(Denna text är hämtad från Språkrådets webbplats)

Den nya upplagan av Myndigheternas skrivregler har författats av Språkrådet och är rejält omarbetad. Den kan beställas som bok eller laddas ner som pdf.

Hur skriver man klarspråk och vad kräver språklagen? Hur hänvisar man till författningar och EU-rättsakter? Kan man använda hen i myndighetstexter? Hur utformar man en punktuppställning? Dessa och många andra frågor besvaras i Myndigheternas skrivregler, som är ett oumbärligt hjälpmedel för alla som skriver inom myndigheter, kommuner, landsting, domstolar och EU:s institutioner – och på många andra arbetsplatser. 

Sedan den förra upplagan från 2009 har ansvaret för utgivningen flyttats från Regeringskansliet till Språkrådet. Det var ett naturligt steg: vi är en del av Sveriges centrala språkmyndighet, Institutet för språk och folkminnen, vi arbetar med myndighetsspråkvård och klarspråk och vi har ansvar för att följa upp hur offentlig förvaltning efterlever språklagen från 2009.

Den nya upplagan är till stora delar omarbetad. Tre nyskrivna kapitel har lagts till: Att skriva klarspråk, Att skriva för webben och Källor och hänvisningar. Nya råd har lagts till om bland annat utformning av myndighetsnamn, könsneutralt språk, hantering av främmande namn och rubriker och grafiska inställningar.

Språkrådet ger även ut skrivregelssamlingen Svenska skrivregler (Liber 2008), som ger fördjupningar av frågor som tas upp i Myndigheternas skrivregler. Skillnaden mellan publikationerna är förstås även att Myndigheternas skrivregler är inriktad på just myndigheternas språkanvändning – och dessutom är mer normerande än Svenska skrivregler. Det sista innebär att den ger tydliga råd om hur man bör skriva, och att den försöker framhålla ett skrivsätt även om andra skrivsätt också är möjliga.

Redaktör och huvudförfattare är Ola Karlsson, språkvårdare vid Språkrådet. Eva Olovsson, även hon språkvårdare vid Språkrådet, har bidragit till manusarbetet. De ändrade rekommendationerna har utarbetats i samråd med Regeringskansliets och riksdagens språkvårdare.

Boken kan beställas direkt från förlaget Fritzes. Boken kan även laddas ner fritt som pdf. Läs mer på bokens egen presentationssida.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det är ju många här på åkern som dagligen och stundligen känner sig kränkta för det mesta mellan himmel och jord.

Men förtvivla icke!

Ute i valdagsvimlet syntes en banderoll med reklam för webbplatsen http://kränkt.se

Och si! Den är skapad för oss som lever i en ISO 8859-1-tillvaro (eller motsvarande delmängd av Unicode), d.v.s exempelvis i Sverige. Det är således att bara skriva kränkt.se, inte nödvändigtvis krankt.se, om man vill nå webbplatsen ifråga.

Men det skulle bara fattas. Det är Datainspektionen som står bakom. Men det har nog suttit hårt åt.

-cj

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Apropå mellannordisk språkförståelse:

http://www.jyllands-posten.dk/premium/international/ECE7020476/svensk-dansk-politisk-ordbog/

Illustrerar också intresset från de andra nordiska länderna för svenska förhållanden.

-cj

P.S Se speciellt översättningen av "vågmästare" i jp:s lista!

P.P.S Under pågående valvaka har hittills bara Henrik Oscarsson använt ett korrekt uttryck på svenska -- "tungan på vågen", motsvarande det danska "tungen på vægtskålen".

P.P.P.S Ursäkta tjatet om en gammal käpphäst...

I samband med det Nordiska språkmötet i Stockholm 28 - 29/8 2014 lade en grupp nordiska språkvårdare, Birgitta Agazzi, Catharina Grünbaum, Rikki Hauge och Mikael Reuter fram en rapport, ”Guldtavlorna i gräset”. I denna kritiserades de ideliga omorganiseringar som det nordiska språksamarbetet har utsatts för, inte på initiativ från de nordiska språknämnderna själva utan från Nordiska ministerrådet, d.v.s de berörda regeringarna. De senaste förändringarna har också inneburit att det institutionaliserade nordiska språksamarbetet fått minskade ekonomiska resurser.

Det kan också uttryckas som att de nordiska regeringarnas ambitionsnivå  har minskat eller som Miljöpartiet formulerar det i sitt svar på Språkförsvarets enkät i samband med årets riksdagsval:

”De nordiska regeringarnas ambitioner att arbeta med ökad språkförståelse har minskat de senaste tio åren vilket inte minst syns i minskade ramar för samarbetet i Nordiska rådet. Deklarationen kan därför tyvärr betraktas som verkningslös.”

Intresserade rekommenderas att läsa kapitlet "Förslag till en ny organisation" i ”Guldtavlorna i gräset”, sid. 53 – 58, i vilket också ett förslag till en ny organisation läggs fram.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

För er som inte har tillgång till Grönköpings Veckoblad kan berättas att slow-trenden nu har nått Grönköping:

” Slow-trenden (slöandets konst) har under senare år kommit att bli mycket populär i form av slow life (allmänt slöande), slow food (seg biff) etc. Nu har turen på allvar kommit till trafiken!”

Det betyder också att vägfarande i Grönköpingstrakten under sommaren erbjudits goda tillfällen att i långsam fart åse väganläggningsarbetarnas intressanta arbete och av vänliga trafikvakter anvisats många intressanta alternativa vägar.  All automobiltrafik i Grönköping har också dirigerats tvärs igenom Grönköpings centrum. Givetvis har bilarna varit tvungna att köra i sakta mak genom centrum. Det senare projektet har döpts till ”Bilsommar i centrum”.  Här har alltså Grönköping valt en helt annan modell än Stockholms stad, som genomförde ett bilfritt (!) evenemang på Södermalm under namnet ”Open Streets”.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej,

vi översköljs varje dag av onödiga anglicismer;  det är ju därför Språkförsvaret finns. Tyvärr tror jag inte att vi kan hejda det här flödet — lika lite som vi kan få stopp på det erbarmliga sättet att prissätta alla varor med nior på slutet av priserna. Det är också en orenlighet i språkanvändningen. Mina ständiga invändningar möts i båda fallen med skeva leenden. Vad  säjs om t ex ”GREAT SALE—ONLY 9,99 kronor) — i en svensk butik i Sverige.

 Idag har jag bl a noterat att krögaren Melker Andersson skall introducera ett nytt restaurangkoncept under namnet ”GOOD LIFE”. Och Bildmuséet i Umeå förbereder en utställning med namnet ”SEARCHING FOR SMOOTH SPACE”. Kanske skulle Språkförsvarets många observanta medlemmar ombes att på försök notera alla sådana språkliga dumheter som dagligen förekommer i press, radio, TV, reklam och informationsblad så att vi  kan sammanställa listor med central redovisning (styrelsen) för varje månad — eller längre period. Sådana listor kan läggas till grund för analys av möjliga bevekelsegrunder för detta missbruk, inklusive upplysning om alternativ på svenska, där sådana finns. Kanske kan man t o m ranka dumheterna från helt onödiga/löjliga och rättsvidriga till ganska begripliga med tanke på ursprung och föregivet ”internationellt” sammanhang. Många av iakttagelserna skulle säkert föranleda Språkförsvaret att göra kompetenta hänvändelser och påpekanden till missbrukarna och deras tanklösa beslutsfattare. De som försvarar anglicismerna i svenskan brukar hävda att de arbetar i internationell miljö och därför använder engelska. Föga tycks de veta om den sanna internationella miljön, där också franska, tyska, spanska och många andra språk är förhärskande.

Vänliga hälsningar

Lars Nordberg

10/9 2014

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Verein Deutsche Sprache delar varje år ut ett Sprachpanscherpris 1), ett negativpris, till en myndighet, ett företag eller en inflytelserik person,  som under året på ett uppenbart sätt har åsidosatt användningen av det tyska språket eller degraderat det genom att använda sig av denglisch.  I år tilldelades försvarsministern Ursula von der Leyen detta pris. Hon fick priset för att hon överhuvudtaget inte använde sig av tyska i sitt tal i samband med en säkerhetskonferens i München (Münchener Sicherheitskonferenz)  den 31 januari 2014 utan höll det på engelska.  Simultantolkning fanns naturligtvis tillgänglig.  Den tyske förbundspresidenten som också närvarade på konferensen höll dock sitt tal på tyska. För ytterligare detaljer – se Sprachnachrichten nr 63.

Vissa ledande politiker i Sverige har också föredragit engelska framför sitt modersmål i internationella sammanhang, trots möjligheten till tolkning. Göran Persson föreslog Jacques Chirac, den franske presidenten, att de skulle föra förhandlingarna på engelska i samband med ett bilateralt möte 2004, vilket den senare naturligtvis sa nej till; finansminister Anders Borg var den ende deltagaren på ett EU-möte för finansministrarna efter valet 2006 som inte talade sitt modermål; Margot Wallström, svensk EU-kommissionär (2004 - 2010), använde ytterst sällan svenska på EU-kommissionens möten eller i EU-parlamentet.

Vem eller vilka får Språkförsvarets anglofånpris i år?

Observatör

1)  ”Sprachpanscher” är en ordlek. Panscher är en vin- eller mjölkförfalskare, förmodligen åstadkommet genom att späda ut vinet eller mjölken.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)