Direktlänk till inlägg 11 juni 2014

Pressmeddelande: Det går att använda å, ä och ö i den synliga webbadressen!

(Detta rundbrev har skickats till samtliga kommuner i Sverige som har å, ä och ö i sina namn)


DET GÅR ATT ANVÄNDA Å, Ä OCH Ö I DEN SYNLIGA WEBBADRESSEN!

 

Sedan 2006 har det varit möjligt att använda bokstäverna å, ä och ö i webbadresser. Många kommuner, myndigheter och organisationer har – liksom Språkförsvaret - haft dubbla webbadresser, i vårt fall www.sprakforsvaret.se och www.språkförsvaret.se. Det var alltså möjligt att komma in på webbplatsen via den senare adressen, men sedan har det skett en automatisk omdirigering till www.sprakforsvaret.se.


Sedan 2012 kan emellertid webbadresser, som innehåller särsvenska bokstäver, fungera som synliga huvudadresser. Om man också behåller den gamla adressen utan å, ä och ö, kan besökare omdirigeras via webbhotellet eller den egna servern till den nya adressen – i vårt fall från  www.sprakforsvaret.se till www.språkförsvaret.se.  Moderna webbläsare har inga problem med att läsa bokstäver som å, ä och ö i webbadressen.


Många har velat dödförklara bokstäverna å, ä och ö på grund av Internets utveckling. Tvärtom har alltså frågan lösts tekniskt i fråga om webbadresserna. Det kommer också i en framtid att bli möjligt att använda å, ä och ö i e-postadresserna; dessa tecken är redan på väg in till höger om snabel-a (@, d.v.s i domännamnet.  


De senaste årens tekniska utveckling har lett till att språken har blivit allt mer jämställda på internet. Redan 2009 beslöt ICANN att lansera den teknik som gör det möjligt att använda icke-latinska tecken i hela webbadresser, inklusive toppdomäner. Det skriftsystem som det gällde i första omgången var arabiska, förenklad och traditionell kinesiska, grekiska, devanagari (hindi), kanji, hiragana och katakana (samtliga japanska), persiska, kyrilliska (ryska), tamil och hebreiska.  Möjligheten att använda de svenska bokstäverna å, ä och ö i webbadresserna är en del av denna utveckling.


Nu är frågan: Ska denna utveckling bejakas eller inte? I Sverige kan den bara bejakas om myndigheter, företag och organisationer med å, ä och ö i sina namn använder dessa tecken i sina webbadresser.


Det är ingen mening att inregistrera en webbadress med särsvenska bokstäver, om den inte används. Vi uppmanar Sveriges kommuner med å, ä och ö i sina namn att införa synliga webbadresser med dessa tecken. Det har ett obestridligt symbolvärde att använda å, ä och ö i en svensk webbadress; det visar att svenska språket inte ens är handikappat på Internet. Det är bara gärningar som räknas, inte ord. Dessutom skapar man ingen opinion om man håller i utvecklingens svans.

 

Nätverket Språkförsvaret

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

Östen Dahl

11 juni 2014 15:28

Jag noterar dock att om jag skriver in "språkförsvaret.bloggagratis.se" så får jag veta att sidan inte finns. Men det var egentligen inte det jag tänkte ta upp. Det finns en hake med det här, och det är att det inte nödvändigtvis är helt otrivialt att skriva in å, ä och ö om man sitter på en dator utomlands. Det hänger ju inte bara på webbläsaren utan också på tangentbordet. Det är inte säkert att användaren vet hur man gör för att installera ett svenskt tangentbord, eller att det ens går att göra, om datorn är gammal eller om inställningarna är låsta.

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

11 juni 2014 19:46

Östen

1.För att uppdatera Språkförsvarets webbplats används ett innehållshanteringssystem (CMS) vid namn typo3. Bloggplatsen använder ett annat program och är alltså skilt från webbplatsens. De länkar till varandra, men det är också allt. Vi har inget inflytande över Bloggplatsen, en portal med många bloggar, och det program den använder.
2. Idag har hotellen utomlands, trestjärniga och uppåt, oftast WiFi. Det är bara att ta med sig en portföljdator, eller surfplatta,med svensk teckenuppsättning. Jag hade inga problem att då och då uppdatera webbplatsen från Madeira nu i april. I fjol åkte jag tåg med fungerande WiFi från Berlin till en stad i Thüringen.
3.Den som skriver http://www.sprakforsvaret.se/sf i adressfältet på webbläsaren omdirigeras sedan 2012 automatiskt till http://www.språkförsvaret.se/sf/.
4. Om man tvingas använda en utländsk dator utan svenskt tangentbord utomlands, så finns det flera utvägar. Man kan få upp bokstäverna å, ä och ö genom att använda särskilda koder. Den metoden har jag nästan aldrig använt. I stället har jag kopierat dessa bokstäver från ett svensk dokument, som exempelvis finns på Språkförsvarets webbplats, och sedan klistrat in dem i det nya dokumentet. Det tar lite längre tid bara.
5. För övrigt tycker jag att det är tråkigt att Lingvistbloggen inte uppdateras så ofta numera.

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

11 juni 2014 20:11

Jag googlade också alldeles nyss på "sprakforsvaret" och huvudadressen http://www.språkförsvaret.se/sf/ kom upp som första träff.

 
Ingen bild

Östen Dahl

11 juni 2014 23:13

Det är klart att det går att komma runt problemet om man har kunskapen och förutseendet. Men dina svar visar tydligt det som jag egentligen ville säga, nämligen att det kan bli krångligt. Och det handlar inte om svenskar utomlands i första hand utan snarare om folk i utlandet som aldrig har haft anledning att fundera över det där med konstiga prickar över bokstäverna och som känner sig ställda om de ska skriva in en adress med å, ä och ö. Svenska företag som inte vill förlora kunder utomlands bör alltså åtminstone ange en alternativ webbadress utan dylika tecken. - Lingvistbloggen har tyvärr en inspirationssvacka, vi får se vad vi kan göra åt saken.

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

12 juni 2014 19:33

Östen,

jag tycker att dina farhågor är överdrivna. Språkförsvaret gick inte över www.språkförsvaret.se som synlig huvudadress förrän vi konstaterade att inga av våra besökare längre använde Internet Explorer 6 (eller äldre versioner), som inte kunde läsa å, ä och ö i adressfältet. Dessutom är det fråga vilken målgrupp en webbplats har. Språkförsvaret – och landets kommuner – vänder sig till en inhemsk publik. Vårt rundbrev vände sig också till kommuner.

De flesta som besöker vår webbplats kommer från Sverige och övriga Norden. Idag har 86 % av besökarna kommit från Sverige, 5 % från Finland, 2 % vardera från Danmark, Storbritannien, Tyskland och Italien och 1 % från Japan. De utanför Norden är i många fall utlandssvenskar eller sådana som kan tillräckligt mycket svenska för att känna till de speciella svenska bokstäverna. Vi har i varje fall aldrig fått någon kritik från våra utländska besökare.

Den enda kritik som vi tidigare har fått är från Lars Melin i ”Polletten som trillade ner”:

”Den som vill se en orgie i sådana åsikter kan gå till www.språkförsvaret.se. Ja, just det, en internetadress med å-ringar, ö-prickar och allt. Det ska vara ren svenska.”

Den kritiken ska kanske karaktäriseras som ideologisk?

 
Ingen bild

Susanne L-A

21 juni 2014 12:37

Själv har jag haft kontakt med Sveriges hembygdsförbund angående å ä ö i webbadresser. I deras webbportal, som leder till en mängd hemsidor för olika hembygdsföreningar i hela Sverige, går det nämligen inte att använda dessa tecken. (www.hembygd.se/hembygdsföreningens ort)
Jag bifogade Språkförsvarets skrivelse till kommunerna (och nämnde att det ursprungligen var ställt till just kommuner). Jag fick veta av den webbansvarige på förbundet att frågan engagerar många, och att det är "något som SHF kanske kommer att behöva ta ställning till". Men själv var den webbansvarige måttligt intresserad, och hade "svårt att se det meningsfulla i att skapa en enorm mängd nya webbadresser". Med den inställningen hos dem som sköter internetsidor är det inte underligt att det är som det är. Själv tycker jag t ex det är ofattbart att inte försäkringskassan har ändrat sin adress till just det i st f forsakringskassan. Och när det gäller hembygdsförbundet är det inte konstigt att frågan engagerar, med tanke på hur många orter det finns som innehåller å ä och ö.

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

21 juni 2014 15:26

Utmärkt att du stötte på Sveriges hembygdsförbund! Orsakerna till att vissa webbadministratörer och datatekniker visar denna avsaknad av intresse är nog en salig blandning av obefogade farhågor vad gäller de tekniska problemen, lättja och bristande förståelse för symbolvärdet av att använda å, ä och ö i webbadressen.

Språkförsvaret var t.ex tvunget att byta webbhotell 2012 för att kunna genomföra http://www.språkförsvaret.se/sf/ som synlig huvudadress. Det är inget tekniskt problem längre att ha å, ä och ö i webbadressen, alla moderna webbläsare kan läsa dessa tecken i adressfältet och en extra domän kostar bara runt hundralappen per år.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 30 okt 16:29

I senaste numret av Skolvärlden intervjuas Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör. Han säger bland annat:   ”– Undervisning på engelska kan tyckas attraktivt, spännande och bra. Tyvärr har vi bara ganska rudimentära kunskaper ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 30 okt 14:53

Edd du wilað lär dig dalska?   Gå med i Facebookgruppen Älvdalska bytes mot armhävningar.   Varje dag försöker jag lära min gamle kollega på Mora Tidning Birger Nylén något nytt ord eller uttryck. Och han försöker lära mig göra armhävningar. ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 30 okt 08:00


  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 29 okt 15:59

(Texten är hämtad från Språkförsvarets vänner på Facebook)   Nämen se där! En "underground-lokal" ... Vad "spännande"... Eller är det bara en källarlokal de tror att de lättare kan hyra ut med ett anglofåniskt namn? Eller har de bara glömt det sv...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 28 okt 12:08

Ett resultat av Pinochets politik var att landet, tillsammans med Sverige, tidigare delade världens mest marknadsliberala skolsystem. Chilenarna insåg dock det ohållbara med systemet och avskaffade det.    När ska "arvet" efter Göran Persson (kom...

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2 3 4 5 6 7 8
9
10
11 12 13 14
15
16 17 18 19 20 21 22
23
24
25
26
27
28 29
30
<<< Juni 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se