(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)

Den svenska språkvården i Finland har i decennier gett ut tidskriften Språkbruk. Nu finns den tillgänglig även på nätet, inklusive ett stort antal fritt åtkomliga artiklar.

(Terxten är hämtad från Språktidningens blogg)

I dag börjar äntligen sändningarna från årets Språkforum! De första föredragen sänds med start 16.55 i Kunskapskanalen, och sändningarna fortsätter i morgon 16.40 Men den som inte vill vänta eller kan paxa tv-soffan kan redan nu surfa in på UR Play. Där finns de fyra föredrag att se på som sänds i dag, och morgondagens föredrag läggs ut under onsdagen.

Här och här hittar du hålltider för tv-sändningarna.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I gårdagens nummer (13 maj 2013) av Dagens Kontext, sid. 7, Kulturdelen

( http://kund.dn.se/service/download/20130513/Kultur.pdf )

skrivs det om att "...det getts ut en bok på svenska: 'Pussy Riot -- A punk prayer for freedom'" (Lindskog Förlag). På svenska? Jo, det framgår att boken är översatt till svenska från engelska.

Det var väl bara en tidsfråga innan bokbranschen skulle börja traska i hälarna på filmbranschen. En intressant fortsättning lär följa!

-cj

I nr 1/2013 av tidskriften Language in society skriver två australienska språksociologer, Ingrid Piller och Jinhyun Cho, i artikeln Neoliberalism as language policy att nyliberalismen, universitetetens intellektuella förfall och engelska språkets dominans hänger ihop.

Olle Josephson kommenterar artikeln i Clarté nr 1/2013. Han skriver:

”Konkurrens på fri marknad är ledstjärna för alla samhälleliga verksamheter – efter en tidigare starkt statsstyrd kapitalism – och det gällde också universiteten. Konkurrens kräver enkla, kvantifierbara mått för att avgöra vem som vinner. Ett sådant mått är internationalisering, mätt i antal kurser på engelska och antal publicerade artiklar i engelskspråkiga forskningstidskrifter. Men det finns intet som visar att studenterna får en bättre utbildning eller att forskarna tänker bättre och friare. Snarare tvärtom.”

Skribenterna utgår från förhållandena inom den högre utbildningen i Sydkorea, men dessa skiljer sig inte alltför mycket från förhållandena inom den svenska högskolan.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Över hälften, eller hela 20 av 39, av årets Eurovisionsdeltagare kommer att sjunga på sitt modersmål. Det kommer att sjungas på serbiska, bulgariska, estniska, italienska, rumänska, hebreiska – och isländska.

De isländska bidraget heter ”Ég á lif” och sjungs av Eythor Ingi. På en fråga från Danmarks Radio varför han väljer att sjunga på isländska, svarar han:

- Vi vill bevara den känsla, som ligger i sången, och dessutom betyder den isländska texten allaredan mycket för många islänningar, så vi vill inte ta glädjen ifrån dem genom att sjunga på engelska. Dessutom är jag själv glad över att sjunga på isländska.

Sist det sjöngs på isländska i Eurovisionens sångtävling var 1997.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Eilngt en uneörnskding på ett engkselt uivtnierset så seplar det inegn roll i viekln odrnnig bksotrnävea i ett ord såtr, det edna som är vtikgit är att fsötra och ssita bavstoken såtr på rtät patls. Rseetn kan stå hlelur om blluer och man kan ädnå lsäa tetxen uatn porbelm. Dttea broer på att vi itne leäsr vjrae bkosatv för sig, uatn odern som hleeht.

Sult

NåN

(Denna Nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)

Att: Kooperation utan gränser

Bästa Anneli Rogeman,

Jag läste ditt meddelande (1) i vilket du försvarar ert namnbyte från svenska till engelska. Låt mig säga att jag är besviken, både över namnbytet och argumentationen.

Jag läste svenska i östtyska Greifswald på 1970-talet och hade då, bakom muren, knappast kunnat tänka mig att jag någon gång skulle leva i Sverige. Inte i min vildaste fantasi hade jag dock kunnat tänka mig att jag där även skulle känna mig tvungen att försvara det älskade svenska språket mot domänförluster i dess eget land. Med lätt hand och mot förmenta pekuniära fördelar offrar man sitt modersmål med vilket man inte tror kunna stå sig i den globala konkurrensen.

Som en av redaktörerna för boken ”Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring”, som vi gav ut i januari i år, vet jag att engelskan inte säljer bättre i Sverige och t o m andra länder än svenska. Tvärtom. Titta bara på IKEA, Sveriges mest säljande företag världen över. Deras produkter och deras reklam är på svenska, inte på engelska. 6000 studenter läser f n svenska i Tyskland. Jag vet av egen erfarenhet hur besvikna dessa studenter är när de upplever Sverige på egen hand och träffar svenskar som är stoltare över den engelska de talar än över sitt eget språk.

Yngre visste sällan vad ordet ”kooperation” betydde, skriver du. Jo, visst, när man ersätter sitt eget språk mer och mer med ”ett globalt”, då behöver man inte undra över det. Bortsett från att argumentet snarare visar på en ”global” kulturförlust och enfald, för engelskans ”cooperate” ligger väl inte så långt borta i det fallet?

Vem ifrågasätter att Föreningssparbanken idag heter Swedbank, undrar du. Jag har träffat många svenskar – och engelsmän – som skrattar åt denna svengelska missbildning som många uttalar olika. Ett dåligt exempel är knappast ett bra argument för ännu ett namnbyte till engelska.

27 procent av svenska folket visste inte vad Kooperation utan gränser var, skriver du. Och det skall ”We Effect” ändra på? Ännu ett uttryck i havet av svengelska, engelska, US-amerikanska bildningar som skall hjälpa svenska företag och organisationer ur marknadsföringsdilemman som för det mesta har andra orsaker än språkliga. ”We Effect” är bara två små ord. De är dock en del i en vanvettig vurm för engelskan som alltmer försvagar svenskan. Med ett försvagat modersmål blir kulturen fattigare och förståelsen av världen och värden sämre små steg för steg.

Fundera över ert namnbyte än en gång!

Med vänlig hälsning

Frank-Michael Kirsch

1) Det meddelande som åsyftas här är ett rundbrev som Anneli Rogeman har skickat ut till bidragsgivarna till Kooperation utan gränser.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Stefan Estby har recenserat ”Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring” i senaste numret av FIB-Kulturfront. Han skriver avslutningsvis:

”Frågan är dock om det är en önskvärd att vårt språk översvämmas av mängder av amerikansk-engelska ord och uttryck eller om det är en yttring av dåligt självförtroende. Boken är mycket omväxlande, underhållande och välgjord, full av tunga argument med texter av mera vetenskaplig karaktär med många källor och undersökningar som underbyggnad och andra texter som består av mera kåserande och tyckande.

Debatten har bara börjat. I alla fall i vår tid. För den har förts tidigare. Hur ska vi ha det? Varför ser det ut som det gör? ’Face the problem!’ Eller är det inget problem?”

Dessutom publicerade TNC-Aktuellt nr 1/2013 nyligen ett omnämnande av boken. Samtliga recensioner och omnämnanden förtecknas fortlöpande i denna sektion på Språkförsvarets webbplats.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)