Den frågan ställer Expressen i en webbomröstning. Här är orden i nyordslistan:

Brony, conversesjukan, dna-mikrochip, drinkorexi, emoji, eurobävning, fysisk cd, grexit, hackathon, henifiera, hubot, klämspärr, kopimism, kramtjuv, köttrymden, livslogga, läshund, matbil, memil, mjuk betalvägg, mossgraffiti, märk-dna, nomofobi, ogooglebar, pekskärmsvantar, petabyte, queerpolska, robotdräkt, robotfälla, ryggplankning, räckviddsångest, splifiera, spårrånare, ståhjuling, Tintingate, tårtgate, utvigning, visukal, zlatanera, över- och underklassafari.

(Denna nätdagbok äre knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Gunnar Lund

28 december 2012 19:39

I ett annat sammanhang har jag gått igenom två slangordböcker, en som var aktuell i min ungdom och en som var aktuell i mina föräldrars ungdom. Av orden i de böckerna hade ungefär vart tionde etablerat sig så pass att det dryga 40 respektive 70 år senare finns med i senaste utgåvan av SAOL. De allra flesta med markeringen vardagligt. De övriga nio orden har fallit i glömska. Samma sak lär hända med de nya ord Språkrådet listar.

Därför uppfattar jag sådana här listor som ointressanta. Det enda av nyorden jag använt är ståhjuling. Om det ordet kommer att finns med i framtiden beror väl mest på om själva fordonstypen gör så.

 

kram

29 december 2012 12:13

Jag har inte själv använt något av orden, men ordet visukal har jag sett i någon tidning. Kramtjuv kan kanske ha dubbel mening och jag kan nog tänka mig att vara kramtjuv ibland i den mera oskyldiga betydelsen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...