Jochen Dreier på bloggen Hyperland berättar med utgångspunkt från en studie av András Kornai att bara 3,7 procent av världens språk används på internet. Han skriver:

”Av de runt 7 000 språk, som idag talas i världen, gäller 2 500 som hotade. Betraktar man däremot språkens överlevnadsförmåga på internet, försämras situationen dramatiskt. Bara färre än fem procent kommer att överleva i ’Digitalien’, hävdar en aktuell studie.

De tal, som den matematiske lingvisten  András Kornai presenterar i sin studie ”Digital Language Death” låter förskräckande: 96, 3 procent av alla kända språk kan följaktligen redan idag anses som utdöda i den digitala världen. De övriga fyra procenten delar sig dessutom åter i två grupper på vardera runt två procent. Den första gruppen innehåller 170 språk, som verkligen används på internet, i mobiltelefoner och annan digital utrustning. Den andra gruppen, med runt 140 språk, balanserar på en knivsegg mellan digitalt liv och död. En del talare av hotade språk försöker att bekämpa denna digitala död genom aktioner som exempelvis Tweet-Yoruba-Day.” (Min översättning) (1)

Nu är det kanske lite oegentligt att tala om ”språkdöd” på internet, eftersom 96,3 procent av världens språk hittills inte har levt alls på internet, d.v.s inte har använts. De har helt enkelt ännu inte tagit sig in på internet.  Wikipedia finns till exempel bara på 287 språk. Om ett språk ska vara företrätt på internet krävs det att det måste fungera som skriftspråk, ett visst antal talare, ett väl utbyggt internet och hög andel internetanvändare, att det har uppbackning av den egna staten eller åtminstone starka frivilliga krafter.

Isländska, som har c:a 320 000 talare, är mycket väl företrätt på internet. Antalet internetsidor per islänning är förmodligen högst i världen och andelen islänningar, som använder internet, uppgår till 97,1 procent (bara Monaco i Europa, som är ett specialfall, har en högre andel). Yoruba, som omnämns i citatet, talas av 26 miljoner människor, men när det gäller antal artiklar på Wikipedia kommer yoruba först på 79:e plats, slaget av Island, som hamnar på 75:e plats.

När det gäller innehållet på internetsidor, hamnar svenskan på 16:e plats i världen, eller med 0,6 procent av innehållet. Vad antalet artiklar på Wikipedia anbelangar, kommer artiklar på svenska på fjärde plats, efter engelska, nederländska och tyska, men före franska, italienska och ryska. Denna placering kommer säkert att ändras på sikt, eftersom det är orimligt att anta att svenskspråkiga i längden kommer att kunna producera lika många artiklar som företrädare för vissa andra betydligt större språkgrupper.

Det existerar en språklig hierarki på internet  - och i världen. Överst tronar naturligtvis engelskan, alldeles oavsett att internet är bättre utbyggt i andra länder, som exempelvis Norden, än i USA. Engelskans starka ställning på internet beror naturligtvis på att engelskan redan innan internets uppkomst var det viktigaste lingua francat i världen, att internet och persondatorer först utvecklades i USA och att språk med de största ekonomiska resurserna alltid har ett försteg.  Det är betecknande att när Microsoft skulle demonstrera ett röstöverssättningsprogram, så var språkparet engelska-kinesiska och demonstrationen skedde i Beijing.

Till och med ett medelstort språk som svenska (på 90:e plats i världen) släpar efter i den digitala utvecklingen – se rapporten ”Svenska språket i den digitala tidsåldern”.

Observatör

1) "Von den rund 7.000 Sprachen, die heute auf der Welt gesprochen werden, gelten 2.500 als gefährdet. Betrachtet man allerdings die Überlebensfähigkeit von Sprachen im Internet, verschlechtert sich die Situation dramatisch. Nur weniger als fünf Prozent würden in Digitalien überleben, behauptet eine aktuelle Studie.

Die Zahlen, die der ungarische Mathematik-Linguist András Kornai in seiner Studie mit dem Titel “Digital Language Death” vorstellt, klingen erschreckend: 96,3 Prozent aller bekannten Sprachen können demnach schon heute in der digitalen Welt als ausgestorben gelten. Die übrigen vier Prozent teilen sich außerdem nochmals in zwei Gruppen von jeweils rund 2 Prozent auf. Die erste Gruppe enthält 170 Sprachen, die wirklich im Internet, auf Smartphones und anderen digitalen Geräten genutzt werden. Die zweite Gruppe, mit rund 140 Sprachen, wandelt auf einem schmalen Grat zwischen digitalem Leben und Tod. Einige Sprecher bedrohter Sprachen versuchen, diesen digitalen Tod mit Aktionen wie beispielsweise dem Tweet-Yoruba-Day zu bekämpfen."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Östen Dahl

21 december 2013 19:46

Jag håller med om att det är lite konstigt att tala om språkdöd på Internet. Antalet språk som används på nätet måste sättas i relation till antalet som har fullt fungerande skriftspråk i den icke-digitala världen. I själva verket är det många språk som är synligare på Internet än någon annan stans. En hel del av de språk som har relativt omfattande Wikipediaversioner används annars i högst begränsad utsträckning som skriftspråk, exempelvis "Ripoarisch" (Kölntyska), vallonska, samogitiska (en lettisk varietet), mazandarani (ett iranskt minoritetsspråk) o.s.v Sen har kanske detta inte så stor praktisk betydelse för de här språken som ofta är utrotningshotade redan - men i varje fall gör Internet knappast deras situation värre.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I radions "Förmiddag med" diskuterades idag denna fråga. Flera intressanta synpunkter, bland annat medverkade Olle Josephson, känd professor i nordiska språk. Programmet kan lyssnas på här.   Susanne L-A   (Denna nätdagbok är knuten till nätv...

Vad hände? Svar: Verkligheten kom ifatt!     (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

    Enkelt, överskådligt och på svenska!   Uppmärksam   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Björn Dahlman återger denna rapport om Internationella Engelska skolan på Twitter:     (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)   ...

    Dock inte mer än att rektorn i Landskrona sägs ha ägnat sig både åt kollektiv bestraffning i den högre skolan samt har förnedrat eleverna med urmodiga toalettbesöksregler. Vad gör man inte för att leka engelsk privatskola och låtsas ha läget...