En kokbok går inte att sälja till dem som behöver, den kan bara säljas till dem som har hundra förut. Det är likadant med Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring. Jag har i alla fall försökt – med klent resultat får jag väl tillägga.

På hitta.se under rubriken reklambyråer har jag fått fram nästan tretusen företag. I marginalen anges de flestas webbadress. Dem har jag gått in på var och en för att leta fram alla befintliga mejladresser som anges. Ibland anges ingen och ibland kan det röra sig om flera tiotal. Så totalt har jag skickat mellan sex- och tiotusen mejl med erbjudande om köp av boken. Du kanske undrar varför jag inte köpt adresserna, men det är inte gratis och hade med säkerhet ätit upp den lilla avansen.

Förvånansvärt få har mejlat tillbaka om att de inte vill ha reklam den vägen. Alla så när som på tre har hållit en artig ton. Den näst värsta försökte ta stöd av Konsumentlagen, som gäller endast i kontakt med privatpersoner. Den har ingenting att göra med kontakter företag emellan. Vad jag störde mig på utan att nämna det var att ett företag, som lever på att ”dyvla på” andra budskap, som de inte bett om, ska vara så kitsliga för sin egen del. Värst var dock den som skrev Skit ner dig – spam hora. Det är ett språk som jag tycker är under en reklamares värdighet. Jag svarade att spamhora inte ska särskrivas och har inte hört mer ifrån den.

Den ena avsikten med försäljningsansträngningarna var naturligtvis rent affärsmässig, den andra att väcka branschen. Ingen reklamare i landet kan nu hävda att den inte känner till boken, vilket många fortfarande inte gör trots mina ansträngningar. Reklamare är nog som alla andra och skummar mejlen, men en viss andel har säkert tagit notis.

Efter det att jag blev klar med arbetet gjorde jag en enkel statistisk undersökning. Slumpmässigt gick jag in på hundra reklambyråers webbsidor för att se vilket språk de valde på förstasidan, svenska, svenska och engelska blandat eller enbart engelska. Det är ett mått på vilket språk de väljer att kommunicera med sina reklamköpare på, åtminstone initialt. Eftersom det var exakt hundra kan antalen även läsas som procentsatser. Här är de – svenska 60, svenska och engelska blandat 26 samt slutligen engelska 14. Tolkningen av dessa antal överlämnar jag åt dig, kära läsare.

Bokerian/Återförsäljare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)

En talesperson för den brittiska regeringen tvingades härförleden rycka ut till apostrofens försvar. En lokal myndighet i Devon var nämligen i färd med att fatta ett beslut att inte använda sig av apostrofer på vägskyltar. Orsak: Apostrof används ofta fel i engelskan.  Ta ”Childrens´Garden” exempelvis (se nyhetsartikeln i The Guardian). Ett sätt att undvika problemet är självfallet därför att sluta använda apostrofer. Talespersonen för den brittiska regeringen använde däremot som sig bör apostroferna korrekt i sitt uttalande: “Ministers’ view is that England’s apostrophes should be cherished.”

Om fler myndigheter i Storbritannien följde Devonmyndighetens exempel, kanske det skulle få positiva effekter för svenskt vidkommande. Det finns ju en del inrättningar i Sverige som ståtar med helt onödiga apostrofer: Kålle´s verkstad, Ada´s frisörsalong och så vidare. Plötsligt skulle det vara ute med apostrof!

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)