Detta är ett utdrag från SPOF:s (Svenska Patentombudsföreningens) yttrande över patentlagsutredningens delbetänkande SOU 2013:48 – Patentlagen och det enhetliga europeiska patentsystemet.  Den avgörande frågan är att patentkrav på svenska ska ha rättsverkan, inte patentkrav på engelska, i Sverige.

Troligen av språkpolitiska skäl föreslår utredningen att det även fortsättningsvis ska inges en svensk översättning av patentkraven i ”klassiska” europeiska patent som ska valideras. Det är då anmärkningsvärt att inte ställa några kvalitetskrav på översättningen. Hygglig kvalitet tillgodoses genom att ge den svenska översättningen ges rättsverkan, på samma sätt som idag. Vi tycker också att en svensk översättning ska ha rättsverkan för att ge allmänheten fullgod rättssäkerhet och möjlighet att på bästa sätt förstå innebörden av patentkraven. Patentkraven utgör en rättshandling och bör då vara uttryckta påsvenska liksom andra rättshandlingar. Merkostnaden blir obetydlig jämfört med ingivande av svenskspråkiga patentkrav utan rättsverkan.

Språkarrangemangen, som ska gälla för patent som har giltighet i Sverige, bör också samordnas, så att reglerna blir konsistenta för å ena sidan europeiska patent, som valideras i Sverige, och å andra sidan nationella svenska patent. I båda fallen bör en svensk kravöversättning ges rättsverkan…

Det har hävdats att man ska kunna få allmänheten att förstå, att den svenska kravöversättningen ej har någon rättslig betydelse, utan endast tillhandahålles för ”informativ” verkan. Vi delar inte denna tilltro att en dålig översättning ger relevant information. Den som läser en svensk text, som offentliggjorts av en myndighet i form av en tryckt text, har befogad anledning att förutsätta att texten är korrekt och att man kan lita på innehållet Varför skulle annars översättningen finnas? Om man enbart vill ge en ungefärlig orientering skulle det räcka med den europeiska patentskriften. De flesta svenskar, som yrkesmässigt sysslar med teknik, kan orientera sig i stora drag om innehållet utifrån den europeiska patentskriften som sådan, eftersom den innehåller patentkrav på tre språk (engelska, tyska och franska). Att tillhandahålla en kvalitativt dålig översättning är inte att tillhandahålla relevant information. Snarare finns en risk för att allmänheten blir vilseledd och att det snarare blir fråga om ”desinformation”. Vid kravanalys är det en klar fördel, om man har svenska som modersmål, om man själv kan läsa kraven på svenska, eller åtminstone få innebörden förklarad för sig av ett patentombud, en patentexpert eller en advokat.

- Inget av våra grannländer har slopat den rättsliga verkan av nationella kravöversättningar efter nationell validering av europeiska patent: I en bilaga till detta yttrande anger vi vilka bestämmelser som gäller i Norge, Danmark, Finland, Estland, Lettland, Litauen och Polen. (Tyskland är inte ett jämförbart land, eftersom tyska utgör ett av de tre officiella språken i Europapatentkonventionen, EPC).

Varför ska Sverige ge patenthavare mycket större språklättnader än våra grannländer? Alla dessa grannländer kräver en översättning av patentkraven till ett nationellt erkänt språk, och dessa översättningar har rättslig verkan, så att tredje man kan lita på att skyddsomfånget vid intrångsbedömning ej är större än vad som framgår av kravöversättningen. För Europa som helhet innebär den svenska nyordningen en obalans. Svenska företag måste betala kravöversättningar för patentskydd i grannländerna, medan utländska företag slipper denna översättningskostnad vid validering av patentet i Sverige…

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)