I en blogg knuten till Huffington Post skriver Amelia Friedman apropå att lära sig främmande språk:

”Att lära sig ett nytt språk är en berikande och givande erfarenhet. Det öppnar så många dörrar, professionellt och personligt. Och i ett samhälle, där endast 18 procent av den vuxna befolkning som är född i landet talar ett andra språk, kan det ge oss tillgång till möjligheter som våra likar bara kan drömma om. Mångspråkighet är inte bara professionellt fördelaktigt, men förbättrar också den mentala rörligheten, minnet, problemlösningsförmågan, och bromsar början av åldersrelaterade inlärningsdefekter.

Men att lära sig ett språk är ett åtagande. Det tar år innan man blir tillräckligt kunnig, och även då finns det mer att lära.”

Intressant är uppgiften att endast 18 procent av den vuxna befolkning som är född i USA behärskar ett andra språk. Det är förmodligen en lägre siffra än för alla EU:s medlemsstater. Även om Amelia Friedman utgår från amerikanska förhållanden, kan hennes goda råd vara värda att läsa. Läs vidare här!

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag studsade till när jag läste en artikel av Johan Esk på DN:s sportsidor idag. Han skriver:

” Underhundarna (min fetstil) har hyllats för att de skrällt i VM.”

Underhundar är givetvis en direktöversättning av underdogs. Det är svårt att hitta ett bra ersättningsord till underdog, ett ersättningsord som är helt utbytbart med underdog. Jag har hittat den svagare (parten), den som är i underläge, den underlägsne/-a, den nederlagstippade, den som drar det kortaste strået och den förtryckte/-a. Förmodligen kunde Esk också lika gärna ha skrivit: ”De nederlagstippade lagen har hyllats för att de skrällt i VM”. Underhundar är ändå ett vällovligt försök och det är första gången jag ser ordet. Det är vällovligt, eftersom det visar på en strävan på att hitta ett ersättningsord.

På Mikael Parkvalls facebooksida hittar jag ett citat från Annie Lööf, Centerpartiets ordförande, från den avslutande almedalsdagen: ”att vara ledare, det handlar ju om att ta lead”. Det försöket till definition är inte vällovligt. Vad menar hon med att ”ta lead”? Ta ledningen? Ligga först i spåret – agera hare? Att vara ledare handlar väl om så mycket mer? Att kunna visa vägen, inspirera och ta det yttersta ansvaret? Det är möjligt att Annie Lööf föredrog det svengelska ”ta lead” för att slippa definiera vad som krävs av en ledare.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Bloggen ”Pratbubblor” har upptäckt att det faktiskt finns en liten ort, strax norr om Härnösand, som heter Äland. Det är alltså inte fråga om en ö och orten ligger heller inte mellan Åland och Öland, vilket naturligtvis vore optimalt. Men som det heter i ”Pratbubblor”: …det gör ramsan komplett: Åland, Äland och Öland.”

Google misstänker också att man egentligen söker efter Åland och Öland. "Menade du…?"

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Enligt ett pressmeddelande från Stockholm Business Region lanserar organet en webbsida, ”Moving to Stockholm”, för ”internationella immigranter”.

Internationella immigranter? Vad är det för skillnad mellan immigranter och ”internationella immigranter”? En immigrant, en invandrare, flyttar ju från ett land till ett annat. Är det inte internationellt nog? Vad utmärker internationella immigranter egentligen? Man brukar inte beteckna en som flyttat till Stockholm från övriga Sverige som immigrant.

Denna anglofila utpost i Stockholm, som är underställd Stockholms stad och finansieras av skattebetalarna, utgår naturligtvis från att alla ”internationella immigranter” förstår engelska. Den som inte förstår engelska kanske inte ens är ”internationell immigrant”?!?

Det är märkligt att Stockholms stad inte förstår fördelarna med mångspråkighet.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språförsvaret)

Italien övertog den 1 juli ordförandeskapet i Europeiska unionens råd från Grekland. Den italienska regeringen har i samband därmed beslutat att den anknutna webbplatsen enbart ska presentera information på engelska och italienska. Den italienska regeringen anger besparingsskäl.

Tidigare har de länder, som ansvarat för ordförandeskapet – senast Grekland – alltid offentliggjort information på nätet på det egna språket, engelska, tyska och franska. Två språk har alltså bortrationaliserats.

EU har 24 officiella språk, varvid tre, d.v.s engelska, franska och tyska är arbetsspråk.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Svenska Dagbladet citerar idag – sid. 8 – ett svar av Kent Persson, moderaternas partisekreterare, på Svenska Dagbladets chatt. Frågan gällde hur partiet ser på att återinföra värnplikten:

”Vi satsar på ett modernt försvar med beredda förband som är redo att användas.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Erik Andersson, som bl.a har översatt Tolkiens ”Ringarnas herre”, skriver i ”Översättarens anmärkningar”, sid. 95 – 96:

”Jag vill egentligen ha alla texter på svenska, ty svenskan är ärans och hjältarnas språk etc etc. Delvis beror det på att jag inser min begränsning i det främmande språk som engelskan alltjämt är, alla mina översättningar till trots. Jag tycker inte riktigt att jag förstår engelska bara genom att läsa, jag måste jobba med språket, bryta ned det och sätta ihop det igen – först då kan jag avgöra textens halt.

Ibland hör man folk säga att de inte vill läsa översättningar från språk de behärskar. ”Jag föredrar originalet”, säger de, som om det vore en fråga om att välja mellan en målning av Michelangelo och en enkel fotostatkopia. Denna misstro mot översättningar uttrycks kanske allra spetsigast av George Painter: ”hela texten har en obestämbar men allt genomsyrande prägel av att ha passerat igenom en hjärna av sekunda kvalitet”.

Förr brukade jag tänka att de som föredrog originalet förstås var mer språklärda än jag. Men nu när jag hör tonåringar yvas över den språkliga rikedomen i engelska verk så undrar jag vad det egentligen är de förstår. Sannolikt mindre än vad jag gör.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Enligt en undersökning, som Martin Gellerstam gjorde 1994, var fördelningen denna:

Undersökningen presenterades i ”Ordförrådets härledning”, vilken ingick i boken ”Arv och lån i svenskan”. Ordförrådet hade avgränsats till de 6 000 vanligaste orden i svenskan.   Ser man bara på de hundra vanligaste orden uppgår arvorden till 93 och de övriga till 7 (låg-)tyska lån. Andelarna beräknades enligt det språk som ordet lånats in i svenskan från, vilket inte alltid är detsamma som ursprungsspråket. Svenskan har exempelvis lånat in ordet köpa från tyskan, som i sin tur lånat in det från latinet. Tyskan har varit ett viktigt förmedlarspråk. De flesta franska lånord stammar likaså ytterst från latinet. En del latinska ord är egentligen grekiska från början. Ordet kyrka har förmodligen tagit sig in i de germanska språken direkt från grekiskan.

Kategorin ”Annat” omfattar namn, siffror och vissa förkortningar, som man inte hittar i en ordbok.

De senaste decennierna har engelskan fungerat som den främsta långivaren, men det är en annan historia och något som Språkförsvaret tar upp fortlöpande.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)