Direktlänk till inlägg 10 december 2013
Detta utdrag är hämtat från bloggen ”flyktlinjer marginalanteckningar”. Inlägget i övrigt tar upp frågor som New Public Management, förslaget om högskolestiftelser och deprofessionaliseringen inom högskolesektorn.
För att bara nämna några av de tidskrifter som för närvarande stöds ekonomiskt av Vetenskapsrådet (VR) och hur mycket de får: Historisk tidskrift (350 000 kr), Lychnos. Årsbok för idé- och lärdomshistoria (70 000 kr), Scandia. Tidskrift för historisk forskning (240 000 kr), Sociologisk Forskning (80 000 kr), Statsvetenskaplig tidskrift (60 000 kr), Tidskrift för genusvetenskap (230 000 kr), Tidskrift för litteraturvetenskap (200 000 kr). Det är som synes centrala forum för svensk vetenskap som hotas av nedläggning.
Jag är bäst informerad om de historiska vetenskaperna och där pågår för tillfället en febril aktivitet och organisering för att försöka rädda situationen. För utan dess bidrag blir det svårt att finansiera flera av tidskrifterna. Det skulle förvåna mig om forskare inom de andra berörda disciplinerna skulle vara mindre upprörda än vad historikerna är.
För exempelvis humanvetare är publikationen i regel målet, det vill säga, det vi åstadkommer, våra resultat. För naturvetaren är publikationen oftare ett medel, medan citeringen, anslaget eller patentet är det eftersträvade utfallet. VR: s argumentation för att på detta sätt motverka dessa forum för våra ”produkter” är inte helt klar. En kvalificerad gissning är att VR med denna forskningspolicy vill få svenska humanvetare och samhällsvetare att i större utsträckning publicera sig i internationella tidskrifter.
Ett intressant och paradoxalt faktum är att flera av de aktuella tidskrifterna numera har ett granskningsförfarande med anonymiserade författare och granskare – just för att säkra publikationens vetenskapliga kvalitet. Det gör att en tidskrift exempelvis kan bli mer meriterande att publicera sig i genom att den får fler kvalitetspoäng på den ”norska listan”. Trots att flera svenska vetenskapliga tidskrifter arbetar med att anpassa sig till den kvantifiering som utmärker dagens offentliga sektors övergripande styrningsprincip, New Public Management, så är det alltså ändå inte tillräckligt för VR.
Det återstår att se om VR ändrar sig och åtminstone beslutar att faktiskt utreda frågan med en ordentlig konsekvensanalys eller om de helt sonika avvecklar stödet. Det är för övrigt en relativt begränsad och billig bidragsform som förra året hamnade på totalt 3,5 miljoner kr, eller cirka 0,7 promille, av de bidrag som VR årligen delar ut.
För mer kritik av VR: s beslut se exempelvis redaktören för Historisk Tidskrift, Stefan Amirells, debattinlägg ”Från tidskriftsstöd till tidskriftsdöd”: (http://debatt.rj.se/?p=241).
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Jag är väl inte direkt negativ till kundenkäter. MEN titeln på undertecknaren får min blodtryck att stiga påtagligt. Customer Insight Manager. Vattenfall är såvitt jag vet ett av svenska staten ägt aktiebolag, i det här fallet verksamt i Sverige. Och...
För första gången i historien dominerar ett enda språk den globala vetenskapliga kommunikationen. Men den faktiska produktionen av kunskap fortsätter att vara ett flerspråkigt företag. Användningen av engelska som norm innebär utmaningar för fo...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 |
7 | 8 | |||
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 |
|||
16 |
17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | |||
23 | 24 |
25 | 26 |
27 | 28 | 29 | |||
30 | 31 | ||||||||
|
Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord? Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se. Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"