Enligt en undersökning, som Martin Gellerstam gjorde 1994, var fördelningen denna:

Undersökningen presenterades i ”Ordförrådets härledning”, vilken ingick i boken ”Arv och lån i svenskan”. Ordförrådet hade avgränsats till de 6 000 vanligaste orden i svenskan.   Ser man bara på de hundra vanligaste orden uppgår arvorden till 93 och de övriga till 7 (låg-)tyska lån. Andelarna beräknades enligt det språk som ordet lånats in i svenskan från, vilket inte alltid är detsamma som ursprungsspråket. Svenskan har exempelvis lånat in ordet köpa från tyskan, som i sin tur lånat in det från latinet. Tyskan har varit ett viktigt förmedlarspråk. De flesta franska lånord stammar likaså ytterst från latinet. En del latinska ord är egentligen grekiska från början. Ordet kyrka har förmodligen tagit sig in i de germanska språken direkt från grekiskan.

Kategorin ”Annat” omfattar namn, siffror och vissa förkortningar, som man inte hittar i en ordbok.

De senaste decennierna har engelskan fungerat som den främsta långivaren, men det är en annan historia och något som Språkförsvaret tar upp fortlöpande.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...