Igår berättade Johan Schück i Dagens Nyheter att just igår gick Kina förbi USA som världens största ekonomi. Datumet var dock inte alldeles exakt, även om Schücks källa, SEB:s chefekonom Robert Bergqvist, lyfte fram det i sitt veckobrev. Egentligen borde det alltså ha hetat att Kina kommer att gå förbi USA i dagarna. Detta har stor maktpolitisk innebörd.

Schück skriver:

”Något motsvarande har inte hänt sedan 1872, då USA gick förbi Storbritannien som världens största ekonomi. Men nu kommer Kina tillbaka i den rollen, som man hade fram till 1800-talet då landet föll sönder under trycket av kolonialmakterna.”

Det är inte fråga om att kineserna kommer att passera amerikanarna vad gäller BNP per capita, inte heller kommer Kina att passera USA:s BNP, mätt i dollar. Det gäller i stället köpkraftsviktad BNP, då man omräknar BNP till verklig köpkraft. The Economist förutspår för övrigt att Kina kommer att överflygla USA i fråga om BNP 2021.

Har detta några språkliga konsekvenser? Absolut, speciellt som språk inte sprids på grund av några inneboende egenskaper i själva språket. Inte ens de konstgjorda språken, som medvetet har skapats för att de ska vara lätta att lära sig och använda, sprids på grund av detta skäl. Språk sprids genom folkförflyttningar, militär erövring och kolonisation. När ett språk har ”satt sig”, d.v.s utvecklats till ett statsbärande språk är det avgörande vilken uppbackning detta språk har. Den vidare expansionen beror på ekonomiska, teknologiska, politiska, kulturella och militära faktorer. Många tror att engelskans utbredning sedan andra världskriget bara är ett ofrånkomligt, spontant resultat av den s.k globaliseringen. De inser inte att ett språk också medvetet kan befrämjas.

Engelska fungerar idag som lingua franca och förstås i varierande utsträckning av bortemot en fjärdedel av jordens befolkning. Engelskan kan överleva länge som lingua franca, trots att USA:s och Storbritanniens relativa ekonomiska styrka successivt kommer att minska. Det beror på att engelskan har ett försteg, eftersom språket redan är ett etablerat lingua franca. Vad som kommer att hända i en multipolär värld är dock att andra språks betydelse kommer att växa. Det gäller i första hand kinesiska, men det gäller också spanska, portugisiska (Brasilien), hindi (med tanke på den nya hindunationalistiska regeringens språkpolitik i Indien) och arabiska för att nämna några.

Den som i framtiden vill ha en konkurrensfördel bör alltså bli flerspråkig; det gäller på nationell nivå, företags- och individnivå. Det räcker inte med det egna modersmålet och engelska.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

      Christina Johansson     (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Mikael Parkvall skriver i Svenska Dagbladet den 17 maj (bakom betalmur) apropå en viss vana att översätta egennamn från valfritt språk till engelska och sedan använda den engelska beteckningen i svenska massmedier:   ”Det finns dock ett sär...

I DN den 26 maj 2022 har Hanne Kjöller en artikel om turerna runt kirurgen Macchiarini. Hon beskriver vad som hänt på ett träffsäkert sätt utan att ta några superlativer och förstås utan svengelska utom en gång.   Hon har dessutom i artikeln mynt...

Kommentar till att IES Upplands Väsby söker "Mattematik Lärare":   Höga akademiska förväntningar var det!! Men nu rörde det sig ju om något så oviktigt som landets officiella huvudspråk och detta vet vi ju att IES skiter högaktningsfullt i.   ...

Det är fastslaget igen, efter ett grundligt test att särskrivningar och 'hen' irriterar oss mest. Detta blir bara notiser som ingen diskuterar, och det retar språkpoliser att inte fler reagerar. Är det detta vi vill gör vi inget mer...