Den 3 december 2012 anmälde Språkförsvarets styrelse programtiteln "Why poverty?"  till Granskningsnämnden för radio och tv. Styrelsen skrev bland annat:

"Söndagen den 25 november började SVT sända programserien 'Why poverty?', som ingår i ett världsomspännande projekt. SVT kommer att sända åtta dokumentärer och tjugotalet kortfilmer som handlar om fattigdomen i världen. Detta är naturligtvis ett behjärtansvärt ändamål och vi har ingenting att invända mot programidén. Det är inte det saken gäller. Vi förstår nämligen inte varför SVT har behållit den engelskspråkiga titeln i stället för att ersätta den med 'Varför fattigdom?'." (Se "Bara på Språkförsvaret")

Dessutom pekade styrelsen på att samtliga övriga allmännyttiga kanaler i Norden översatte den engelska programtiteln till landets huvudspråk.

I svaret från Granskningsnämnden för radio och tv idag heter det:

”Vad du tar upp i anmälan ger inte anledning att anta att det har förekommit någon överträdelse av de bestämmelser som gäller för sändningarna. En ordförande i granskningsnämnden har beslutat att din anmälan inte kommer att prövas av nämnden.” (Se "Bara på Språkförsvaret")

Granskningsnämndens avslag innehåller ingen konkret motivering utan är skrivet efter samma mall oavsett mottagare. Då spelar det heller ingen roll att anmälaren var en styrelse; det är fortfarande ”du” och ”din” som gäller. Granskningsnämnden orkar inte ens anpassa tilltalet.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

En TT-journalist fick artikeln "Han, hon - och hen?" publicerad i de flesta större dagstidningarna strax innan nyår.

Undertecknad svarade och fick förutom publicering i pappersversionen av Göteborgs-Posten in svaret i Nya Wermlands-Tidningen och Upsala Nya Tidning.

Gunnar Lund

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den 24/12 tog upp Lennart Frantzell på USAbloggen.se upp frågan om språkvårdens roll i Sverige:

"Det faktum att de som vill värna om svenskan, från Svenska Akademien och till grupper som Språkförsvaret, svenska Wikipedian och Språkrådet inte samarbetar och inte är speciellt insatta i den senaste webb-teknologin, har gjort det möjligt för slapphänta journalister och USA-begeistrade tonåringar att föra in mängder med helt onödiga amerikanska ord i svenskan.

Ett bra exempel är ordet Crowdsourcing, som finns med i svenska wikipedian som just Crowdsourcing och långt ner i artikeln kan vi hitta följande: Den mest framgångsrika versionen av crowdsourcing kallas ibland på svenska gruppintelligens[8] (engelska: collective intelligence, crowd wisdom). Det innebär att gruppen eller allmänhetens kunskap och expertis bidrar till nya innovativa idéer."

Han menar alltså att språkorganisationerna i Sverige borde agera mera resolut, mera samfällt och i högre grad utnyttja den senaste webbteknologin för att sätta p för inflödet av nya, onödiga engelska ord. Han refererar också till en diskussion om "crowdsourcing", som Språkrådet organiserade på sin Facebook-sida. Även i denna nätdagbok har "crowdsourcing" diskuterats vid minst tre tillfällen - bland annat här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Samtliga av det nya årets femton inlägg i nätdagboken handlar om engelska. Fjolårets sista inlägg om svenska. Även om de proportionerna inte speglar var problemen med dagens svenska ligger, så är det tydligt var Språkförsvaret för närvarande lägger sitt krut. Vad ska man säga om det?

NåN

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)

I Tidningen Kulturen den 19 december berättade Vladimir Oravsky om detta fenomen:

I förra veckan visades den engelska filmen ”Blown apart” på TV11. ”Blown apart” är den ”svenska titeln. På originalspråket heter filmen ”Incendiary”.

Hur ovanligt är det att man i Sverige översätter utländska filmtitlar till engelska?

Neil Jordans film ”The Brave One” med Jodie Foster i huvudrollen heter på svenska ”The stranger inside”, barnfilmen ”Life With Mikey” med Michael J. Fox heter ”Give Me a Brake” på svenska. Filmtiteln ”Preaching to the Perverted” översattes till svenska med ”Spankworld – The Movie”. USA-filmen ”Teaching Mrs. Tingle” heter i Sverige ”Killing Mrs. Tingle”. USA-filmen ”Next Of Kin” med Patrick Swayze och Liam Neeson, döptes om i Sverige till ”Dirty Fighting”. Den amerikanska filmen ”Grosse Pointe Blank”, döptes om i Sverige till ”Grosse Pointe Blank – Även en lönnmördare behöver en träff ibland”.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det fanns en tid när man cyklade lika mycket i Stockholm som i Köpenhamn. Se länk!

Men medan köpenhamnarna efter kriget behöll sans och måtta valde stockholmarna att amerikaniseras. Cyklar bort och bilar in. De flesta städer i landet agerade på samma sätt. Under sent 1900-tal upptäckte man att det där med att cykla inte var så dumt, varför man försökte rätta till misstagen i stadsplaneringen. Men enligt artikelförfattaren fick Stockholm för några år sedan ett borgarråd med amerikafeber, varför klockan vridits tillbaka.

På Kunskapskanalen visades häromdagen ett program om behovet av ändrad stadsplanering, som inte ligger så många år fram i tiden. Enligt de sakkunniga har USA byggt in sig alltför mycket i ett bilberoende för att hålla jämna steg med Europa när det gäller anpassning av kommunikationssystem och förändring av köpcentra till lokala stadskärnor.

Vad har detta att göra på denna webbplats? Jo, jag söker paralleller till språkbruket. Det amerikanska som förebild börjar så sakteliga att krackelera. Det ska bli intressant att se om detsamma sker inom det flitiga bruket av slentrianengelska.

NåN  

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)

(Också skickat som brev till vederbörande på SVT)

Varför måste vi få veta vad skakvåld eller skakvåldssyndrom heter på engelska - ”shaken baby syndrome”? (Vad heter det på tyska och franska?)

Det går ju alldeles utmärkt att säga SKAKVÅLDSSYNDROM, eller hur?

Varför är det så ofta lockande att få säga något på engelska? Det är något slags språkligt fattigdomsbevis när man tycker att engelskan låter finare än svenska, eller kanske någon slags vördnad inför engelskan. Om nu en intervjuad läkare använder uttrycket ”shaken baby syndrome” (som han förmodligen har lärt sig genom sin facklitteratur), så betyder inte det att det automatiskt måste heta så när vi talar svenska. Vad bryr sig en läkare om språket? Läkaren ska se till att människan blir frisk från sina sjukdomar, men Aktuellt och Rapport däremot bör ju bry sig om det officiella språket i Sverige (och så gör man ju oftast också).

Att helt okritiskt anamma engelska uttryck utarmar vårt språk!

Jonas Borelius

Lidingö

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språklförsvaret)

Svenska Akademiens försvar av svenska språket står inte i motsättning till att också försvara mångspråkighetens fördelar. Så skulle man enkelt kunna sammanfatta detta avsnitt från Peter Englunds berättelse  vid Akademiens högtidssammankomst den 20 december 2012:

"Alltjämt följer Akademien den instruktion hon skänktes av sin stiftare det där regniga året och fortsätter arbeta på svenska språkets 'renhet, styrka och höghet'. Men här röjer sig tidsavståndet ändå en smula. Ordet renhet kan möjligen locka någon att tro att det handlade om att hålla allt utländskt borta från svenskan, en tanke som borde vara främmande för frankofilen Gustaf III. Överfört till samtida språkbruk förstås renhet bäst som en synonym till klarhet.

För ett litet språk och en liten kulturkrets är nämligen intrycken utifrån inte så mycket ett hot som ett livsvillkor. Här går det inte att undvika att citera de allom bekanta orden av Esaias Tegnér (som för övrigt en gång, bokstavligen talat, satt på den stol, märkt nummer åtta, där herr Svenbro nu sitter): 'All bildning står på ofri grund till slutet, / blott Barbariet var en gång fosterländskt'.

Akademien står trygg i sin egen provins, och ingriper icke utan god anledning i andras. Så när vi två gånger under det gångna året protesterat, som jag hoppas utan bullriga överord, mot förändringar som skett i universitetsvärlden, är detta sprunget ur en oförfalskad oro över vad dessa skiften kan få för följder.

Kanske verkar det paradoxalt att Svenska Akademien valt att ingripa till förmån dels för en hotad litterär översättarutbildning, dels för en lika hotad utbildning i ett annat europeiskt språk, italienska. I båda fallen handlar det dock om att säkra det för vår kultur och bildning så livsviktiga tillflödet av impulser utifrån, och särskilt den del som kommer till oss på andra vägar än via den i vår tid närmast absurt överbetonade engelskan. Den massdöd som hotar att dra fram över rader av främmande språk vid våra universitet saknar rim och reson, utom möjligen från mycket kortsiktig ekonomisk synpunkt. Återigen erinras vi om den gamla sanningen, att det inte finns något problem så stort eller iögonfallande att man inte kan springa bort från det."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)