Som den medlem i Språkförsvaret jag är, är jag ingalunda emot import av främmande ord. I enstaka fall håller jag fast vid den främmande stavningen till förmån för den försvenskade – doping istället för dopning. Men min huvudståndpunkt är, att om ett främmande ord låter sig appliceras till svenskans system för substantivering, verbalisering och böjningsmönster, och att det fyller ett tomrum i språket, så börja använda det då när det passar.

Men så var det då det där nya modeordet sale som jag här väljer att stava selj för fonetikens skull. Hur ska det böjas? Heter det sejlen eller seljet i bestämd form singularis? Och vad heter det i bestämd form pluralis sejlarna, seljerna eller sejlorna?

Sejlar eller sejler man? Har man sejlat eller sejlit? Seljade eller sejlde man?

Rea

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)  

 

dopn

27 mars 2013 21:10

Jag håller inte riktigt med. Det tar ju alltid lite tid innan man vänjer sig, men jag tycker att dopning börjar bli vanligare än doping även om uttalet släpar efter lite. Ordet skall ju ha grav accent liksom simning,hoppning osv. Jag tror den grava accenten är viktig i svenskan och norskan (kanske också i danskan). Språkmelodin blir helt enkelt vackrare.
Rea används fortfarande ofta i annonser (i min tidning kanske 90%) och varför inte behålla detta korta, lätthanterliga ord?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...