Alla inlägg under april 2014

Av Nätverket Språkförsvaret - 15 april 2014 13:37

Enligt en rapport från Higher Education Funding Council of England, som kommenterades i gårdagens International Herald Tribune, förlorade engelska universitet (universitet i Wales, Skottland och Nordirland är alltså inte inkluderade i rapporten) utländska studenter, som antagits för heltidsstudier, perioden 2012 – 2013 jämfört med 2010 – 2011. Minskningen uppgick till en procent. Dessa heltidsstudier inkluderar många masterprogram och tenderar att domineras av utländska studenter. 2012 – 2013 kom 74 procent av de antagna från länder utanför Storbritannien. Den största gruppen av utländska studenter på masterprogrammen idag kommer från Kina, eller 26 procent, samtidigt som antalet studenter från Indien och Pakistan har minskat.


Det är första gången som antalet utländska studenter som söker sig till brittiska universitet minskar sedan början av 1980-talet. Utvecklingen oroar de brittiska universitet med tanke på att kursavgifterna är en viktig inkomstkälla.  Förmodligen beror bortfallet på alltför höga kursavgifter.


Storbritannien lockar till sig fler utländska studenter än något annat land utom USA och anger det totala värdet av det utländska valutainflödet till dess ekonomi till 10 miljarder pund, eller 116 miljarder kronor.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 14 april 2014 12:03

Språktidningen skriver:


"Rösta fram Sveriges roligaste företagsnamn! Nu är det dags att rösta fram Sveriges roligaste företagsnamn! Är din favorit Harry Kuvert, Lika som bär, Zoolefteå eller något av de andra förslagen? För en tid sedan bad vi läsare att tipsa oss om fyndiga namn på företagsnamn. Bland de inkomna förslagen har vi valt ut tio till en omröstning om Sveriges vassaste namn. Var med och rösta på din favorit!"


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 13 april 2014 11:27

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)


"Fula ord har alltid funnits. I en ny bok presenterar en grupp språkforskare från de nordiska länderna den senaste forskningen om svordomar.


Författarna till boken ”Swearing in the Nordic Countries” (2014, Dansk Sprognævns konferenceserie volume 2, redaktör Marianne Rathje) ser bland annat närmare på attityder till svärande i olika åldrar, användningen av svordomar i medierna och gångna tiders svärande.


”De fula orden har språkliga och sociala funktioner som vi vill förstå. Svordomar avslöjar saker om oss människor och det samhälle vi lever i, om våra relationer och värderingar − förr och nu”, säger Ulla Stroh-Wollin, universitetslektor i nordiska språk vid Uppsala universitet.


Den forskargrupp som står bakom boken kallar sig ”Swearing in Scandinavia”, i dagligt tal SwiSca. Nätverkets syfte är att skapa förutsättningar, bland annat ekonomiska, för en vidare forskning kring svordomar.


Läs mer om boken på forskning.se eller hos Dansk Sprognævn."


Det är förvånande att boken har en engelsk titel. Diskuteras svordomar i Norden på engelska?


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 12 april 2014 11:33

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)


Datorn är ingen silverkula som kan lösa alla problem, men när skolor använder teknik på rätt sätt ger det resultat. Det skriver professor Åke Grönlund i sin nya bok ”Att förändra skolan med teknik”.


”Att förändra skolan med teknik” Handelshögskolan vid Örebro universitet Professor Åke Grönlund forskar och föreläser om ledningsfrågor i skolan med anknytning till it-användning. Boken ”Att förändra skolan med teknik” visar att när allt fungerar får tekniken positiva effekter i skolan. Kontakten mellan lärare och elever ökar och har en högre kvalitet, eftersom lärarna är mer tillgängliga för eleverna. Att söka information, skriva och presentera görs på ett effektivare sätt. Till exempel har forskningen visat att en ny metod som innebär att elever skriver sig till läsning med it-stöd ger bättre resultat än traditionella metoder för att lära barn att läsa och skriva.


Nyckeln till framgång finns i ledarskapet. Bra innovationer uppstår när kreativa lärare utvecklar sina arbetsmetoder. Forskarna anser att det är kommunernas ansvar att se till att nya metoder sprids och kommer alla elever i alla skolor till del. ”Man kan inte delegera allt ansvar till den enskilda skolan. God användning av it i skolan förutsätter politiska beslut angående infrastruktur, organisationsutveckling, lärresurser och teknikanvändningsavtal”, säger Åke Grönlund.


Boken bygger på forskningsprojektet Unos Uno och innehåller texter av forskare, rektorer, lärare skolchefer och politiker. Läs mer om boken på forskning.se.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 11 april 2014 10:40

Det är väl intressant och uppmuntrande att det segrande förslaget till Nobelhus av sin brittiske (sic) arkitekt fått namnet just "Nobelhuset" medan de  svenska bidragen fått namn på engelska!

 
Björn
 
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Av Nätverket Språkförsvaret - 10 april 2014 18:31

 2014-04-07 Pressmeddelande från Uppsala universitet
 
 

Dialekter är något som alla kan relatera till och som väcker känslor. De sammansatta ordens accentuering i Skånemålen varierar på ett sätt som förbryllat forskare i över hundra år.

Nästan alla har mer eller mindre verklighetsnära åsikter om hur de själva talar, hur man talar på olika platser och om olika språkdrags eller dialektords utbredning i rummet.


– Det är ett ämne som engagerar. Empirin från dialektforskningen har förstås också andra grenar av språkvetenskapen nytta av. Även tvärvetenskapligt är dialektforskningen av vikt. Exempelvis kan språkliga företeelsers geografiska utbredning berätta om forna tiders samfärdsel och samhällsstruktur, säger Mathias Strandberg, doktorand vid institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.


Materialet till sin avhandling har han hämtat från Institutet för språk och folkminnen där det bland annat finns cirka sju miljoner lappar med fonetiskt upptecknade dialektord. Ungefär en sjundedel av detta material kommer från Skåne. Materialet samlades in i fält i huvudsak i slutet av 1800-talet och under 1900-talets första hälft.


– Ofta gick det till så att upptecknarna fick komma hem till sagesmännen, dricka kaffe och prata om ditt och datt. Under samtalen förde de anteckningar som de sedan renskrev på de ordlappar som ännu förvaras i arkiven. På 1930-talet inleddes dessutom en omfattande inspelningsverksamhet, säger Mathias Strandberg.


Svenskan och de flesta av dess dialekter har två så kallade tonaccenter eller ordaccenter: accent 1 (också kallad akut accent) och accent 2 (också kallad grav accent). Ordaccenterna består i två distinkta melodier som enskilda ord uttalas med. Dessa melodier gör att vi kan skilja mellan annars ljudmässigt identiska ord som t.ex buren med accent 1 (bestämd form av bur) och buren med accent 2 (av bära).


I standardsvenskan sådan den talas bland annat i och omkring Stockholm har sammansatta ord nästan uteslutande accent 2. Många dialekter, bland annat skånska, har däremot både accent 1 och accent 2 i sammansättningar. Accent 1 har t.ex landsväg och kostall, accent 2 däremot t.ex handtag, rågstubb och träbit. Den till synes närmast regellösa variationen mellan accent 1 och accent 2 i sammansättningar har gäckat forskningen i över hundra år.


I sin avhandling visar Mathias Strandberg att variationen beror på historiska omständigheter. Accent 1 tillkommer regelbundet sammansättningar där en stavelse har fallit bort i förleden, t.ex hodyna ’huvudkudde’, av fornöstnordiskans hovuþdyna. Också sammansättningar som återgår på konstellationer av två självständiga ord, t.ex landsväg (där förleden från början är ordet land böjt i genitiv, alltså den vanliga ägande- eller tillhörighetsformen lands) har regelbundet accent 1.


Ett annat fenomen som påträffas i skånska dialekter är att sammansättningar kan betonas på efterleden: handtág, rågstúbb, träbít och så vidare. I avhandlingen framgår att detta är ett i huvudsak syd- och västskånskt fenomen, och att det är fråga om en dialektgeografisk variation mellan accent 2 och efterledsbetoning. Mot nordöstligt hàndtag (där grav accent anger accent 2) står alltså sydligt och västligt handtág.


Mathias Strandberg argumenterar för att efterledsbetoningen är utvecklad ur en accent 2-tonkurva där den huvudbetonade stavelsen är tonalt flack och en hög ton istället följer på nästa stavelse. I sammansättningar med enstavig förled hamnar den höga tonen på efterleden, som därmed har uppfattats som huvudbetonad. Denna accent 2-tonkurva är känd från bland annat Dalarna och Gotland men har hittills inte påvisats i Skåne. I avhandlingen anförs dock belägg från sydöstra Skåne. Denna nya kunskap möjliggör en bättre förståelse av efterledsbetoningens ursprung.


Referens: De sammansatta ordens accentuering i Skånemålen (2014) Doktorsavhandling, monografi, ISBN: 978-91-506-2386-4, Författare: Strandberg, Mathias Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk, Seminariet för nordisk namnforskning.

 
KONTAKT
Mathias Strandberg, tel: 018-471 3404, 0709-24 89 18, e-post: mathias.strandberg@nordiska.uu.se
 
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)


Minns ni diskussionen kring ogooglebar? Nu försöker Google återigen få ensamrätt på ett ord.


Vi har i en tidigare notis uppmärksammat att Google försökte påverka innehållet i Språkrådets nyordslista för 2012 genom att specificera betydelsen av ogooglebar. Det slutade med att vi tog bort ordet ur listan – vilket knappast påverkade hur ordet används.


Nu vill Google ta patent på engelskans glass, för att kunna skydda sina smarttelefonglasögon Google Glass. Företaget slåss med det amerikanska patent- och registreringsverket, som inte håller med om att vardagsordet glass är något Google ska vara ensamma om att kunna marknadsföra.


Försök att ta patent på vardagsord lyckas sällan. Ett annat aktuellt exempel är hamburgerkedjan Max försök att hävda ensamrätt på ordet frunch. Ofta gör företag så här främst i marknadsföringssyfte.


Läs mer i Metro.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Lena Andersson avslutar sitt föredrag vid Språkforum den 28/3 med en kärleksförklaring till svenska språket - cirka 47.58 in i klippet.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7
8
9 10 11 12 13
14 15 16
17
18 19 20
21 22 23 24 25 26
27
28 29 30
<<< April 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Ovido - Quiz & Flashcards