Alla inlägg under januari 2013
Steven Pinker tar i förbigående upp könsneutrala pronomen i “The Language Instinct”. Han skriver:
”På samma sätt behandlar medvetandet funktionsord på ett annat sätt än innehållsord. Människor infogar innehållsord i språket hela tiden (som substantivet fax, och verbet ´’to snarf’ , d.v.s återställa en datafil), men funktionsorden bildar en exklusiv klubb, som mycket ogärna tar emot nya medlemmar. Det är därför som alla försök att introducera könsneutrala pronomen som hesh och thon har misslyckats. Kom också ihåg att patienter med skador i hjärnans språkområden har större besvär med funktionsord som eller eller vara än med innehållsord som åra eller bi.” (Egen översättning)
I svenskan tillkommer problemet att det redan finns två könsneutrala personliga pronomen i tredje person singularis, den och det. Det kan i och för sig bara syfta tillbaka på ord som står i neutrum, men den har genom språkhistorien haft ett mycket brett användningsområde sedan 1500-talet. Det räcker med att läsa avsnittet om den i SAOB för att inse detta; den har inte bara använts som bestämd artikel, demonstrativt och determinativt pronomen utan också som personligt pronomen om djur, i nedsättande betydelse, när könet varit oväsentligt och när könet varit känt!
”Och kommer min älskling, så kysser jag den.” (Böttiger 1856). Det är högst troligt att det inte är något husdjur som åsyftas här, än mindre ett ting. Och könet framgår heller inte.
Observatör
”Accordingly, the mind treats function words differently from content words. People add new content words to the language all the time (like the noun fax, and the verb to snarf, meaning to retrieve a computer file), but the function words form a closed club that resists new members. That is why all the attempts to introduce gender-neutral pronouns like hesh and thon have failed. Recall, too, that patients with damage to the language areas of the brain have more trouble with function words like or and be (1) than with content words like oar and bee (sid. 111 -112, Harper Perennniel, ISBN 978-0-06-133646-1).”
1) Poängen är naturligtvis att uttalen av or/oar och be/bee ligger nära varandra, men problemet är att orden fyller olika funktion i språket.
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
National Congress of American Indians tog i oktober i fjol ett uttalande, riktat till den amerikanska kongessen, att den s.k Esther Martinez Native American Languages Preservation Act, som löpte ut 2012, skulle förnyas.
“Kärnfrågor:
Ursprungsspråken befinner sig I en mycket utsatt situation
Enligt UNESCO riskerar 74 ursprungsspråk att försvinna inom det närmaste decenniet. Det är lika alarmerande att forskare förutspår att endast 20 ursprungsspråk kommer att talas 2050, om inte omedelbara och ihärdiga åtgärder genomförs. Denna kris är resultatet av en mångårig federal politik – särskilt understödd av regeringens internatskolor – som syftade till att bryta den kulturella förmedlingskedjan och förstöra de amerikanska indianernas och ursprungsbefolkningens kultur i Alaska.”
Kongressresolutionen återfinns här!
1) Ursprungsbefolkningen i Alaska består av såväl indianer som inuiter (eskimåer).
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
2011 var engelska källspråk för 77,04 procent av alla texter som överlämnades till EU-kommissionens interna översättningstjänst, en ökning från 74,6 procent 2009. Samtidigt fortsatte de franska texternas andel att minska – från 8,32 procent 2009 till 7,13 procent 2011.
Ursprungstexter på tyska representerade bara 2,74 procent av alla texter, trots att tyska är det största språket inom EU med runt 100 miljoner talare. Övriga språk inom EU delar på resten av kakan.
Källa: Commission denies English favouritism
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
När man läser SvD Näringsliv på nätet idag trakteras man oombett med Norwegians pumpande reklaminslag THE BUSINESSHEN'S AIRLINE.
Antingen försöker de vara i takt med tiden, utan att tänka på att det sammansatta ordet på svenska faktiskt blir AFFÄRSHÖNOR, eller också gör man medvetet narr av det nyskapade pronomenet.
För mottagaren av informationen är det bara att välja, och mot bakgrund av de s k Norgehistorierna väljer jag tolkning nr 2.
Hillo Nordström
(Originaltitel: Dræning af den sproglige mangfoldighed)
Den sproglige mangfoldighed drænes og udtørres drypvist. ”Nå ja, de skal jo også spare”, tænker man, og ”Nå ja, det lyder også fornuftigt nok”. For hver gang er resultatet det samme. Der bliver mindre sproglig mangfoldighed og færre sprog i anvendelse. Uantastet tilbage står engelsk, der overlever hver gang.
Mon det forholder sig sådan, at den sproglige mangfoldighed bliver reduceret i officielle, procedurelle og politiske sammenhænge, mens den bevares og udbygges i mere praktiske sammenhænge. Lad os se på den seneste udvikling.
Sprogene spares væk i EU – Europa-Parlamentet
”NYT FRA EU-FRONTEN: Et flertal i EU-parlamentet har vedtaget, at der ikke længere skal laves skriftlige oversættelse af debatterne på alle 23 sprog”
http://www.folkebevaegelsen.dk/nyheder/article/sprogene-spares-vaek-i-eu
Her er den engelske version: EU Parliament makes cuts to translation budget
The European Parliament has agreed to cut part of its translation service, in a bid to shave its budget by some €8.6 million per year.
http://www.euractiv.com/culture/parliament-cuts-translation-budg-news-516201?utm_source=EurActiv%20Newsletter&utm_campaign=53194abeec-newsletter_weekly_update&utm_medium=email
Her har vi de formelle formuleringer og beslutninger:
Report: On amendment of Rule 181 of Parliament's Rules of Procedure
http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//TEXT+REPORT+A7-2012-0336+0+DOC+XML+V0//DA
Se hvad de danske euro-parlamentarikere mente om besparelserne, inden de fandt sted:
Hvornår begynder demokratiet?
http://www.språkförsvaret.se/sf/index.php?id=1087
Og tolkningen til og fra dansk er i store vanskeligheder:
Danske tolke i EU kan snart være fortid
http://politiken.dk/kultur/ECE1677973/danske-tolke-i-eu-kan-snart-vaere-fortid/
EU skærer ned på oversættelserne – og tolkningen
http://www.jv.dk/artikel/1480690:Indland--EU-skaerer-ned-paa-oversaettelserne
Europa-Kommissionen
Så meget for Europa-Parlamentet. Her er Europa-Kommissionen ude for at forsvare sig mod anklager om at favorisere engelsk. Svaret er naturligvis at det ikke er tilfældet.
Commission denies English language favouritism
http://www.euractiv.com/culture/commission-denies-english-langua-news-513705
Eu-patentet
Et nyt patentsystem i EU har set dagens lys. De organisatoriske sprog er engelsk, tysk og fransk:
” EU leaders have forged a compromise that will end a long-running dispute over a common European patent, clearing the way for easier and less costly way of registering products.
National leaders ended their two-day summit on Friday (29 June) by agreeing to divide the functions of the European patent court between the three countries eager to host it – France, Germany and Britain. The location of the patent court was the last outstanding issue in a long-fought effort.”
http://www.euractiv.com/general/summit-puts-eu-patent-turf-war-news-513654
Patentkrav på svensk er ikke længere juridisk bindende – det kan også blive tilfældet for dansk:
http://www.tidningenkulturen.se/artiklar/debatt-mainmenu-91/kultur-mainmenu-147/13858-patentkrav-pa-svenska-inte-laengre-juridiskt-bindande
Stillingsopslag i EU
På patentområder kæmper Italien for at få italiensk med som proceduresprog i EU-patentet. Og det gør italienerne også når det drejer sig om stillingsopslag i EU
http://www.euractiv.com/culture/italy-wins-eu-court-ruling-langu-news-516313?utm_source=EurActiv%20Newsletter&utm_campaign=bdae0988de-newsletter_weekly_update&utm_medium=email
Gymnasierne og universiteterne i Danmark
Fremmedsprogene på de danske universiteter. Her fortsætter nedlukningen, som omtalt i Information:
Østeuropæiske sprog risikerer at blive sparet væk
http://www.information.dk/317697
”Storskalaloven i Grønland – nu på engelsk
Oversættelsesarbejde er ikke blot et spørgsmål om at oversætte; vi får ofte indblik i tiltag og sproglige udviklinger længe inden andre gør det. Det er derfor altid spændende når en oversættelsesopgave overlapper med aktuelle historier vi læser i avisen.
(Texten är hämtad från svenska.yle:s webbplats)
På söndag började Yles nya faktaprogram "Suomi on ruotsalainen - Finland är svenskt". Redan innan första programmet hade visats väckte den debatt på olika nätforum, till exempel på Suomi24.
Målet med programmet är att göra finländarna medvetna om hur mycket man ärvt från det svenska språket och kulturen.
Radio X3M har pratat med programledaren Juhani Seppänen. Han säger att han förstår att en programserie där man lyfter fram den finländska kulturens svenska påbrå kan vara kontroversiell.
- I vissa fall kan fakta provocera, säger han.
Frågan om hur stort det svenska arvet är har enligt Seppänen egentligen inte behandlats i finska medier. Han anser att ländernas gemensamma historia syns överallt.
Förutom Rundradion har även Svenska kulturfonden, Åbo Akademi och Kulturfonden för Sverige och Finland varit med och finansierat serien.
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Ser på Ingenjörsvetenskapsakademiens webbplats, iva.se, att de har dragit igång "mentorsprogrammet" Prins Daniels Fellowship.
Då skulle man kunna tro att om man klickar på In English, så kommer man till Prince Daniel's stipendium (kanske, eller vad nu Fellowship skall anses stå för...)
Men icke, där nämns stipendiet (eller vad det nu är) inte alls.
Confused, all over the place.
-cj
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
I den anglifieringsprocess som pågår i landet är vissa företeelser mer störande än andra. Dit hör att ersätta sedan länge etablerade svenska begrepp med något engelskt. Varje svensk vet vad andrahand och begagnat är, men lik förbannat ska det heta secondhand. Jag gjorde en slagning på google.se, det vill säga enbart svenska sidor. Resultaten talar för sig själva
Secondhand 73 miljoner träffar, begagnat 5 miljoner och andrahand drygt 1 miljon.
Skälet till att secondhand dominerar så kraftigt ligger naturligtvis i att affärsmodellen ska göras märkvärdigare än den är. Begagnat brukas mest om bilar och andra fordon. Andrahand kommer mest ifråga vid lägenhetsaffärer.
Men i löpande text eller tal skriver eller säger man helst att man köpt något i andra hand inte i second hand. Måhända i en secondhand-butik. Varför då inte hålla sig till ett språkbruk som görs sig bäst i normal svenska?
NåN
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | ||||
7 |
8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
13 | |||
14 | 15 | 16 | 17 |
18 |
19 | 20 | |||
21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | |||
28 | 29 | 30 | 31 | ||||||
|
Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord? Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se. Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"