Alla inlägg under mars 2013

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 mars 2013 14:44

(Textren är hämtad från Föreningen Nordens nyhetsbrev)


Den 23 mars firas som Nordens dag i de nordiska länderna. I år slår man på lite extra stort genom att fira hela helgen den 22–24 mars på Nordiska Kompaniet i Stockholm med ett strålande program. Inbjudna är Nordens mest aktuella kockar, musiker, författare, designers och andra kreativa människor som skapar kultur och näringar "The Nordic Way".


Från Finland deltar i fredagsprogrammet kl. 13.30 den finlandssvenska författaren Monika Fagerholm som nyligen kom ut med den kritikerrosade romanen Lola uppochner samt åländska kocken Mikael Björklund som skrivit en ny kokbok. Han uppträder kl. 17.00 Press- och kulturrådet Cita Högnabba från Finlands ambassad leder fredagens program tillsammans med Föreningen Norden och deltar i en dialog om Finland kl 13.00 Under dagarna delas det också ut broschyrer och information om Finland och de andra nordiska länderna i Ljusgården.


Nordiska dagar pågår den 22–24 mars på hela NK, men särskilt i Ljusgården. Alla är välkomna, precis som det skall vara i härliga och öppna Norden. Dagarna arrangeras av Föreningen Norden och NK i samarbete med UD och de nordiska ambassaderna i Stockholm.

Nordens dag uppmärksammar Helsingforsavtalet som regeringarna undertecknade den 23 mars 1962. I år är det 51 år sedan avtalets tillkomst.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 20 mars 2013 16:36

Att "engelsk er et skandinavisk språk" togs upp i den här bloggen som en intressant idé i jåns.


I http://www.aftenposten.no/nyheter/iriks/-Engelsk-er-et-skandinavisk-sprak-7055551.html#.UUnYejcj4lQ

förfäktar JTF tesen att fornnordiskan i princip nästan trängde ut fornanglosaxiskan i England under och efter vikingatiden.


Och nu är vi skandinaver under attack av det språk som därefter så småningom utkristalliserades på den bekanta och beundrade sandbanken i Nordsjön!


Faarlund får nu ett pris ("prisades" brukar skribenterna i Svenska De-bladet* uttrycka det i liknande situationer, dock ej den här gången), inte för att engelskan är en delmängd av de skandinaviska språken i sig, utan för forskningsinsatser inom teoretisk och deskriptiv lingvistik i allmänhet. Se


http://www.svd.se/kultur/norsk-sprakprofessor-far-en-miljon_8016224.svd


-cj


--------

*) Blaskan ifråga har totalt förlorat förmågan att skilja på "de" och "dem", och använder för enkelhetens skull alltid "de".







Av Nätverket Språkförsvaret - 19 mars 2013 14:54

(Recension av ”Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring”)


Det första man som anmälare av en bok har att ta ställning till är om dess ämne är väsentligt. Ett möte jag hade med en man i 70-årsåldern kan belysa den frågan. Det ägde rum på gränsen till mörkaste Småland. Där såg vi en trafikskylt uppsatt av Trafikverket, en svensk myndighet som vänder sig till nästan uteslutande svenska trafikanter, men skylten hade enbart engelsk text. Mannen sade: ”Jag kan ingen engelska. När jag ser informationen till oss svenskar utformad av svenskar blir jag rent ut sagt förbannad. Man spottar mig i ansiktet för min okunnighet. Det är inte ens mitt fel att jag inte kan någon engelska. Det ingick inte i undervisningen på min tid.”


Det torde finnas hundratusentals svenskar med samma oförtjänta kunskapsbrister.


Boken måste anses i högsta grad berättigad, eftersom den avser att nagelfara om engelskan flödar in i reklam och marknadsföring. Är det så? Det beror faktiskt på vem man frågar. Förre ministern Bengt Göransson har givit sitt inlägg rubriken Fåfäng jakt på eländet. Han är själv förvånad över att han får syn på så lite.


Han skulle ha slagit följe med Gunnar Lund, som sedan 40 år tillbaka driver ett företag med huvudsaklig verksamhet inom reklam och marknadsföring. Lund går i butiker och tittar på hyllor och anslag. Han kan i sitt inlägg I butiken mer eller mindre sida upp och sida ner rabbla upp engelska benämningar, eller amerikanska som han helt riktigt föredrar att kalla dem.


Gunnar Lund vandrar i flera timmar runt i olika sorters butiker och hittar amerikanska även i något som kallas Barnens Hus (observera att man här skriver stor bokstav på båda orden, vilket är en typisk anglifiering). Han radar även här upp mängder av uttryck såsom Sweet puppy, Lucky bubble, Azo free smiles etcetera.


Lund kan också vara rolig. Storstockholms Lokaltrafik lade ut gummimattor med texten Look up, tramcars passing. De som följer rådet lever farligt. Se upp heter Look out. Look up betyder titta uppåt. Då ser man säkert inga spårvagnar. Wermlandsoperan har bytt namn till Wermland Opera. En engelsktalande uttalar Werm som worm vilket ju betyder mask, kryp, stackare, inälvsmask. ”Inte höjer det statusen” tycker Lund.


Leif V Erixell kallar sitt bidrag för Anglifieringen  har nått löjets gränser och det kan man hålla med om. Själv faller han för det engelskinspirerade ”öppna upp”. Det svenska öppna räcker.


Karin Helgesson, fil dr i nordiska språk och universitetslektor i svenskan vid Göteborgs universitet, har disputerat på Platsannonsen i tiden och har den avhandlingen som underlag för sitt bidrag. Petig som jag är märker jag att hon använder ”hög utsträckning” i stället för stor utsträckning. Tre rader längre ner bättrar hon sig plötsligen och skriver helt korrekt ”i större utsträckning” i stället för det som vore följdriktigt för henne ”i högre utsträckning”. Fredrik Lindström skulle naturligtvis ha kallat mig för språkpolis. I Svenska Akademiens ordlista (SAOL) står emellertid  ”stor utsträckning” och ”hög grad”. Lindström hade väl löst problemet med att kalla SAOL för språkpolisernas lagbok.


Per Gahrton är dock i sitt inlägg på min sida när han säger att vi borde göra som islänningarna: ”Är islänningarna odemokratiska när de bedriver ett aktivt försvar för en isländsk isländska?”


Boken är upplysande, klarsynt och roande och rekommenderas. Tio intressanta bidrag har jag inte ens berört.


Bengt Enqvist

 

(Publicerad i Miljömagasinet nr 10 8/3 2013 – här med recensentens tillåtelse)

Av Nätverket Språkförsvaret - 18 mars 2013 14:31

Bengt Enqvist har recenserat "Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring" i Miljömagasinet nr 10 den 8/3 2013. Han skriver inledningsvis:


"Det första man som anmälare av en bok har att ta ställning till är om dess ämne är väsentligt. Ett möte som jag hade med en man i 70-årsålderna kan belysa den frågan."


Han berättar sedan att denne man var mycket upprörd över att Trafikverket hade satt upp en skylt på engelska, som han inte förstod. Mannen sade:


"Man spottar mig i ansiktet för min okunnighet. Det är inte ens mitt fel att jag inte kan någon engelska. Det ingick inte i undervisningen på min tid."


Bengt Enqvist fortsätter:


"Boken måste anses i högsta grad berättigad, eftersom den avser att nagelfara om engelskan flödar in i reklam och marknadsföring. Är det så? Det beror faktiskt vem man frågar."


Han avslutar sin amälan med orden:


"Boken är upplysande, klarsynt och roande och rekommenderas. Tio intressanta bidrag har jag inte ens berört."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 17 mars 2013 12:41

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)
 

Arbetet för de nationella minoriteternas rättigheter går framåt, enligt en rapport från Länsstyrelsen och Sametinget.


Arbetet för de nationella minoriteternas rättigheter går framåt, framför allt inom förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska. Den slutsatsen drar Länsstyrelsen och Sametinget i sin tredje uppföljande rapport av förvaltningsmyndigheternas minoritetspolitiska arbete under 2012.


De flesta kommuner som ingår i förvaltningsområdena uppfyller sina skyldigheter enligt minoritetslagen vad gäller grundskyddet. Det innebär att de flesta kommuner informerar om språkliga rättigheter, anordnar aktiviteter kopplade till språk och kultur och har etablerat samrådsformer med företrädare för minoriteterna. När det gäller lagens övriga rättigheter har kommunerna kommit olika långt i sitt arbete. Landstingen har haft en längre startsträcka i sitt minoritetsarbete, och myndigheternas åtaganden gentemot de minoritetsspråk som inte ingår i förvaltningsområdena är fortfarande få.


Länsstyrelsen i Stockholm har tillsammans med Sametinget i uppdrag att följa upp lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. De lämnar årligen en rapport till regeringen om myndigheternas minoritetspolitiska arbete och hur statsbidragen har använts under året.


Läs mer och ladda ner rapporten.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 


"Your best buy right now!" kanske är en besvärjelse?


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 14 mars 2013 15:13

Språkforum nummer fem var det bästa och skojigaste enligt Språktidningens redaktion. Dessutom delades ett antal priser ut.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 14 mars 2013 15:04

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)


Vill du lära dig mer om språk i största allmänhet eller kanske se ett tv-program på franska? Då är nya UR Play någonting för dig.


UR Play har gjort om sin webbplats så att du nu enklare kan söka efter språkprogram via ämneskategorier. Ämnena är uppdelade i språkvetenskapliga kategorier, och efter de främmande språk som de har program på, vilka är spanska, franska, engelska, tyska, svenska och övriga språk.


Varje program har ett antal sökord kopplade till sig, och genom dessa kan du sedan klicka dig vidare till andra relaterade program. Det kan vara sökord som retorik och språkutveckling. Det finns över 200 tv- och radioprogram som på olika sätt handlar om språk, allt från barnprogram till mer vetenskapliga program.


Gå till språkprogrammen på UR Play.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8
9
10
11 12 13 14 15
16
17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30
31
<<< Mars 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se