Jag har tidigare i denna nätdagbok berättat om Dorota Melerskas avhandling om äldalskan. Sedan glömde jag tyvärr bort att bevaka publiceringen och leta efter avhandlingen.  Men  den kan kan faktiskt läsas eller laddas ner från nätet.

Hon skriver bl.a i sin avhandling ”Älvdalskan - mellan språkdöd och revitalisering”, sid. 167, som är på svenska:  

”Älvdalskans erkännande som minoritetsspråk enligt Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk uppfattas bl.a av Ulum Dalska som ett viktigt steg i dess revitaliseringsprocess. Den upphöjning av målets status, som skulle följa av ett sådant erkännande, skulle hjälpa till att bevara älvdalskan i och med att den skulle kunna få mer resurser – till undervisningen, till utvecklingen av litteraturen, till kulturella aktiviteter och liknande. Ett erkännande av målet skulle således medföra konkret finansiellt stöd, såväl som en större uppmärksamhet utanför Älvdalen. I älvdalskans fall strävar man särskilt starkt efter detta erkännande eftersom det inte finns någon annan välfungerande språkpolitik i Sverige som värnar dialekter. Representanter från Älvdalens kommun har hittills skickat två motioner till riksdagen; båda har dock bemötts med avslag. Termen minoritetsspråk vållar dock mycket diskussion. Man skulle därför kunna följa Tysklands eller Polens exempel och erkänna älvdalska som landsdelsspråk, i likhet med lågtyska och kasjubiska. På detta sätt skulle man kunna betona älvdalskans regionala egenart och regionala identitet utan att behöva skapa någon etnisk älvdalsk identitet, vilket strider mot älvdalingarnas självuppfattning. ” (Dorota Melerska, ”Älvdalskan - mellan språkdöd och revitalisering”,  Adam Mickiewicz-universitet i Posnan, februari 2011)

Personligen anser jag att det vore högst rimligt att ge älvdalskan status som landsdelsspråk à la lågtyskan i Tyskland eller kasjubiskan i Polen. Det finns ingen språklig varietet inom de nordgermanska språken, som skiljer sig så mycket från standardspråket, i det här fallet riksvenskan, som just älvdalskan. På det stora hela skiljer sig älvdalskan lika mycket från rikssvenskan som isländskan. Dessutom kämpar faktiskt älvdalingarna aktivt för sitt språks bevarande och för att det ska få någon form av officiellt erkännande.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...