Alla inlägg under december 2012

Av Nätverket Språkförsvaret - 16 december 2012 20:26

(Debattartikel)


I inledningen av tredje upplagan (1948) av verket "An Outline of English Phonetics" av Daniel Jones (1881-1967), anges grundvalen för hans uttalsordbok "An English Pronouncing Dictionary". Uttalet som där beskrivs är baserat på så kallad Received Pronounciation, en beteckning som han säger har tillkommit "i brist på bättre". Han vill också betona, att det finns andra typer av uttal, som han anser likvärdiga.  Denna generösa inställning har resulterat i att varje enhet oftast erbjuder ett eller flera uttalsalternativ till engelskt uttal. "An English Pronouncing Dictionary" har varit i bruk i över 80 år och från och med den 16:e upplagan inkluderas även amerikanskt uttal och stavning. Ord som användes av större grupper inom det engelska riksspråkets gränser, ansåg Jones också vara berättigade att bli företrädda i uttalsordboken. Han tillfogar för övrigt också, att inte två personer av samma nationalitet utalar sitt eget språk exakt likadant.

 

Men Daniel Jones övergripande regel om hänsyn till vissa språkgrupper i samhället var åtminstone begränsad och inte löst förlorat släpphänt inför diverse språkliga modenycker, inte minst pådrivna av ungdomens omdömeslösa och spänningsmotiverade hängivenhet till vad som råkade smaka fågel för tillfället. 


Med tanke på den turbulenta utveckling som dagens svenska språk råkat in i - bristande konsekvens både när det gäller uttal, stavning, vokabulär och idiomatik, varav mycket beror på svenskens mjäkighet, flathet och dåliga stadga inför påverkan från andra språk, både inom och utom Sverige - är det viktigt att återställa ordningen, om man så vill efter föredöme från en viss, icke helt obekant partiledares legendariska uttryck, att "någon[…]ordning får det vara inom partiet".


När det gäller behandlingen av svenskan är situationen kritisk och synen på vårt eget språk med avseende på ordens utseende och uttal har blivit alltmer generös på gränsen till ovetenskaplig. Motiveringen är oftast inte bara mångtydig utan ger till och med sken av  likgiltighet inför hur man uttalar orden för att inte tala om ordvalet. I Språktidningens novembernummer talas i samband med recensionen av boken "Hur låter svenskan, ejengklien?"(Olle Engstrand, Norstedt) om Skriftspråkets tunna fernissa. Där framhäves förhållandet att skriftspråket kom till efter talspråket! Vidare ställs skriftspråket i skamvrån, för att det inte lyckats återge talspråket i alla dess krumsprång. Men skriftspråket får inte ses som någon sorts domstolsreferat, som en gång via duktiga maskinskrivare skulle återge allt som sades i domstolen. Det skall vara en språkligt konserverande bank av fakta, som man kan gå tillbaka till och om inte annat friska upp minnet av vad som sagts. Som tur är, skulle man vilja säga! Det var så Alexander den Store ville, att det stora biblioteket i Alexandria skulle fungera, med stora, nedskrivna boksamlingar innehållande redogörelser av allt som skrivits under årens lopp i den dåvarande världen men som förstördes, tills det bara fanns en liten procent kvar som kunde räddas. Där var det nog aldrig någon som ens kunde tänka sig att se dessa boksamlingar som en tunn fernissa.

    

En annan konstruktion, som otvetydigt beror på inverkan från engelskan, den inte obekanta svengelskan, där man avser lånord, lånöversättningar osv, är en sidoeffekt av denna, nämligen särskrivning. Särskrivningens luddiga regler behandlas i Språktidningen (dec. 2012) i en liten artikel under avdelningen 'Tecken Nytt om språk'. Att det aldrig kan råda något tvivel om särskrivningens olämplighet i svenskan, belyses ju bäst genom ett och annat inte bara lustigt utan framför allt både löjeväckande och betydelsemässigt grovt felaktigt uttryck. I artikeln nämns exemplet fryst kyckling lever, inte lika makabert som t.ex charkuterireklamen lever idag sista dagen.  Men framför allt är det förvånande, att man i sin slutsats bara nämner svårlästheten som komplikation och inte en gång för alla desavouerar denna svengelskans fullkomligt osvenska och klumpiga konstruktion, som lyckligtvis föralldel förekommer sporadiskt.


Till slut, som bevis på det svenska fjäsket inför allt främmande och utländskt: undfallenheten mot den lite snobbigare och ibland latinpåverkade betoningen av första stavelsen i såväl substantiv som adjektiv. Här är framför allt uttalet av ordet kreativ avslöjande. I attributiv ställning och traditionellt som uttalslättnad, blir accenten placerad på första stavelsen[kre'ativ], trots att ordet, som är ett lånord,  har betoning på sista stavelsen, kreati'v (från fra. creative, fem.f.) Okunnigheten om den grammatiskt styrda betoningen enligt regeln ger även i predikativ ställning  betoning på första stavelsen, som verkar lite 'finare'. Inte ens engelskans crea'tive faller till föga för det franska uttalet. I spanska är ståndaktigheten likadan med creati'vo liksom i tyskan där man alltså säger kreati'f. Ryskan har dessutom inget lån överhuvudtaget på den latinska stammen utan säger твoрческий [ung.tvo'rtjeskij].    


Att exempelvis säga Sokra'tes (i rent predikativ ställning!) istället för det gängse So'krates, skulle då visa att man inte är tillräckligt bildad. Men de som sålunda säger So'krates bryter emellertid mot det traditionella grekiska uttalet med betoning på den näst sista stavelsen (1) i Sokra'tes såväl som i Aristote'les och övriga i den gruppen.


 

Henry Thorson

fil.mag


1) I originalet användes grekiska bokstäver, som nätdagboken dessvärre inte acepterar.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 15 december 2012 15:34

Detta bestyrks av en notis i decembernumret av Grönköpings Veckoblad:


"För att kunna taga mer betalt för sina sängar, kuddar och täcken har Varuskrapan beslutat byta namn på dessa och framgent istället använda begreppet 'Sleep Management System'."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 14 december 2012 21:33

heter en blogg som vill värna och uppmuntra användandet av gamla ord så de inte glöms bort.


Varje dag publicerar bloggarna ett nytt, nästan bortglömt ord och utmaningen är att använda det ordet på ett naturligt sätt under dagen.


Besökare kan föreslå nya ord i kommentarerna liksom rapportera hur de har använts.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 12 december 2012 15:28


Tidigare denna höst skickade såväl Jonas Borelius som Hillo Nordström in anmälningar mot olika radioprogram till Granskningsnämnden för radio och tv. Samtliga anmälningar gällde bristande översättningar från engelska till svenska.


I båda fallen har Granskningsnämnden meddelat att den inte avser att behandlar anmälningarna. Detta har skett med en liknande motivering, eller rättare sagt avsaknad av motivering. Se svar till Jonas Borelius:


Vad du tar upp i anmälan ger inte anledning att anta att det har förekommit någon överträdelse av de bestämmelser som gäller för sändningarna. En ordförande i granskningsnämnden har beslutat att din anmälan inte kommer att prövas av nämnden.”


Granskningsnämnden behagar alltså inte prestera konkreta argument varför anmälningarna inte kommer att behandlas. ”En ordförande” trycker tydligen på en knapp och sänder iväg ett standardiserat svarsbrev. Det är väl föga troligt att ledamöterna i Granskningsnämnden sköter sina sysslor på sin dyrbara fritid utan uppbär lön eller arvode i stället.


Konsekvensen är att Granskningsnämnden anser att det är i sin ordning att inte lägga någon större vikt vid att översätta från engelska till svenska.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 11 december 2012 15:27

I fjol beslöt Groningens universitet i Nederländernas att slå samman de flesta av sina moderna språk i ett enda program: European Languages and Cultures, som tillhandahöll studiemöjligheter av tio europeiska språk från ett europeiskt perspektiv. Men detta nya program hade knappt tre månader på nacken, när universitetet tillkännagav planer på att reducera antalet språk från tio till sex.  Från och med september 2013 kommer studenterna inte längre ha möjlighet att välja danska, norska, finska och ungerska.  


Personal och studenter från institutionerna för skandinaviska och finsk-ugriska språk vid universitetet har tagit initiativet till en protest, som har publicerats på nätet. Den som vill läsa hela petitionstexten och underteckna petitionen kan göra det här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 10 december 2012 14:44

(Denna text är hämtad fråm Språkrådets webbplats)


Nu har den norska nyordslistan för 2012 publicerats. Årets ord blev ungdomsordet nave, ’ta ett friår’.

Norska Språkrådet har i samarbete med nyordsforskaren Gisle Andersen nu publicerat den norska nyordslistan för 2012. Bland orden märks bland annat grovkarbo (grova kolhydrater), smartskule (smartskola, det vill säga en elektroniskt välutrustad skola) och glanekø (kö av nyfikna bilister vid olycka).

Titeln årets ord fick nave, ett verb bildat på namnet Nav (Arbeids- og velferdsforvaltningen). Det betyder ’att ta sig ett friår bekostat av Nav’. Till det har också verbalsubstantivet naving bildats.

Läs hela listan på sprakradet.no.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 10 december 2012 13:37

Akademiska Hus gratulerar idag den kinesiska litteraturpristagaren Mo Yan på engelska i helsidesannonser i såväl Dagens Nyheter som Svenska Dagbladet. Rubriken lyder ”Congratulations Nobel Prize winner Mr. Mo Yan!”. Vi saxar den dominerande brödtexten:


Welcome to the land of meatballs and knowledge.

 

You´ve probably already heard about our delicious cousine. Apart from that, we can tell you that the Swedes are very clever. And that´s what makes our jobs so exciting. Together with colleges and universities, we create innovative environments for students and scientists. All in order to support good ideas and put Sweden on the map of knowledge. Kind of what Alfred Nobel strived for.”


Annonsen kan knappast vara allvarligt menad. Om Akademiska Hus verkligen hade velat att Mo Yan skulle läsa annonsen, borde den ha publicerats på kinesiska. Det är mycket osäkert om ens högt utbildade kineser i hans generation kan läsa en text på engelska. Men å andra sidan kan naturligtvis ambassadfolk eller språkkunniga vänner översätta texten åt honom.


Tydligen tror Akademiska Hus och deras reklambyrå att man måste skriva på engelska för att vara rolig. Annonstexten är dock snarast av nonsenskaraktär. Kanske är detta det enda sättet att sätta Akademiska Hus på kartan? För vem vänder man sig egentligen till? Vilken är den beryktade målgruppen?


I rättvisans namn bör påpekas att annonsen även innehåller text på svenska i mindre stil och längst ner i annonsen.


Akademiska Hus är statligt ägt och har ett fastighetsvärde på 52 miljarder och en omsättning på fem  miljarder, vilket gör Akademiska Hus till ett av landets största fastighetsbolag. Marknadsandelen uppgår till 62 procent inom högskolesektorn.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 9 december 2012 13:30

Nyhetsartikeln ”Umeå Christmas Market – ett hot mot demokratin” i Västerbottens Folkblad igår visar att debatten om namnet fortsätter. Dessutom har Västerbottens Folkblad organiserat ytterligare en omröstning utifrån frågan ”Tar engelskan över för mycket i samhället?”. I skrivande stund har 598 röstat, varvid 76 procent har röstat på alternativet ”Ja, man borde försöka stoppa det”.


En professor citeras också: ”Gör en undersökning om vad Umeåborna tycker om namnet Umeå Christmas Market”. Förmodligen får vi veta mer på måndag.


För övrigt kan dementeras att Ängersjö, i Ångermanland, anordnar ”Meadows Lake Christmas Market” .


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3
4
5 6 7 8 9
10 11 12
13
14 15 16
17 18 19 20 21
22
23
24
25
26
27 28 29
30
31
<<< December 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se