Turingtestet är ett test av artificiell intelligens (AI) utformat av Alan Turing 1950. Testet bygger på hans fråga: "Om en maskin kunde tänka, hur skulle vi veta det?" Han menade att om en människa konverserar med en maskin och inte kan avgöra om det är en maskin eller människa, uppfylls kriteriet för mänsklig intelligens.

Varje år sedan 1990 hålls Loebner-pristävlingen, en tävling där program med artificiell intelligens testas enligt Turingtestet. Belöningen för det första program som klarar testet är 100 000 dollar och en guldmedalj. Varje år delas 2 000 dollar ut till det mest människolika programmet.

I somras gick University of Reading, där den senaste tävlingen hölls, ut med nyheten att ett dataprogram, en s.k chattrobot, hade klarat testet. Chattroboten, Eugene Goostman, hade lyckats övertyga 33 procent (minimigränsen är 30 procent) av jurymedlemmarna att de hade pratat en människa under en fem minuter lång chatt.

Men tävlingsresultatet ifrågasätts på många håll och kanter. Marcus Jerräng skriver exempelvis på Computer Sweden:

”Nu var det hela tyvärr inte så enkelt. För det första är Eugene Goostman inte en superdator utan en chattrobot, ett konversationsprogram som med en uppsättning skript söker efter vissa triggerord i dina frågor för att sedan kunna leverera ett svar som verkar trovärdigt. Många chattrobotar, exempelvis Eugene Goostman, har som sitt själva mål att klara Turingtestet, men andra varianter används till exempel för att imitera kundtjänstpersonal på företags hemsidor.

För det andra dök det snabbt upp kritik om att Eugene Goostmans skapare, Vladimir Veselov och Sergey Ulasen, tillåtits ta alltför snäva genvägar för att klara testet. Eftersom Eugene ska vara en 13-årig pojke som inte har engelska som modersmål kan eventuella språkliga konstigheter skyllas på det senare och eventuella kunskapsluckor på det tidigare. 

För det tredje så är det inte alls första gången Turingtestet påstås ha klarats. Ett exempel är Cleverbot som påstods ha klarat testet redan för tre år sedan.

För det fjärde finns det klara tveksamheter runt tävlingens jippobetonade upplägg, med en handplockad jury bestående bland annat av en skådis från (förvisso roliga) tv-serien Red Dwarf.”

Marcus Jerräng har också lagt ut en utskrift av sin konversation med Eugene Goostman. Den utskriften - och andra utskrifter som denna - gör att det är mycket svårt att tro att det är en människa som man chattar med. Eugen Goostman påstods i testet vara en 13-årig ukrainsk pojke, som – notera - inte gör några stavfel på engelska, men som blir svarslös vid enkla frågor och inte heller kan formulera vettiga följdfrågor.

Dessvärre har programmet numera tagits bort från webben.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

scffgg

10 augusti 2014 17:53

Svaret är: nej, det har den inte. Naturligtvis inte. Precis som alla gånger tidigare. Sluta föra vidare sådan här trams.

Att tro att det existerar en människo-AI (som blir känd för allmänheten) år 2014 är vansinne. Det är som att tro på att metallmän (robotar) gick runt på gatorna som vanliga människor på 1800-talet och drevs av kugghjul. Det är helt enkelt inte möjligt på långa vägar att ens efterlikna en människa i text. Endast en komplett idiot skulle luras av dagens bästa "AI".

(Er sajt verkar helt trasig.)

 

Observatör

10 augusti 2014 20:53

Bäste scffgg

Om du läser inlägget, så ser du att jag betvivlar testresultatet. Men frågan har diskuterat seriöst på webben, eftersom University of Reading basunerade ut resultatet. På vad sätt är vår sajt "trasig"?

 

Observatör

10 augusti 2014 21:07

Här är adressen till den andra chattboten: http://www.cleverbot.com/

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...