Idag publicerade Svenska Dagbladet en helsidesannons med rubriken ”Bli inspirerad! Hitta formen med rätt träningstidning”. Träningstidningarna har en sak gemensamt; de har samtliga engelska titlar: Runner´s, Bicycling, Women´sHealth och Lifestyle Fitness. Förlaget som ger ut dessa tidskrifter heter Runner´s World och är beläget i Bromma, Stockholm.

Hur ska de engelska titlarna tolkas?

Runner´s World är fast förvissade om att löpare, cyklister och andra som motionerar går igång på engelska och att de inte skulle köpa tidningarna, om titlarna vore på svenska.

Runner´s World tror att löpare, cyklister och andra som motionerar går igång på engelska och att titlar på engelska är en extra lockelse, som vittnar om bildning och intelligens.

Runner´s World anser att löpare, cyklister och andra som motionerar är så korkade att de går igång på engelska titlar.

Nu verkar Runner´s World vara en internationell firma, men är är det inte ganska oförskämt, eller rentav språkimperialistiskt att inte anpassa språket efter respektive land?

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

En kvinna, som förlorade jobbet som korrekturläsare vid Norsk Lyd- og Blindeskriftbibliotek (NLB), har tillerkänts fyra miljoner i ersättning efter att hennes arbetsuppgifter hade lagts ut på entreprenad till Indien.

I rätten hävdade kvinnans chef att det var lättare för en indier, som inte kunde norska, att läsa korrektur. Men det trodde inte rätten på.

Läs mera här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Göteborgs universitet, Institutionen för svenska språkets webbplats)

För alla som sysslar med eller är intresserade av grammatik!

I samarbete med Svensklärarföreningen och Språkkonsulterna anordnas en nationell grammatikdag den 21 mars 2014. Göteborg bidrar med den sjätte Grammatikfestivalen som arrangeras av Grammatikseminariet vid Institutionen för svenska språket och forskningsprofilen Språk och lärande vid Institutionen för språk och litteraturer vid Göteborgs universitet.

Årets tema är Grammatik och undervisning.

Arrangemanget vänder sig till forskare, lärare, studenter och andra intresserade.

Varmt välkomna, önskar organisationsgruppen!

Evie Coussé, Laura Downing, Camilla Håkansson, Benjamin Lyngfelt, John Löwenadler

Tid: Fredag den 21 mars 2014
Plats: Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6 i Göteborg.
Efteråt: Mingel med vin och tilltugg

Läs programmet här

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna text är hämtad från Språkrådets webbplats)

Med anledning av språkforskaren Ulf Telemans 80-årsdag har hans kollegor samlat ett antal artiklar av honom i festskriften ”Tankens makt över språket”.

Ulf Teleman är en av svensk språkvetenskaps mest framstående forskare, tillika huvudredaktör för Svenska Akademiens grammatik. Hans inflytande på svensk språkvård och svensk grammatikforskning har varit stort, och för den som vill bekanta sig med hans tänkande kan man nu läsa viktiga artiklar av honom i festskriften ”Tankens makt över språket”, som getts ut med anledning av Ulf Telemans 80-årsdag.

Teleman har intresserat sig för grammatik, svenskdidaktik och språkvård, och ofta lagt ett historiskt perspektiv på ämnena. Urvalet av artiklar är gjort för att vara lättillgängligt för en bredare, språkvetenskapligt intresserad läsekrets, och alla artiklar utom en är på svenska. Artiklar som ”Bestämt och obestämt: Fem 1600-talsgramamtiker på upptäcktsfärd bland modersmålets artiklar”, ”Behöver vi en nationell språkpolitik?” och ”Vad kan man när man kan skriva?” ger en introduktion till centrala delar av Telemans tänkande.

Boken avslutas med en fullständig bibliografi över Telemans språkvetenskapliga publikationer, för den som vill läsa och lära mer. Där finns också många av de verk som svensk språkvård haft glädje av, som ”Rätt och rätt i språket”, ”Språkvårdens argument” och inte minst det stora historiska verket om svensk språkvård genom århundradena, ”Ära, rikedom och reda” respektive ”Tradis och funkis”.

• ”Tankens makt över språket” (2014), Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet. 238 sidor.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Foto: Sven Enqvist)

Denna skylt är uppsatt vid bron i Oskarström i Halmstads kommun, Halland. Men varför är den på engelska? Vi slår vad om att engelska inte är majoritetsspråket i Oskarström, inte ens majoriteten av turisterna har engelska som modersmål. Har Vägverket (Trafikverket sedan 2010) köpt upp ett restlager från Storbritannien? Enspråkigt engelska skyltar kan man inte ens sätta upp i Wales längre. Finns det fler sådana här skyltar runtom i Sverige?

Denna skylt har uppmärksammats i två tidigare inlägg i denna nätdagbok, dels "Duck crossing - ett andefattigt budskap" och dels "Vad har hänt med vägskylten "Duck crossing"? Fortfarande kvar?"

Skylten finns alltså kvar, trots att den kritiserades redan hösten 2011. Om fler hör av sig till Trafikverket, kanske verket tar intryck av kritiken.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På tal om Melodifestivalen. Jag har tittat lite på internationella musiktävlingar under förra året i vilka Sverige har ställt upp i med låtar på svenska. Den första jag fann var "Guest Jury Hits" , en slags retrotävling med gamla 70-talslåtar.  Sexton länder deltog och jurygrupper från 30 länder röstade. Sveriges bidrag vann med låten Fernando sjungen av Anni-Frid Lyngstad, ett starkt kort förstås. Tvåa blev en låt från USA.

Den andra tävlingen heter OGAE Song Contest med 30 deltagande länder. Här hamnade Sverige på en hedrande 4:e plats med Petra Marklunds "Händerna mot himlen". Om man ser lite närmare på de olika ländernas poängsättning så blir det uppenbart att musiksmaken varierar påtagligt mellan de olika länderna. Petra Marklund fick flera 12-poängare, men också låga poäng från en del länder. Ett liknade utfall fick låten "Bröder" i årets melodifestival där de utländska jurygrupperna gav både 12-poängare och 0-poängare, Glädjande nog fick låten en fin 5:e plats totalt av dessa jurygrupper, vilket visar att sånger på svenska inte alls är chanslösa.

ZRX

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel, ”Man spricht nicht mehr Deutsch”,  i Die Welt den 9 mars diskuterar språkvetaren Wolgang Klein de uppenbara nackdelarna med engelskans expansions som vetenskapsspråk på tyskans bekostnad. Han anger fyra nackdelar.

För det första befinner man sig i ett konkurrensunderläge gentemot modersmålstalare, i praktiken gentemot alla som talat engelska sedan barnsben. Man behöver längre tid för att skriva en uppsats; resultatet utmärker sig varken genom klarhet eller elegans eller någon större förståelighet. Ofta säger man bara ungefär vad det är man vill säga och ofta säger man något helt annat än vad man menade. På möten uttrycker man sig knaggligt och reagerar plumpt och osäkert.

För det andra gäller naturligtvis denna nackdel även de som vill lära sig – eller använda sig av – tyska. Klein berättar om ett samtal med en amerikansk forskare, som berättade att det tog henne tre gånger så lång tid att läsa en uppsats på tyska som på engelska. För att hon med tanke på sin arbetsbörda skulle välja att läsa en uppsats på tyska, krävdes i princip att den var tre gånger så värdefull som en uppsats på engelska.

För det tredje handlar inte all forskning om spetsforskning. Minst lika viktig är förmedlingen av vetenskap till den breda allmänheten. Om alla betydande uppsatser och böcker bara författas på ett språk, som de flesta inte behärskar, skadas denna förbindelse helt. De breda massorna kommer att avskäras från vetenskapen på samma sätt som då latinet användes som lärdomsspråk.

För det fjärde förstörs sambandet med äldre publikationer, som författats på tyska. Det blir allt färre engelskspråkiga författare som har läst – och kan citera - Kant eller Hegel, Liebig eller Planck, Humboldt eller Grimm i original. De ”internationella tidskrifterna” publicerar inte några bidrag på tyska; de citerar inte ens på tyska.  Steven Pinkers ”The Better Angels of Our Nature: Why Violence Has Declined”, som översattes till tyska 2011, citerar runt 1000 publikationer, samtliga på engelska. Den som läser boken måste få det intrycket att det inte bedrivs någon forskning om våldets roll i mänsklighetens historia på andra språk än engelska.

Avslutningsvis: ”Wir merken es nicht, aber faktisch wird die Geschichte der Wissenschaften gerade umgeschrieben.” Vi märker det inte, men faktiskt håller vetenskapernas historia just på att skrivas om.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

                                     (Foto: Anita Stjernlöf-Lund)

Föreningen Värmlandslitteratur har publicerat en minnestext över Gunnar Lund på sin webbplats (se även Språkförsvarets tidigare minnestext).

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)