack the olde-worlde charm that you might expect. We’ve provided some listings below to get you started and we hope that you enjoy your visit to a Christmas fair / market (!) this year, no matter what it’s called!"

Både Christmas Market och Christmas Fair används i Storbritannien.

 

Susanne L-A

14 december 2012 11:13

Akademiska hus kanske behärskar engelska, men franska borde de inte ge sig på, för "cousine" betyder kvinnlig kusin och inte kök el matlagningskonst, som stavas cuisine.

Men det är naturligtvis som Jonas påpekar, att annonsen vänder sig till svenska läsare och inga andra. Och då behöver man ju inte kolla stavningen på franska ord, för det förstår ju inte folk i alla fall, resonerar de väl...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...