Alla inlägg under februari 2014

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 februari 2014 18:44

Den tyska tidskriften ”Focus”  berättar om vilka katastrofala konsekvenser ett diktat om användning av engelska som koncernspråk vid digital kommunikation fick.  I det konkreta fallet föregav styrelsen för det tysk-amerikanska företaget att den tyska och amerikanska sidan skulle kommunicera med varandra oftare i framtiden och sänka resekostnaderna. Därför införde företaget videokonferensteknologi med engelska som koncernspråk för kommunikationen. Efter tre månader steg de tyska medarbetarnas frånvaro i samband med dessa videokonferenser med 80 procent. De sjukskrev sig helt enkelt. När denna utveckling analyserades, upptäckte man olika emotionella "utlösare"; bland annat fungerade språkbarriären frustrerande. En medarbetare förklarade: ”Jag behärskar inte det engelska språket tillräckligt bra; jag har en känsla av att domineras av amerikanerna.” En annan berättade:” Jag har känslan att jag uttrycker mig som en åttaåring. På grund av språkövertaget sitter de helt enkelt med bättre kort.”


Det är lätt att hamna i underläge i en diskussion med en modersmålstagare. Horace Engdahl berättade vid ett tillfälle om en offentlig debatt, som han en gång hade haft med en engelsman. Det var som ”att slåss med den ena handen bakbunden”, sade han.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 20 februari 2014 22:39

Vi som har sett fram mot att semestra i Närke i sommar gläder oss i dag över den katalog över vandrarhem som medföljer det senaste numret av "Turist".


I Örebro kommer vi givetvis att ta in på STF Livin' Hotell och Vandrarhem. Med ett så säljande namn finns inga tvivel!


-cj



Av Nätverket Språkförsvaret - 20 februari 2014 19:11

(Bokpresentation)


Boken belyser hur det svenska språket har utvecklats i samhället, hur det under tusen år har slipats, tänjts och vidgats för att kunna fungera på nya områden och i flera syften. Den utvecklingen har ofta skett under inverkan från andra kulturer och andra språk. Under århundradenas lopp har också vanliga människors tillgång till språket förändrats, och den processen har i sin tur haft återverkningar på språket. Allt detta beskrivs i elva uppsatser, som var och en ger en glimt från ett skede i svenskans historia.

Denna titel har tidigare givits ut av Norstedts men ingår numera i Studentlitteraturs sortiment. Redaktörer: Lena Moberg och Margareta Westman.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 20 februari 2014 17:35

Dagstidningen GP i den stora västgötametropolen torgförde härförleden en undersökning av pekplattor, även kallade datorplattor. Rubriken var High end surfplattor. För benämningen "high end" fick redaktionen välförtjänt på nöten, men beteckningen surfplatta är minst sagt daterad, för att använda ett förhoppningsvis snart daterat poputtryck.


När en yrvaken amerikansk allmänhet i början av nittiotalet noterade Internets existens genom webbläsaren Mosaic, föddes frasen "to surf the Internet". Sedan hände ingenting och ingenting innan försvenskningen "surfa på interne'tt" dök upp. Då hade man sedan länge på den andra sidan pölen greppat att Internet var något mer än att bara hoppa från webbplats till webbplats genom att klicka på länkar.


När produkten tablet computer lanserades översattes den av många till surfplatta. Det är som sagt alltför begränsande. Se Datatermgruppens webbplats datatermgruppen.se!


-cj



Av Nätverket Språkförsvaret - 19 februari 2014 20:10

I ett blogginlägg tar Finn-Erik Vinje upp hur svecismer tar sig in i norskan, speciellt i norska sportjournalisters språk. Han skriver:


”Det er gammelkjent at norske sportsjournalister ligger langflate for svensk og villig vekk kopierer deres språklige påfunn, især slangpregede ditto.


For øyeblikket er vinnerskalle en uimotståelig fristelse; norske journalister tyr til denne leksikalske nyheten med den største selvfølgelighet og uten betenkelighet i overskrifter og brødtekst. Den idrettsmann som skyr få midler i kampen om gullet,  får det hedrende epitet vinnerskalle. Og i samme omgivelser lurer svesismer som snakkis, loppis, fresh, målgang osv… ”


Han fortsätter:


”Svesismer har en underlig tiltrekningskraft på norske journalister.


Man fristes til å spørre: Når kan norske journalister tenke seg for en gangs skyld å være nyskapende innenfor det egne språkets rammer, dvs. uten å ape etter engelsk og svensk? Og hvem er parat til å besvare følgende infame spørsmål:  Når treffer vi på den første norvagisme i Aftonbladet eller Expressen?”


Enligt Wikipedia har dock svenskan ”fått sin beskärda del” av norvagismer, men samma text lyckas bara ange tre exempel, d.v.s greja, slalom och uttrycket ”vare sig selv nok”. Enligt Wikipedia ” (har) generellt sett de norvagismer, liksom danismerna från danskan, som förekommer i svenskan spridits via skrift genom tidningar och böcker”. Den tidigare ömsesidiga påverkan mellan svenskan och norskan har ersatts av en mer ensidig påverkan från svenskans sida gentemot norskan, särskilt efter andra världskriget och i och med internets och datateknologins uppkomst. Svenskan påverkas idag mest av engelskan, i mycket liten utsträckning av danska och norska. Katten (engelskan) på råttan (svenskan), råttan på repet (norskan)... oxen får representeras av de olika minoritetsspråken i Sverige och Norge.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - 18 februari 2014 12:00

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)


I dagens avsnitt av ”Språket” besöker man Språkrådet och ställer frågor om språk och makt.

I dagens avsnitt av ”Språket” besöker Emmy Rasper Språkrådet. Temat för avsnittet är språk och makt. Vem bestämmer över språket? Är det verkligen språkbrukarna som det ofta hävdas? Borde det inte vara någon eller några som har mer inflytande över svenskan än andra?

Lyssnarfrågorna besvaras under våren av språkkonsulten Ylva Byrman. I detta avsnitt tar hon bland annat upp uttrycket ”rikstrött” och varför vissa säger ”vi är gravida”.

Gå till ”Språkets” webbplats där du kan läsa mer om programmet och lyssna på tidigare avsnitt.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 17 februari 2014 15:53

Se den s.k Dagens Kontext, http://www.dagensnyheter.se/Sections/Issue-16022014/Serier-och-Spel/


Funnes det en gren (numera "disciplin") i produktion av svengelska floskler per tidsenhet så låge TV3/Viasat bra till...


-cj

Av Nätverket Språkförsvaret - 16 februari 2014 19:58

Språkvitalitetstermometern EuLaViBar är ett verktyg för att undersöka i vilken grad ett språk är hotat. Forskare från åtta universitet i sex europeiska länder har utvecklat barometern inom ramen för ett treochetthalvtårigt projekt, som finansierats av EU. Barometern finns nu tillgänglig för alla intressenter på adressen http://www.eldia-project.org/index.php/eulavibar. Forskningsledaren Anneli Sarhimaa från Johannes Gutenberg-Universität Mainz förklarar att verktyget har utvecklats för att undersöka de delvis starkt hotade finsk-ugriska språken (läs fr.a i Ryssland – vår anm.). Men hon påpekar också att barometern i princip kan användas på alla språk, som riskerar att dö ut.


Källa: Gefährdete Sprachen ermitteln: Toolkit für das Sprachvitalitätsbarometer jetzt frei verfügbar


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28
<<< Februari 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se