(Brev till riksdagens näringsutskott)

Den föreslagna nyordningen innebär att det förutom svenskspråkiga ansökningar också skall bli möjligt att behandla och bevilja patentansökningar på engelska i Sverige. Enligt regeringens proposition kommer det i framtiden att finnas två typer av svenska patent:

- dels beviljade patentansökningar på svenska av svenska patentverket med juridiskt bindande patentkrav på svenska,

- dels beviljade patentansökningar på engelska av svenska patentverket och redan beviljade EU-patent validerade för Sverige med informativa icke- juridiskt bindande patentkrav på svenska.

Det betyder att det kan uppstå oklarheter vid en patenttvist i domstol omett patent av vardera slaget står mot varandra, ett med rättsligt bindande patentkrav och ett annat med informativa patentkrav på svenska och den juridiskt giltiga versionen på utländskt språk. För patentskyddets omfång vägs ju patentkravens formuleringar på guldvåg och vi får juridiskt giltiga krav mot varandra på olika språk.

En svensk näringsidkare skall i framtiden alltså inte kunna få en svensk rättsverkande text att ta ställning till för att avgöra skyddsomfånget för en konkurrents patent gentemot egen tillverkning och försäljning på den egna hemmamarknaden utan måste ta ställning till detta på främmande språk för näringsverksamhet i Sverige. Inget annat land bland våra europeiska grannar har en ordning, där patentkrav med rättsverkan i landet inte finns på landets nationalspråk. Detta ger en helt omotiverad fördel för utländska näringsidkare och storföretag gentemot svenska små och nationellt verksamma företag. Svenska patenthavare hamnar alltså i underläge gentemot patenthavare i grannländerna, eftersom de förra måste verkställa en juridiskt bindande kravöversättning vid validering i utlandet medan utländska patenthavare inte åläggs motsvarande skyldighet i Sverige.

Redan Londonöverenskommelsen tillämpar vid validering av europeiska patent ett språkarrangemang, som tillåter obligatorisk översättning av patentkraven till nationalspråket och att denna version har rättsverkan. Enligt regeringens förslag skall ändå patentkraven översättas till svenska i informativt syfte; det innebär alltså ingen merkostnad att samtidigt se till att endast patentkraven på svenska är juridiskt bindande.  Om patentkraven på svenska är juridiskt bindande, kommer detta säkerligen också leda till att patentkravens språkliga kvalitet säkerställs.

Propositionen innebär att svenska inte längre kommer att vara ett juridiskt heltäckande språk för verksamhet i Sverige genom att rättsverkande texter i sin helhet inte längre finns på svenska. Det kan också uttryckas som att svenska medborgare inte längre kommer att ha rätt att använda svenska språket inom ett specifikt område i svensk domstol. Här överskrids en röd linje i svensk rättspraxis.

Språkförsvarets styrelse motsätter sig bestämt förslaget att patentkraven på svenska enbart skall ha en informativ funktion. Endast patentkrav på svenska skall ha rättsverkan i Sverige.

Se också följande remissvar:

Svenska Akademien den 10/6 2012 http://www.språkförsvaret.se/sf/fileadmin/PDF/Patentspraaksutredningen_svar_SvAk.pdf

Advokatsamfundet  den 22/8 2012 http://www.språkförsvaret.se/sf/fileadmin/PDF/Advokatsamfundets_remiss_220812.pdf

Språkförsvaret 28/8 2012 http://www.språkförsvaret.se/sf/?id=1156

Svenska Patentombudsföreningen 30/9 2013 http://www.spof.se/images/130930_SPOF_yttrande_SOU_2013-48.pdf

Svenska Uppfinnareföreningen 30/9 2013 http://www.spof.se/images/SUFs_Remissvar_Patentlagsutredningen_-_SOU_2013_48.pdf

Språkförsvarets styrelse

genom

Lars Fredriksson/Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vad är Sustainable Småland? Det heter på webbplatsen:

”Sustainable Småland bildades i januari 2011. Vi är ett regionalt nätverk med inriktning på kunskapsdelning och utveckling av innovativa och utmanande miljölösningar. Nätverket har sitt säte i Växjö, i en region som har som ambition att bli Europas Grönaste. Växjö har redan fått epitetet "Europas grönaste stad" av bland andra brittiska BBC Radio.”

”Sustainable” kan översättas med ”hållbar”, "godtagbar" eller "bärkraftig”. Det är garanterat ett ord som de flesta svenskar inte förstår (utan att slå upp i en ordbok). På den tiden då regeringskansliet och de olika departementen skyltade med enbart engelskspråkiga e-postadresser, använde sig miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet av adressen registrator@sustainable.ministry.se. Innan regeringskansliet införde svenskspråkiga e-postadressen, hann man dock byta ut registrator@sustainable.ministry.se med @environment.ministry.se.

Att nätverket prålar med ogenomskinlig engelska i sitt namn vittnar om mycket dåligt omdöme. Man bör nog ifrågasätta verksamheten överhuvudtaget. Avslutningsvis skriver nätverket ” Tillsammans skapar vi: - Hållbara medlemmar med miljökompetens i världsklass”. Vad är medlemmarna egentligen gjorda av? Kan de gå sönder?

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ingångstexten på Språkförsvarets startsida användes i en av examinationsuppgifterna i kursen Swedish A: Language and Literature – Higher level vid CATS College Canterbury i England den 8 maj 2013.

Många bäckar små gör en stor å.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jernhusen, som har hand om tillvaron på Stockholms Centralstation, slår på trumman för en invigning av den renoverade centralstationen den 13 – 15 februari. I en annons  inför evenemanget skriver Jernhusen:

”Du kan se dig själv vara en del av historien med augmented reality (vår fetstil), samla digitala fjärilar, åka ånglok, dansa disco och en hel del till.”

Om Jernhusens reklammakare hade skrivit in augmented reality på Google, skulle de på en sekund ha hittat ett lämpligt ersättningsord, nämligen förstärkt verklighet, förhöjd verklighet eller utökad verklighet. Bara att välja och vraka.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Öster om vilken längdgrad? Hur långt i nord-sydlig riktning sträcker sig detta östra Sverige? Omfattar East Sweden även de östligaste områdena av Sverige, som Kataja, Haparanda kommun, Norrbotten (se "Sveriges ytterpunkter")?

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en skrivelse till Undervisnings- och kulturministeriet den 19/12 2013 påtalade Svenska Finlands folkting bl.a vikten av att språkundervisningen i grundskolan stärks och utvidgas:

”Eftersom kunskapen i främmande språk i Finland i oroväckande grad håller på att begränsas till engelska, föreslår Svenska Finlands folkting att språkinlärningen inom dagvården och förskolan inriktas på ett annat språk än engelska. Särskilt angeläget är det förstås att ge små barn möjlighet att på ett naturligt sätt bekanta sig med det andra inhemska språket (svenska respektive finska), men också samiska och andra språk kunde komma i fråga.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Svenska Yle skriver:

”Finlandssvenskarna är en folkgrupp som är oerhört intresserad av sitt eget språk. Facebookgruppen Finlandssvenska ord och uttryck har över 2000 medlemmar och fler kommer hela tiden till. Medlemmarna ställer frågor om vilka ord som kan tänkas vara finlandssvenska, vad orden betyder, var man hört dem osv.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Anders Björnsson recenserar på Magmas webbplats en bok av Stefan Björklund, som handlar om den skotska upplysningen med fokus på Adam Smith, och kommenterar Stefan Björklunds språkval:

”Stefan Björklund är upsaliensisk professor emeritus i statskunskap och expert på politisk teori. I inledningen till sin nya bok förklarar han varför det har varit så viktigt för honom att kommunicera med sina läsare på det språk som han behärskar bäst, nämligen svenska. Han medger att mycket som skrivs i disciplinen inom det svenska språkområdet numera sker på engelska. Och det är naturligt: forskningen är internationell, och engelskan är det dominerande vetenskapliga språket i vår tid, som latin och tyska var i en förgången (och franska som fortfarande håller ställningarna inom matematiken). Ändå, skriver han: ’Min erfarenhet är att en tanke behöver uttryckas, i tal eller skrift, för att ta form. Jag själv, och jag tror de flesta av oss, tänker på det språk vi vuxit upp med och det är med det språkets hjälp som vi bäst uttrycker våra tankar. Tankarna skall styra orden, visst, men det är också så att orden styr tankarna.’ Och just när det gäller tankeverksamhet, och inte blott resultatredovisning, har man behov av ett verktyg som går utöver sinnesdata: då bör man alltså ta till det som fungerar bäst.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)